Hur man behandlar munblåsor hos en bebis
Det obehag som orsakas av munblåsor är en anledning till oro för föräldrarna.
I den här artikeln kommer vi att berätta hur de ser ut, varför de uppstår och vad du kan göra för att hjälpa ditt barn att må bättre.
Hur ser munblåsor ut?
Munblåsor är små inflammatoriska utslag som orsakar smärtsamma fläckar eller sår i munnen. Denna situation är ganska vanlig under barndomen och orsakerna är olika.
När vi pratar om munblåsor eller förkylningsblåsor i den här artikeln så syftar vi egentligen på aftös stomatit, även kallat afte. På grund av likheten utslagen emellan kallas även virus- och svampinfektioner i munnen ofta på samma sätt.
Aftös stomatit uppstår som vitaktiga eller gulaktiga fläckar, omgivna av en rödaktig gloria. Deras storlek varierar och de kan uppstå isolerat eller i grupper.
Även om de kan vara belägna var som helst på munslemhinnan, är de vanligaste platserna på insidan läpparna, ovanför eller under tandköttet, eller under tungan. En aspekt som skiljer virala utslag åt är att de inte kan sitta på läpparna och den mjuka gommen.
Barn med munblåsor blir ofta irriterade, får dålig andedräkt, får svårt att äta och till och med att sova. I vissa fall kan de få feber och svullna körtlar i nacken.
Dessa utslag försvinner vanligtvis av sig själv inom 1 till 2 veckor. I vilket fall som helst är det alltid tillrådligt att konsultera en tandläkare för att fastställa orsaken och få lämpliga tips på behandlingar.
Orsaker till munblåsor hos bebisar
Som vi redan nämnt är det ganska vanligt förekommande att flera olika av de smärtsamma utslagen som uppstår i barnets mun kallas för munblåsor eller förkylningsblåsor. Nedan kommer vi att nämna de vanligaste orsakerna till att dessa uppstår.
Infektioner
Virusinfektioner är de vanligaste orsakerna till blåsor i barnets mun. Men vissa svamp- och bakterieinfektioner kan också orsaka dem.
Bland alla virus som orsakar dessa utslag är de som tillhör familjen herpes simplex de vanligaste och kan utlösa följande tillstånd:
- Herpangina: En sjukdom som visar sig med flera smärtsamma sår på gommen, läpparna och kinderna. Dessutom kan den orsaka feber och mycket irritabilitet hos små barn. Det är väldigt smittsamt men går över av sig själv efter en vecka.
- Herpetisk gingivostomatit: Till skillnad från den föregående manifesterar denna sjukdom sig genom flera vesiklar med flytande innehåll som finns i munslemhinnan. Ibland brister de och lämnar blödande sår. De är förknippade med feber, svullna körtlar, ont i halsen och svårigheter att svälja. Vanligtvis verkar barn som lider av det irriterade, ömma, avvisar mat, vilar dåligt och gråter ofta.
Candida albicans-infektioner kan också se ut som munblåsor hos en bebis. Men i det här fallet ser de ut som vita fläckar med en erytematös (röd) bas och ligger i hörnen av läpparna, i gommen och på tungan.
Trauma
Under tuggning, tandborstning eller lek kan skador på munslemhinnan uppstå och de resulterande såren ser ut som smärtsamma sår.
Andra orsaker till munblåsor
Många gånger uppstår munblåsor utan uppenbar orsak. Andra gånger kan de vara förknippade med några av följande faktorer:
- Stress eller ångest
- Matallergier eller känslighet mot vis medicinering
- Systemiska sjukdomar
- Brist på järn, vitamin B12 eller folsyra
Att ta reda på vad som orsakar dessa skador hjälper till med att lösa det underliggande problemet och förbättra tillståndet. Dessutom gynnar det förebyggandet av nya episoder i framtiden.
Behandling av munblåsor hos bebisar
I de flesta fall försvinner aftös stomatit spontant inom 7 till 10 dagar, så botande behandlingar är vanligtvis inte nödvändiga.
