Hur man kan förbättra ungdomars känslomässiga intelligens
Ungdomars känslomässiga intelligens har länge haft stor betydelse. Sedan 1920 har experter pekat på förekomsten av ett bredare intelligensbegrepp… en intelligens som handlar om att förstå ens egna och andras känslor, samt hur man svarar på dem.
Termen blev populär efter att Daniel Golemans bok Känslans intelligens publicerades 1995.
Den känslomässiga hjärnan och den rationella hjärnan
Genom att titta på ett biologiskt underlag i den mänskliga hjärnan kan vi bättre förstå emotionell intelligens. Vi kan observera att den känslomässiga hjärnan utvecklats miljoner år innan neocortex eller den rationella hjärnan – som bildades från den emotionella hjärnan.
Detta avslöjar att vi, trots att våra primära emotionella impulser leder oss, har förmågan att göra en djupare och mer exakt bearbetning av olika situationer.
Vi kan utarbeta och avge mer förfinade och rationella svar. Det är denna exakta förmåga som utgör den centrala kärnan i emotionell intelligens.
Medan känslomässiga “raseriutbrott” är socialt acceptabla från spädbarn och småbarn ökar förväntningarna på självkontroll när man blir äldre. Med andra ord, det går att lära sig att hantera sina interna tillstånd, eller känslor, genom utbildning.
Ungdomars känslomässiga intelligens
Tonåren är ett kritiskt stadium i livet som kommer med enorma utmaningar för ens personliga utveckling. Under den här tiden börjar man kräva och bygga upp sin självständighet. Samtidigt använder man sitt umgänge och sina föräldrar som referenspunkter.
Utöver denna komplexa förändring upplever man också en emotionell virvelvind, en berg-och dalbana av intensiva och okända känslor som man ofta inte vet hur man ska bemöta. Detta kan göra det svårt för tonåringar att ta sig igenom denna viktiga period.
Hur kan tonåringar utveckla känslomässig intelligens?
Om du vill hjälpa dina tonåringar att utveckla sin känslomässiga intelligens måste du koncentrera dig på fyra viktiga punkter:
Självkännedom: att förstå vad man känner
Utgångspunkten för en sund känslohantering är att veta hur man identifierar och namnger den känsla man upplever. Att ha ett rikt och varierat emotionellt ordförråd gör att man bättre kan förstå nyanserna i den konkreta känslan man möter.
Det finns en mängd resurser tillgängliga för att utveckla känslomässig intelligens hos tonåringar. Du kan till exempel använda en känslo-ordbok eller något annat liknande verktyg som hjälper tonåringar att organisera sin inre värld och sätta ord på känslorna de upplever.
Empati: att förstå vad andra känner
Empati är en oumbärlig egenskap. Det är förmågan att sätta sig själv in i och förstå någon annans känslor eller motiv. Under detta steg är det viktigt att komma ihåg Heiders attributionsteori.
Enligt den här teorin har vi en tendens att tro att andras handlingar är ett resultat av deras personlighet. Med andra ord tar vi inte hänsyn till sammanhanget.
Därför gör vi uttalanden som ”Jag skrek på dig för att jag var arg” när vi pratar om oss själva. Men när vi pratar om andra gör vi antaganden som “Han skrek åt mig för att han är en dålig person”.
Vi måste uppmuntra våra tonåringar att göra en djupare analys och reflektera över andra människors motiv.
Självkontroll: att bestämma hur man ska handla som följd av sina känslor
Det är viktigt här att betona ordet bestämma. Det handlar inte om att undertrycka känslor utan snarare kunna agera istället för att reagera. Det finns inga bra eller dåliga känslor. Istället finns det känslor som är användbara eller inte användbara, beroende på deras konsekvenser.
Därför kan vi uppmuntra unga människor att övervinna sina primära impulser och överväga konsekvenserna innan de agerar. På detta sätt lär vi dem att använda sina känslor som guider för hur de ska agera. Dessutom lär de sig att ta ansvar för sina handlingar.
Sociala förmågor: att bestämma hur man ska agera när det gäller andras känslor
Slutligen, för att hjälpa till att förbättra ungdomars känslomässiga intelligens måste man uppmuntra dem att använda effektiv och klar kommunikation.
Det gör att de kan uttrycka sig fritt och respektfullt. Det gör också att de kan försvara sina rättigheter utan att kränka andras.
Att kunna kommunicera klart och effektivt är nyckeln till att hantera känslor och leta efter lösningar på ett fredligt sätt som gynnar båda parter.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gracia, L. M. (2012). Cerebro emocional. Conceptos de historia, localización y función. Avances en Supervisión Educativa, (16). https://avances.adide.org/index.php/ase/article/view/501/341
- Garrido, M. P., Pacheco, N. E., & Peña, L. R. (2011). El papel de la inteligencia emocional percibida en la resolución de problemas sociales en estudiantes adolescentes. Revista Española de Orientación y Psicopedagogía, 22(1), 69-79. https://www.redalyc.org/pdf/3382/338230787007.pdf
- Extremera-Pacheco, N., & Fernández-Berrocal, P. (2013). Inteligencia emocional en adolescentes. Padres y Maestros. Publicación de La Facultad de Ciencias Humanas y Sociales.
- Mercadé, A. (2019). Los 8 tipos de inteligencia según Howard Gardner: la teoría de las inteligencias múltiples. http://biblioteca.udgvirtual.udg.mx/jspui/bitstream/123456789/2943/1/Los%208%20tipos%20de%20inteligencia%20seg%c3%ban%20Howard%20Gardner.pdf
- Salguero, J. M., Fernández-Berrocal, P., Ruiz-Aranda, D., Castillo, R., & Palomera, R. (2015). Inteligencia emocional y ajuste psicosocial en la adolescencia: El papel de la percepción emocional. European journal of education and psychology, 4(2). https://formacionasunivep.com/ejep/index.php/journal/article/view/71
- Pacheco, N. N. E., & Fernández-Berrocal, P. (2013). Inteligencia emocional en adolescentes. Padres y Maestros/Journal of Parents and Teachers, (352), 34-39. https://revistas.comillas.edu/index.php/padresymaestros/article/view/1170/993