Ignorera inte en gråtande bebis, ta reda på varför den gråter
Det finns människor som fortfarande tror att det är bra att lämna en bebis att gråta då och då. De tror att detta förhindrar att barnet blir “bortskämt”. Men i realiteten fungerar det inte så. Du bör inte ignorera inte en gråtande bebis.
Spädbarn behöver vård och kärlek från sina föräldrar för att känna sig trygga och säkra på en fysisk och emotionell nivå. En bebis tillbringar 9 månader i sin mors livmoder innan den kommer till världen. Den behöver konstant skydd för att kunna utvecklas ordentligt både fysiskt och emotionellt.
Uppgiften moderskap kan vara ansträngande. Men när du inser att ditt barn behöver din ständiga uppmärksamhet, kommer du att inse att det också är underbart. Att låta en bebis gråta för att de ska “lära sig att lugna sig” gör bara att de känner sig övergivna.
Även om de så småningom slutar gråta efter att inte ha fått bli omhändertagna, beror det på att de nu känner att de inte kan lita på sina primära vårdnadshavare. Och detta är varför du inte bör ignorera en gråtande bebis.
En bebis (eller ett litet barn) kan inte lugna sig själv. Spädbarn har fortfarande inte utvecklat förmågan att reglera sina mest intensiva känslor. De behöver ständig fysisk kontakt från sina föräldrar.
Spädbarn måste känna värmen och kärleken från sina skydd för att lugna ner sig och veta att allt är okej, att veta att de är väl skyddade, säkra och att de kan lita på personen som gett dem liv.
Ignorera inte en gråtande bebis.
Vad händer när en bebis gråter
Spädbarn gråter när de är hungriga, trötta, irriterade eller när något gör ont och när de behöver kärlek från sina föräldrar… När de gråter är det alltid av en anledning.
De gråter inte för att de är “bortskämda” – de gråter för att de har ett visst behov som vi som vårdnadshavare behöver se till. De har inget annat sätt att kommunicera med oss. Gråt är deras enda kommunikationsmedel.
När en mamma oroar sig och lär sig förstå varför hennes barn gråter, kan barnet lugna sig eftersom dess behov har uppfyllts. Dessutom förstår det att det kan lita på sin mamma. Moderskapet är ömtåligt, känsligt och barnens grundläggande behov måste tas om hand från det ögonblick de föds.
Tystnaden hos obevakade barn
Det finns en hjärtskärande historia som sliter i hjärtat hos alla med empati. Denna berättelse får dig att tänka om gällande barnens behov. Historien handlar om en missionär som besökte ett barnhem i Uganda. Han gick in i ett rum där det fanns 100 spjälsängar med barn i.
Det var dock något som tycktes konstigt för honom. Inte en enda av bebisarna grät. Rummet med mer än 100 spjälsängar var helt tyst. Hur kunde detta vara möjligt?
Missionären förstod inte roten till denna konstiga tystnad. Han kontaktades av en arbetare på barnhemmet som berättade för honom att barnen hade varit där i en vecka.
Efter att ha gråtit dag och natt insåg de att ingen skulle hjälpa dem. De insåg att ingen skulle ta hand om dem. De kände sig övergivna. De var ensamma.
Denna brist på uppmärksamhet och övergivande som spädbarn känner lämnar permanenta tryck på deras identitet. De slutar vara barn och på något sätt inser de att de bör sluta gråta för att de inte kan lita på någon. Detta är skadligt för den emotionella utvecklingen och därför bör ingen vuxen låta en bebis gråta. De bör alltid tas hand om.
När ditt barn gråter
När din bebis gråter, bli inte irriterad. Gråt är dess enda sätt att kommunicera med dig, när som helst på dygnet. Det kommer stunder när du kommer att vara utmattad och har slut på energi.
Ditt barn behöver dock din ovillkorliga kärlek och uppmärksamhet. Det är något oerhört viktigt för deras utveckling för att upprätthålla sina känslomässiga band med dig. Din bebis ska alltid veta att du är vid dess sida, att den inte är ensamma. Övergivande borde inte existera för dem.
Spädbarn behöver sina föräldrar att alltid ta hand om dem och ge dem villkorslös kärlek. Låt ditt barn veta att du alltid är vid dess sida.
Bebisar behöver att deras föräldrar lovar dem att de inte ska lämnas ensamma; att de inte kommer att behöva ligga och gråta utan snarare kommer att förstås, och att deras föräldrar förstår att gråten är deras enda form av kommunikation.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- de Cock, E. S., Henrichs, J., Rijk, C. H., & van Bakel, H. J. (2015). Baby please stop crying: An experimental approach to infant crying, affect, and expected parenting self-efficacy. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 33(4), 414-425. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02646838.2015.1024212
- Long, T., & Johnson, M. (2001). Living and coping with excessive infantile crying. Journal of advanced nursing, 34(2), 155-162. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1046/j.1365-2648.2001.01740.x
- Jones, S. (1992). Crying baby, sleepless nights. Houghton Mifflin Harcourt.
- Illingworth, R. S. (1955). Crying in infants and children. British medical journal, 1(4905), 75. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2060770/
- Hiscock, H., & Jordan, B. (2004). 1. Problem crying in infancy. Medical journal of Australia, 181(9), 507-512. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.5694/j.1326-5377.2004.tb06414.x