Dock är symtomen väldigt irriterande och stör vissa grundläggande aktiviteter, som att äta och vila. Med detta i åtanke kan det vara nödvändigt att använda antiinflammatoriska eller smärtstillande medel för att lindra barnets obehag. Speciellt när såren åtföljs av feber.
I händelse av att såren orsakas av bakterier eller svampar kan det vara nödvändigt att ta till antibiotika eller svampdödande medel. Detta sker dock enligt läkarens bedömning och barnet bör aldrig självmedicineras.
När munblåsor dyker upp i en bebis mun är det alltså viktigt att konsultera en tandläkare eller barnläkare för att upptäcka orsaken och hjälpa din lilla att må bättre.
Hur man lugnar en bebis när den har munsår
Som vi har nämnt, för det mesta läker skadorna av sig själva. Ändå kan du ge ditt barn lättnad genom att använda följande strategier:
- Erbjud en smakneutral och kall kost: Kryddig, sur eller mycket varm mat förvärrar smärtan. Därför är det bättre att undvika dem. Samma sak med de som kräver mycket tuggning. Under dessa dagar är det bäst att erbjuda en kall och mjuk kost som är lätt att svälja.
- Säkerställ tillräcklig hydrering: Barnet kan avvisa mat och har ingen aptit på grund av smärtan. Ge mycket vätska för att förhindra uttorkning. Prova koppar eller skedar om de avvisar bröstvårtan under dessa dagar.
- Undvik lokalbedövande medel: Det finns läkemedel för lokal användning för att lindra obehag som orsakas av sår, men deras användning är inte rekommenderade för barn. De bör endast användas om de rekommenderas av sjukvårdspersonal.
- Använd huskurer försiktigt: Det finns naturliga alternativ för att lindra smärta, som saltvatten, is eller bakpulver. I vilket fall som helst, när man har att göra med munnen på ett spädbarn, måste användningen av dessa produkter ske med medvetenhet och ansvar.
När ska man gå till doktorn
Om såren i ett barns mun är många (4 eller 5), varar i mer än 2 veckor eller uppträder på andra delar av kroppen (som vid ögonlocken eller könsorganen) är det viktigt att gå till barnläkaren.
Dessutom bör du besöka läkaren då barnet har feber (över 38 °C), inte dricker tillräckligt med vätska, eller uppvisar gradvis försämring i sitt allmänna tillstånd.
Följ med den lille
Uppkomsten av munblåsor i ett barns mun är en obekväm situation för barnet, och mycket nervöst för vuxna. Det är viktigt att ha tålamod för att kunna stödja ditt barn i det tillståndet.
I allmänhet försvinner utslagen spontant med tiden och innebär inga komplikationer. Att söka professionell hjälp och följa barnet med ansvarsfull och kärleksfull omsorg kommer att hjälpa dem att bättre navigera genom situationen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Alvarez Herrera, B. A. (2019). Prevalencia de lesiones orales de tejidos blandos en niños de 5 a 10 años (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
- Carpio, E. (2010). Tratamiento de la estomatitis a osa recidivante. Piel (Barc., Ed. impr.), 25(8), 463-469.
- Gutiérrez, R., & Albarrán, R. (2020). Uso de plantas medicinales como terapia coadyuvante en el tratamiento periodontal. Revista Odontología de Los Andes, 15(1), 102-105.
- Funes, J. A. R. (2010). Remedios caseros para acné, abscesos y aftas. Revista Vinculando.
- Parent, D., & Vaillant, L. (2008). Aftas, aftosis, enfermedad de Behçet. EMC-Dermatología, 42(2), 1-20.
- Córdoba, M. B. (2018). Aftas recurrentes en niños y adolescentes. Revista Sociedad de Odontología. La Plata, 19-22.
- Ybarra, P. M., Homeópata, D. M., & Vitalis, A. F. M. H. ESTOMATITIS y AFTAS: Actualización Clínica y Revisión de Rúbricas Repertoriales.
- Franco, J. F. (2011). Patología bucal. Pediatría Integral, 15(1), 33.
- Zurro, A. M., Pérez, J. F. C., & Badia, J. G. (Eds.). (2019). Atención primaria. Problemas de salud en la consulta de medicina de familia. Elsevier Health Sciences.
