Metainlärning: Vikten av att lära sig om lärande

Metainlärning, eller lära sig att lära, hjälper barn att optimera sin studieprocess och få bättre resultat och mer motivation.

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz Martín.

Senaste uppdateringen: 26 maj, 2023

Från det ögonblick ett barn föds strävar deras föräldrar och pedagoger efter att lära dem allt de behöver veta. De försöker förse dem med all information de behöver, förklara världen och visa dem olika typer av koncept. Men det finns ett ännu viktigare element som ofta förbises: Metainlärning, eller att lära sig om inlärning, är en färdighet som hjälper ditt barn att lära sig mer effektivt.

Utöver att lära sig om vetenskap, litteratur, musik och språk så behöver barn verktyg som gör att de kan göra lärandet meningsfullt inom alla områden. Hur många gånger studerar barn i timmar och det slutar med att de till sist inte förstår eller kommer ihåg vad de läser? Detta är inte bara tråkigt och omotiverat för dem, utan också ineffektivt. Det är därför metainlärning är så viktigt.

Vad är metainlärning?

Detta koncept definierades 1984 av Novak och Gowin, två utbildningsforskare som engagerade sig för att uppnå meningsfullt lärande hos elever. Detta innebär att kunskap inte tas emot passivt, utan konstrueras genom att manipulera begrepp och reflektera över dem tills de har assimilerats och integrerats effektivt.

I detta avseende, och för att uppnå detta syfte, framhålls metainlärning som ett oumbärligt element. Detta syftar på förmågan att utvärdera sin egen inlärningsprocess och ta kontroll över den för att göra den medveten. I korthet betyder det att ”lära sig att lära”.

Syftet med detta är inte bara att eleven förstår materialet, utan också att den ska kunna tillämpa kritiskt tänkande på det och relatera det till vad de redan visste tidigare. Dessutom bör hela processen förbli trevlig, bekväm och effektiv.

Hur kan eleven tillämpa denna färdighet?

Metainlärning kan användas för att lösa problem, utföra uppgifter eller tillgodogöra sig information av alla slag. När det tillämpas bör eleven ställa sig själv följande frågor.

Vad ska jag lära mig?

Det är viktigt att eleverna känner till ämnet på djupet och inte bara lär sig automatiskt. Det räcker inte att memorera utan att också förstå eller alltid följa lärarens instruktioner, annars konsolideras inte kunskapen och kan då inte användas i framtiden. Därför måste eleven bekanta sig med kursplanen och hur kunskapen är uppbyggd för att kunna närma sig den på rätt sätt.

Hur ska jag gå tillväga?

Att lära sig att lära har att göra med att ta kontroll över själva inlärningsprocessen, planera den och ge den ordning. Därmed uppmuntras eleverna att ta hand om att organisera aspekter som var studieutrymmet kommer att vara, när de ska studera och hur mycket tid de kommer att ägna åt uppgiften.

De kan också analysera sitt humör och motivation och observera om de är lämpliga att påbörja arbetet. Om de känner sig oroliga kanske de måste de ta några minuter först till att andas och slappna av. Eller kanske, om de är omotiverade, att spela en kort omgång av ett spel de är intresserade av och som hjälper dem att bli aktiva.

Vilka element och verktyg behöver jag, och vilka kan jag använda?

Detta är en nyckelpunkt, eftersom det handlar om att barnet är medvetet om och har olika metoder, verktyg och strategier för att göra inlärningsprocessen mer effektiv. Detta inkluderar tekniker som framhävning, konturer, konceptkartor och minnesregler. Det är viktigt för barnet att känna till flera av dem, att veta vilka som fungerar bäst för dem och i vilka sammanhang.

Hur går processen?

Konceptet innebär att hela tiden reflektera över inlärningsprocessen. Detta inkluderar inte bara att planera det initialt utan också att utvärdera det med jämna mellanrum. Eleverna måste i tid kunna identifiera de misstag de gör eller de strategier som inte fungerar, vilket förhindrar frustrationen som kommer av att göra en insats som inte bär frukt.

Men för att detta ska hända måste barnen först vänja sig vid att övervaka sina framsteg. De måste lägga vederbörlig vikt vid processen att reflektera och analysera om de tider och tekniker som valts har varit lämpliga eller om det finns känslor som står i vägen för att kunna lära sig.

Finns det något att förbättra eller ändra?

Slutligen kan även förändringar och förbättringar genomföras. Om eleven till exempel upptäcker att den inte förstår ett ord eller begrepp, då bör den stanna upp och lösa problemet innan den fortsätter. På samma sätt kan den identifiera att den behöver en paus och bör ge sig själva tillåtelse att göra det. Eller så kanske den upptäcker att den lägger för mycket tid på uppgiften och borde ändra sin strategi.

En nödvändig färdighet för varje elev

Tack vare metainlärning kan barn få bättre akademiska resultat, optimera sin studieprocess och känna sig mer motiverade. Men det är också ett verktyg som de kommer att kunna använda i framtiden när de närmar sig nya lärdomar, vilket ger dem en omfattande självständighet.

Denna färdighet måste dock läras ut eftersom den inte kommer med födseln. Därför måste vi vägleda eleverna i hur de ska övervaka och ta hand om sin inlärningsprocess, hur de ska arbeta sig igenom varje steg och göra det hela till en vana. Detta kan kräva tid, tålamod och uthållighet från föräldrars och lärares sida. Men när det väl integrerats kommer det att vara en av de bästa resurserna som barnet har med sig i framtiden.