Att misslyckas i skolan har ofta inte att göra med intelligens

Många tror ofta att misslyckande i skolan har att göra med begränsad intelligens, men det är emellertid en mycket förenklad och oftast felaktig idé.

Skriven och verifierad av psykologen Ana Couñago.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

En mängd barn och ungdomar runtom i världen misslyckas i skolan. Faktum är att det anses vara ett av de stora problemen i det nuvarande utbildningssystemet.

Detta fenomen tros ofta vara kopplat till låg intelligens. Men denna tro är helt felaktig eftersom orsakerna till att inte klara av skolan är mycket varierande och inte alltid beror på inlärningssvårigheter. I den här artikeln tittar vi närmare på detta.

Problemet med att misslyckas i skolan

Att ett barn misslyckas i skolan tyder på svårigheter att uppnå de akademiska mål som satts av utbildningssystemet. Det kan manifestera sig på följande sätt:

• Eleven får dåliga betyg.
• Eleven hoppar av skolan.
• Barnet presterar akademiskt långt under potentialen för hans eller hennes intellektuella förmågor.

Tyvärr är det vanligt att se något av dessa beteenden i skolor och institut.

I Sverige är det nästan var tredje elev, grovt uppskattat runt 35 000 ungdomar i varje årskull, som inte lyckas fullfölja sin skolgång ända till ett godkänt slutbetyg från gymnasiet. Detta är mycket oroande eftersom utbildning är hela samhällets ansvar och det är uppenbart att något inte står rätt till eller är dåligt genomfört.

Vad är intelligens och hur förhåller det sig till prestationer i skolan?

Enligt psykolog Howard Gardner är intelligens de kognitiva förmågor som krävs för att lösa ett problem eller för att skapa produkter som är viktiga i ett kulturellt sammanhang. Därför kan man säga att det finns flera intelligenser som hjälper oss att vara kompetenta inom olika discipliner.

Varje person har en serie gränser och potentialer inom de olika kunskapsområdena. Men utbildningssystemet utvärderar vanligtvis bara intellektuella förmågor när det gäller språklig och matematisk logik.

Därför finns det många barn som är frustrerade över skolornas akademiska krav eftersom de också har behov och intresse av att utveckla andra kognitiva färdigheter.

Dessutom är det värt att nämna att elever som klarar sig bra i skolan inte nödvändigtvis har en hög IQ. Deras betyg kan bero på att de:

• Lägger mycket tid på att studera.
• Strävat efter att få bra resultat.
• Har gott om motivation för skolarbetet.
• Visar stort intresse för ämnet.

Att misslyckas i skolan har ofta inte att göra med intelligens

Genom att förstå begreppet intelligens blir det lättare att förstå att misslyckande i skolan har liten relation till den intellektuella nivån. Även om intelligens påverkar en elevs akademiska prestationer finns det andra interna och externa faktorer som avgör framgång eller misslyckande i inlärningen.

Att misslyckas i skolan kan vara ett resultat av många olika faktorer, till exempel att eleven:

• Visar ytterst lite uppmärksamhet och koncentration under lektioner.
• Har begränsat korttidsminne.
• Visar total brist på motivation för inlärningen.
• Blir uttråkad i klassrummet.
• Har brist på stöd och uppmuntran, både i skolan och hemmet.
• Lever i en fattig och dysfunktionell familj och sociokulturell kontext.
• Upplever stress, depression eller ångest.
• Har ett specifikt behov av utbildningsstöd.

Allt detta kan hindra elever från att utveckla sina förmågor på rätt sätt, vilket gör att de misslyckas i skolan.

Alla barn, oavsett ålder och intellektuell kapacitet, kan misslyckas i skolan. Således har utbildningssystemet ansvaret för att observera alla elever noggrant och hjälpa dem som har dåliga skolprestationer.

Det är därför vi måste identifiera orsakerna och genomföra olika förändringar efter varje elevs behov. Alla barn har rätt att få en bra utbildning så att de kan lyckas med sina studier och i livet.