Afasi hos barn: Allt du behöver veta
Afasi hos barn är när tal- och språkutvecklingen är onormalt låg för barnets ålder. Det är vanligt att man blandar ihop det med andra tillstånd, som autism, Aspergers och så vidare.
Men en grundlig läkarundersökning kan skilja afasi från andra sjukdomar.
Klinisk bild och typer av afasi hos barn
Expressiv afasi
Barn med den här typen av afasi förstår talat språk. De har full förmåga att förstå och följa instruktioner i enlighet med sin ålder.
Men de har liten eller ingen förmåga att återskapa ljud, och de kan inte använda ett yrkesmässigt språk. Det här kan också medföra svårighet med att skaffa sig skrivfärdigheter. Den här typen av afasi är ofta orsakad av en hjärnskada.
Det är väldigt vanligt att de här barnen kommunicerar med sina föräldrar eller andra vuxna med hjälp av tecken och gester. Att de har hinder för att prata kan ibland misstas för blygsel eller selektiv stumhet. Det här kan komma från tidigare erfarenheter av frustration när de har försökt prata.
Receptiv afasi
Barn med receptiv afasi kan höra, imitera ljud och läsa. Det här är dock begränsat eftersom deras funktionsnedsättning innebär att de inte kan eller har svårt att förstå det som de läser eller hör.
Anomisk afasi
I den här formen av afasi kan barnet förstå ord och hur man bildar talade meningar, men har extrema svårigheter med att hitta de rätta orden för att kommunicera ordentligt. Barnet är också väldigt inkonsekvent när han eller hon bildar ord och meningar.
Barn med anomisk afasi har ett begränsat ordförråd samt använder fel ord och en felaktig semantisk konstruktion. Det innebär att deras språk är stundtals förståeligt, men stundtals helt osammanhängande.
Global afasi
Global afasi är den mest allvarliga typen av afasi. Det är en akut variant av tillståndet och påverkar all kommunikation och förståelseförmåga.
Barn med global afasi kan inte förstå talat eller skrivet språk, och kan inte heller använda talat språk. De kan uttala ljud, men de kan inte uttala eller artikulera ord.
Orsaker till afasi hos barn
Orsaken bakom afasi är att det uppstått en skada på den del av hjärnan som är ansvarig för språket. Orsakerna kan vara olika, till exempel slag mot huvudet, sjukdomar orsakade av parasiter, hjärntumörer, hjärnhinneinflammation, epilepsi, etc.
När det är omöjligt att fastställa en tydlig orsak till afasi kallas det dysfasi.
Behandling vid afasi hos barn
I vissa fall kan afasi vara temporärt och gå över utan att man behöver någon behandling. Vid kroniska eller mer akuta tillstånd påbörjar man behandling som baseras på rehabilitering av språkfärdigheter. Man drar då nytta av hjärnans naturliga neuroplasticitet.
Kognitiv rehabilitering, där barnet mer specifikt identifierar och övar på att använda språket, ingår. Man övar då på att identifiera skillnaderna mellan olika ljud. Man gör också mun- och ansiktsövningar, ljudövningar och övar på att skilja mellan gester.
I de senare faserna av rehabiliteringen är aktiviteterna mer av utbildningskaraktär. Man använder då teckningar och text och tränar på semantik och satslära.
Det är viktigt att agera snabbt
Det är viktigt att uppsöka läkare omedelbart när du misstänker afasi. Även om det kan vara temporärt riskerar det att generera problem med förståelse och kommunikation som blir svåra att behandla. Det kan till och med bli kroniskt.
Ju snabbare man behandlar afasi hos barn, desto snabbare och mer effektivt kommer tillfrisknandet att bli, genom rehabiliteringen av språkförmågorna.
Det är också viktigt att notera att behandlingen av afasi hos barn endast är en återställning av psykolingvistiska förmågor. Behandlingen är inte baserad på läkemedel av något slag.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ardila, A. (2005). Las afasias. Universidad de Guadalajara, Centro Universitario de Ciencias Sociales y Humanidades.
- Lara, E. M. (2011). Trastorno Específico del Lenguaje (TEL). Universidad de Granada.
- Narbona, J., & Crespo-Eguílaz, N. (2008). Afasia en niños y adolescentes: Aspectos evolutivos. Revista de Neurologia. https://www.researchgate.net/profile/Juan_Narbona/publication/331128857_Afasia_en_ninos_y_adolescentes_aspectos_evolutivos/links/0046352e2268140acf000000/Afasia-en-ninos-y-adolescentes-aspectos-evolutivos.pdf
- Serrat, M. M. (1994). Afasias infantiles. Revisión. Revista de Logopedia, Foniatría y Audiología, 14(2), 102-107. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0214460394755935