Hur utvecklas icke-verbal kommunikation hos barn?
Icke-verbal kommunikation är hos barn det första sättet genom vilket de börjar utveckla en relation med sina föräldrar. Det inträffar när de ännu inte har sagt sina första ord, eller då de precis har börjat prata.
Vikten av icke-verbal kommunikation för barn
Icke-verbal kommunikation är det interaktiva sättet genom vilket barn uttrycker sina känslor utan att yttra ord. Detta medan verbal kommunikation förvärvas genom aktiv interaktion, det vill säga språkutveckling och auditiv interaktion med föräldrarna.
”Den tid som ägnas åt kommunikation mellan föräldrar och barn är en tid som markerar ett transcendentalt stadium i ett barns utveckling.”
Eftersom spädbarn inte kan tala är icke-verbal kommunikation deras enda sätt att interagera med vuxna, de kan till och med urskilja olika språkliga toner hos sina föräldrar.
Hur utvecklas icke-verbal kommunikation hos barn?
Barn använder icke-verbal kommunikation som ett sätt att fånga sina föräldrars uppmärksamhet då de uttrycker sina känslor och grundläggande behov. Det är viktigt att noggrant observera ljud och gester angående följande:
- humör
- störningar eller missanpassningar
- behov av uppmärksamhet
- skapandet av interpersonell kontakt.
Denna medfödda förmåga utvecklas och förfinas av ens egen personliga erfarenhet. Inlärning och mognad tillåter associationen av vissa uttryck och ord, samt specifika handlingar och känslor.
Ansiktsuttryck
Barnet börjar kommunicera genom ansiktsuttryck. Denna typ av icke-verbal kommunikation hos barn utvecklas genom
- ögonrörelser
- ansiktsrörelser
- läpprörelser.
Var och en av dessa viktiga aspekter går igenom en mognadsprocess som organiseras tills de når en konkret enhet. Det finns många ansiktsuttryck som föräldrar bör lära sig för att kunna observera vad barnet vill kommunicera.
Observera väl
Att observera ansiktsuttryck väl är avgörande för att kunna tolka vad barnet vill förmedla.
Ett exempel på detta är att om en bebis vill uttrycka överraskning, då kommer den att göra det genom att spärra upp ögonen, höja på ögonbrynen och lämna munnen vidöppen.
Om den uttrycker glädje är det lätt att observera att kinderna är uppdragna, ögonen kisar och läpparnas hörn är förskjutna. Exempel som dessa hjälper dig att lägga märke till typen av icke-verbal kommunikation hos barn.
Tips för att skapa god kommunikation
Du behöver inte vänta tills barnen växer upp eller börjar prata för att skapa en god kommunikation med dem, detta kan också uppnår genom icke-verbalt språk. Några viktiga tips som kan främja det är följande:
Se ditt barn i ansiktet
Ansiktsuttryck är ett grundläggande och livsviktigt sätt att utveckla en god kommunikation mellan föräldrar och deras barn. Detta kommer att stärka relationen mellan dem, skapa ett slags band som kommer att stärkas successivt.
All kommunikation mellan barnen och föräldrarna kan göras ordentligt även om de inte kan prata. Ni behöver bara möta barnet ansikte mot ansikte för att ta vara på möjligheten.
“Interaktivt” leende
När man hanterar icke-verbal kommunikation hos barn är det viktigt att betona att leendet är en nyckelfaktor. Försöker stimulera leende hos barnet och le ständigt som en reaktion på deras gester. Detta är ett av huvudelementen som bidrar till en god kommunikation.
Interagera med deras uttryck
Bebisars uttryck är varierande men inte mindre intensiva för det. Pedagogen Cristina Garcia förklarar att: ”När ett barn går från att skratta till att gråta, eller från att gråta till att skratta, då är det för att de har uttryckt vad de kände i två olika ögonblick, fastän väldigt nära i tid.”
Föräldrarna får då ett värdefullt tillfälle till att interagera med hjälp av gester av glädje, förvåning, sorg, entusiasm, och uttryckligen föra sitt ansikte nära barnets ansikte. Replikering leder till imitation och från imitation till kommunikativ avsikt.
