Sökandet efter en identitet under tonåren

4 minuter

Sökandet efter en identitet är en viktig uppgift under tonåren. Om det inte hanteras väl kan det leda till en livskris.

Sökandet efter en identitet under tonåren

Skriven och verifierad av socialpedagogen Natalia Cobos Serrano.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Ungdomstiden kännetecknas till stor del som en period där man reflekterar över sig själv. Tonåringar undrar vilka de är och vad de kan göra av livet. Utan tvekan är sökandet efter en identitet under tonåren en av de viktigaste uppgifterna i livscykeln.

Identitet under tonåren, ett skede av förändring

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar tonåren som den period som går från 10 till 19 år, under vilken en serie biologiska och psykiska förändringar uppstår som kulminerar i övergången från barndom till vuxen ålder. Det är med andra ord ett övergångsstadium: individen är inte längre ett barn, men inte heller en vuxen.

För sin del förstår FN:s barnfond (UNICEF) att tonåren är ett komplext skede och att detta i sin tur kan delas in i tidig och sen tonår.

I det tidiga skedet, från 10 till 14 år, sker de mest slående förändringarna – de biologiska; medan i det senare skedet, från 15 till 19, utvecklas förmågan till analytiskt och reflekterande tänkande. Det är dock under denna sista period som konsumtionen av alkohol och droger ofta uppstår.

“Folk säger ofta att de inte har hittat sig själva ännu. Men jaget är inget man hittar, det är något man skapar.”
-Thomas Szasz-

Tonåren är ett sociokulturellt faktum

Inom de antropologiska och psykologiska strömningarna, och även inom samhällsvetenskaperna, anses det att tonåren inte är ett universellt faktum (till skillnad från det som kallas puberteten). Tonåren är ett ungt begrepp som har bildats som ett resultat av att barnens och föräldrarnas samexistens under samma förhållanden har förlängts.

Tonåringar sitter på marken och skrattar.

På grund av den vikt som har lagts vid individens utbildning och träning förlängs familjelivet och därmed har det ekonomiska och personliga oberoendet försenats.

Detta är dock inte fallet inom alla kulturer. I vissa delar av världen måste många barn börja arbeta i tidig ålder. Därför landar de direkt i de vuxnas värld, utan möjlighet att njuta av tonåren.

Sökandet efter en identitet under tonåren är en viktig uppgift

Enligt Erik Eriksons teori om psykosocial utveckling, enligt vilken personligheten utvecklas i etapper, motsvarar tonåren identitetsbildningen. Erikson kallade detta stadium “sökande efter identitet kontra rollspridning”, och det sammanfaller med tonårskrisen.

Tonårens huvuduppgift är att ungdomen skaffar sig en identitet som den förbinder sig till, idén om sig själv, och följaktligen får en ökad tilltro till sin självuppfattning. Den unga behöver bekräfta att sättet den ser sig själv på har kontinuitet med det förflutna och att det dessutom stämmer överens med andras uppfattning om sig själv.

Men om tonåringen inte uppnår detta kan den hamna på andra sidan av skalan och drabbas av rollfördelning. Under tonåren kan denna interna kamp, med att inte riktigt veta vilka vi är och att inte veta om det vi tror att vi är stämmer överens med andras åsikter om oss, orsaka allvarliga ångeststörningar.

Inflytelserika faktorer i sökandet efter en identitet under tonåren

Naturligtvis påverkas sökandet efter en identitet av olika faktorer:

Den kognitiva utvecklingen som har uppnåtts av tonåringen
Föräldrarnas pedagogiska stilar
Det sociokulturella sammanhanget

När det gäller psykologen James Marcia, definierar hans teori om identitet fyra nivåer inom identitetens konformation, detta baserat på närvaron eller frånvaron av engagemang eller kris:

Identitetsprestation. Trots krisen de har lidit för att hitta sin identitet så uttrycker de äntligen ett engagemang för de beslut de har fattat, vilket bekräftar nämnda identitet.
Uteslutning. De förbinder sig till sin personliga identitet, men de har inte drabbats av svårigheter (det vill säga kriser), eftersom de har konstruerat den identiteten genom andras val.
Identitetsförvirring. Det finns inget engagemang, det vill säga att tonåringen inte hittar eller accepterar en identitet, och sätter inga mål, så det är sker ingen kris heller.
Moratorium. De har ännu inte hittat ett åtagande, trots krisen de upplever, även om de har fokuserat på att lösa den.

Föräldrarnas engagemang i sökandet efter en identitet under tonåren

Ofta inom litteratur och film presenterats enkom ungdomars eviga rivalitet med sina föräldrar. Skälen till konflikterna är överskridandet av gränser eller till och med det möjliga förtrycket av deras sätt att vara.

Men från samhällsvetenskapen menar man att föräldrar kan spela en mycket gynnsam roll när det gäller att forma ungdomens identitet. Till exempel kan det faktum att föräldrar accepterar frågorna som deras tonårsbarn ställer dem och är flexibla inför de förändringar de upplever, underlätta detta övergångsskede.

Enligt Shaffer är det viktigt att etablera en personlig identitet för personlighetsutveckling och i slutändan för att lära sig adaptiva beteenden. Därför kommer de ungdomar som skaffar sig en personlig identitet att anpassa sig bättre till sociala situationer, utveckla ett bättre självförtroende, samt relatera bättre och uppvisa färre beteendeproblem.

För ungdomar skapar det utan tvekan stor osäkerhet att försöka bestämma sig för vilka studier och vilket yrke man ska välja och slutligen vilken väg man ska följa i livet. I slutändan formar de val och beslut vi gör hur vi uppfattas. Och vår identitet konsolideras inte bara genom vår självuppfattning, utan också genom hur andra ser oss.

Av denna anledning måste ungdomar veta hur de ska lära känna sig själva och på så sätt upptäcka vad de gillar, sina intressen, sina önskningar och sitt sätt att vara i världen för att i slutändan forma sin alldeles egna identitet.