Fantomskador hos barn: vad du behöver veta
Konkurrensintensiva idrottsaktiviteter under barndomen har sina kostnader. Vissa barn kan inte hantera trycket och uppvisar symptom på kroppsvärk eller rörlighetssvårigheter, bland andra fysiska besvär. Men vid en påföljande klinisk undersökning kan läkare inte verifiera förekomsten av någon verklig skada. Denna grupp av problem är kända som fantomskador hos barn.
Att främja fysisk aktivitet från barndomen är viktigt, men vi måste se till att sporten bedrivs på ett rekreativt sätt, utan överdrivna krav som ger upphov till avskräckning eller ångest. På så sätt undviker vi fysiskt och psykiskt lidande hos barnen.
Talar vi om fantomsmärta?
Det är relativt vanligt med så kallad fantomsmärta där en lem brukade finnas efter en amputation, men tillståndet med en fantomskada är något helt annat.
Barn med fantomskador är barn som drabbas av smärta som om de hade fått en traumatisk skada på någon del av kroppen. Å andra sidan är fantomsmärta en obehaglig fysisk och känslomässig registrering, som har sitt verkliga ursprung i hjärnan.
Fantomskador är vanligtvis ganska kroniska tillstånd och påverkar barnen kontinuerligt eller intermittent (med tillfällig lättnad). Och precis som alla sjukdomar som varar över tiden, villkorar det barnets fysiska, sociala och känslomässiga sfär.
Den vanligaste platsen för en fantomskada är i extremiteterna och det är vanligt att det finns andra associerade symptom som inte är direkt relaterade till den påstådda skadan.
Behandling av fantomskador hos barn
Först kommer läkaren att gå igenom barnets medicinska historia samt genomföra en fullständig fysisk undersökning för att kategorisera smärtan. Ofta kommer de att beställa kompletterande studier för att utesluta skador av organisk orsak, det vill säga fysiska sjukdomar.
Efter att andra möjliga orsaker till smärtan har uteslutits blir misstanken om detta tillstånd mer solid. Med tanke på detta är det viktigt att ge barnet och deras familj råd om de terapeutiska åtgärderna som är nödvändiga för att lindra barnets obehag.
Behandlingen av fantomskador hos barn kräver ett tvärvetenskapligt arbete som involverar läkaren, psykologen och familjemedlemmarna.
När det gäller denna typ av smärtlindring finns det ingen specifik medicinering, och det är viktigt att inte missbruka smärtstillande receptfria medel.
Det är mycket viktigt att erbjuda barnet ett korrekt psykologiskt tillvägagångssätt, eftersom det finns ett direkt samband mellan fantomskador och krav inom sport.
Genom fantomskadan uppnår barnet omedvetet vad de behöver: De får en möjlighet att vila eller avbryta sportaktiviteten som genererar stor känslomässig stress. Många gånger uppstår problemet från rädslan för att misslyckas i en tävling.
Slutligen bör föräldrar reflektera över det tryck de lägger på sina barn och hur det påverkar deras välbefinnande.
Hur man förhindrar fantomskador hos barn
Ett sätt att förhindra detta tillstånd hos barn är att minska konkurrenskraven genom att uppmuntra sportandet som en hälsosam, men ej allvarsam, aktivitet. En som ger dem en möjlighet att ha roligt och utvecklas. En aktivitet där varje förlust bara innebär en chans att lära sig att vinna.
Dessa typer av skador tenderar att förekomma oftare i sporter som baseboll (i USA) eller fotboll (i Sverige). Med andra ord sker de inom de mest populära disciplinerna för barn inom varje region.
Överdrivna förväntningar hos föräldrarna på ett barns prestationer kan skada deras hälsa och välbefinnande.
Ibland kommer dessa krav från tränare, som söker bättre idrottsprestationer. Men genom att utsätta barn för en sådan nivå av press kan det få motsatt resultat.
Sport som en hälsosam vana
Barns sportaktiviteter måste alltid åtföljas av vuxna, på ett heltäckande, positivt sätt samt i samförstånd med små. Den minderåriges önskemål måste alltid lyssnas på och respekteras, eftersom de har tillräckligt med autonomi för att fatta beslut som rör deras sportintresse.
Det är helt naturligt för barn att känna lusten att vinna, liksom de runtomkring dem vill deras bästa. Men vuxna måste förmedla till barnet att kämpandet är viktigare än resultatet. Det är genom kampen, inte belöningen, som man växer som människa.
Miljön i tävlingsidrott är vanligtvis inte lätt, men föräldrar måste erbjuda sina barn nödvändigt stöd. Det är viktigt att vara flexibel och att alltid uppmärksamma deras behov.
Sporter förbättrar motorisk utveckling, förhindrar stillasittande beteende, minskar spänningar och förbättrar barnets nattvila. Dessutom påverkar det positivt kroppsmedvetenheten och förhindrar problem relaterade till dålig hållning.
Då det utövas i hälsosamma miljöer förbättrar sport barns sociala färdigheter. Den hjälper dem att respektera andra, förbättrar deras självförtroende, minskar ångest och förbättrar självkontroll.
Sammanfattningsvis är det viktigt att dra nytta av sport under barndomen, utan att skapa ett tryck som kan skada barn fysiskt och känslomässigt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Pineda-Espejel, Heriberto Antonio, et al. “Perfeccionismo interpersonal, miedo a fallar, y afectos en el deporte.” Cuadernos de psicología del deporte 19.2 (2019): 113-123.
- Nieto, Alicia Benavides, et al. “Deporte en familia como prevención de problemas de conducta desde edades tempranas.” International Journal of Developmental and Educational Psychology 3.1 (2017): 449-456.
- García, Daniela, and Elizabeth Flores. “Dolor fantasma en niños y jóvenes amputados congénitos: prevalencia y características clínicas.” Rehabilitación Integral 14.1 (2019): 22-29.
- Lillo, Susana. “Medicina física y rehabilitación en el dolor crónico pediátrico.” Revista Médica Clínica Las Condes 30.6 (2019): 436-445.
- Rodríguez Torres, Ángel Freddy, et al. “Beneficios de la actividad física para niños y adolescentes en el contexto escolar.” Revista Cubana de Medicina General Integral 36.2 (2020).
- Rivera, Axel Lomas, and Ángel Luis Clemente Remón. “Beneficios de la actividad físico-deportiva en niños y niñas con TDAH.” EmásF: revista digital de educación física 44 (2017): 63-78.