Var uppmärksam på gester och ord
Allt ovanstående innebär att barnen uppmärksammar de gester och ord som föräldrarna använder. Barn är som svampar och hjärnans enorma plasticitet gör att de kan ta emot och bearbeta en nästan oändlig mängd stimuli.
I ett intressant arbete menar forskaren Isabel Santis: ”När man interagerar ansikte mot ansikte med en bebis så produceras neurotrofiner vilket gynnar skapandet av synapser, synaptisk plasticitet och utvecklingen av cortex. Endorfiner produceras också, vilket stimulerar lekfullt beteende.”
Rollspel och teater, icke-verbala kommunikationsverktyg
Teater utan ord, eller pantomim, är en mycket gammal konstform, och den kommer med otaliga universella resurser som baseras på gester, tecken, mimik, ljud och tystnad. Att imitera är också en mänsklig instinkt och bebisar börjar göra det från den första månaden i livet, så rollspel tillsammans med musik och karaktärsanspelande fyller miljön med mening.
Använd musik och sång
Många föräldrar har uppmärksammat att musik och sång är avgörande faktorer för att främja icke-verbal kommunikation med barnet. De hjälper hjärnans mognad, vilket lägger den neurologiska grunden för en framtida verbal kommunikation.
När barnet börjar jollra och babbla bör föräldrarna reagera och försöka interagera med barnet på samma sätt, alltså försöka upprepa ljuden som barnet gör.
På så sätt kan kommunikationen att bli mer och mer etablerad tills den, allteftersom månaderna går, når fram till verbal kommunikation.
Röstmodulering
När barnet växer bör föräldrarna inte sluta använda det interaktiva leendet eller sluta titta på barnets ansikte, i själva verket är det lämpligt att fortsätta göra det och, om möjligt, prata nära barnets öra.
Genom att använda olika toner och rytm från olika platser (långt borta, nära, från sidan, framifrån) hjälps barnet att utveckla sina sensoriska förmågor.
Använd skallror
Skallror är en av de viktigaste allierade för föräldrarna eftersom de utvecklar mognaden av hjärnans hörselområden. För att förbättra denna övning kan föräldrar placera dem på olika avstånd.
Att använda en skallra åtföljd av vissa ansiktsuttryck är också ett mycket bra sätt att stimulera ditt barn.
Föräldrar bör aldrig glömma att icke-verbal kommunikation hos barn bör stimuleras med hjälp av multisensoriska system, vilka möjliggör integrationen av alla sinnen. Det är en metod för hjärnstimulering som främjar verbal mognad.
Och framför allt, kom ihåg att de små:
”… vet mycket mer om känslor än vad vi gör eftersom de främst känner och vi, när vi väl når vuxenvärlden, främst tänker.”
Cristina García
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Etchepareborda, M. C., Abad-Mas, L., & Pina, J. (2003). Estimulación multisensorial. Revista de Neurología, 36(supl 1), 122. https://www.researchgate.net/profile/Maximo-Etchepareborda/publication/10889560_Multisensory_stimulation/links/5ee40ba1a6fdcc73be77fc98/Multisensory-stimulation.pdf
- García, C. (2013). Las emociones en los niños. Un libro de ayuda y orientación para maestros y padres. EDukame: Revista digital de educación emocional. Recuperado de: https://edukame. com/sites/default/files/pdf_las_emociones_en_los_ninos_v2. 0_previo. pdf. https://edukame.com/sites/default/files/pdf_las_emociones_en_los_ninos_v2.0_previo.pdf
- Moralejo, R. (2008). Bases neurobiológicas en el desarrollo del lenguaje. Logopedia. mail, 9(42), 1-14. https://logopediamail.com/articulos/42b_Moralejo_-_Bases_Neurobiologicas_en_el_desarrollo_del_lenguaje_2008_.pdf
- Oliver, M. Vínculos afectivos y comunicación no verbal en los dos primeros años de vida. Su evaluación en la clínica pediátrica. http://www.enciclopediasaludmental.org.ar/trabajo.php?idt=85&idtt=159
- Silva, I. S. (2018). Una reflexión sobre el concepto de bebé. Revista Educación Las Américas, 6, 29-36. https://revistas.udla.cl/index.php/rea/article/view/23/21