Hur man stimulerar divergent och konvergent tänkande
Mänskligheten gillar att klassificera sig själv i olika kategorier. Till exempel så definierar vi ofta oss själva som sällskapliga eller reserverade, energiska eller lugna, etc. Detta ger oss en känsla av ordning och kontroll över vår miljö. Dessa etiketter kan dock begränsa våra möjligheter, särskilt om vi får dem applicerade på oss från barndomen. I den här artikeln kommer vi att berätta vad som menas med divergent samt konvergent tänkande, och varför det är viktigt att stimulera de bägge hos barn.
Tänk ett ögonblick på dina barn: Tycker du att de är djupt logiska personer och fullt kapabla till att använda förnuftet? Eller anser du kanske att de är mer kreativt och okonventionellt lagda? Möjligen har svaret på denna dikotomi snabbt kommit till dig, men i verkligheten behöver ett barn inte förkroppsliga någon av dessa kategorier utan kan lära sig att använda båda till sin fördel i olika sammanhang.
Divergent och konvergent tänkande
När vi talar om tänkande hänvisar vi till den uppsättningen kognitiva funktioner som gör att vi kan förstå, analysera, lösa problem och fatta beslut. Även om det kanske inte verkar som det så är tänkandet faktiskt något som man lär sig, och barn iakttar människorna runt omkring dem samt instrueras i sin tankevärld efter iakttagna exempel. Är du medveten om vilken typ av tänkande du främjar med ditt exempel och dina riktlinjer?
Konvergent tänkande
Generellt sett kan vi skilja mellan två grovt dragna kognitiva processer. Konvergent tänkande är linjärt , logiskt och strukturerat. Det är en del av det du redan vet, den data du redan känner till och sätten att göra saker på som du har lärt dig tidigare. Det är till exempel genom den vi lär barn att utföra addition och subtraktion, eller att fylla i ett korsord.
Divergent tänkande
Divergent tänkande är å andra sidan kreativt, kaotiskt och innovativt. Divergent betyder egentligen avvikande, och tankesättet kallas även ofta för lateralt tänkande. Det uppmanar en att föreställa sig och tänka själv, att skapa egna associationer mellan data samt att nå flera olika slutsatser som ofta skiljer sig åt. Det är till exempel väldigt användbart för att lösa pussel, skapa en koreografi eller bygga en leksak med bitar eller element som har en annan användning.
Båda är användbara i olika sammanhang
Som du kan se är konvergent och divergent tänkande olika men kompletterar varandra. Var och en är användbar i olika sammanhang och för olika ändamål. Den ena förlitar sig mycket på förnuft och logik, medan den andra involverar kreativitet och originalitet.
Skolornas och hemmens roll
Det är föräldrar, pedagoger och andra omtänksamma vuxna som är ansvariga för att lära barn att tänka. Men vilken typ av tänkande främjar vi? För att besvara denna fråga kan vi titta på resultaten av en intressant studie. 1968 påbörjade George Land och Beth Jarman en longitudinell studie som bedömde kreativiteten hos en grupp barn när de växte upp.
När dessa barn var 5 år fick de en enkel fråga: ”Hur många möjliga användningsområden kan du tänka dig för ett gem eller en säkerhetsnål?” Baserat på svaren bedömdes deltagarna som mer eller mindre skickliga i divergent tänkande. Det som var förvånande var att 98 % av barnen vid 5 års ålder klassificerades som genier i detta avseende. Men vid 10 års ålder behöll endast 30 % förmågan och vid 15 års ålder endast 12 %.
Vad hände med dessa barns kreativitet, uppfinningsrikedom och originalitet? De hade helt enkelt blivit inskolade, och de växte upp i ett system som än idag gynnar konvergent tänkande och försummar divergent tänkande. Med andra ord, föräldrar och skolor åsidosätter ofta barns innovationer och försöker anpassa dem till logiskt och sekventiellt tänkande i bästa fall, passivt och homogent i värsta.
Efterfrågan i dagens värld
Denna tendens beror oftast inte på dåliga avsikter från de vuxnas sida, utan på det historiska förflutna som föregår oss. Under den industriella tidsåldern, då jobben var tydliga, rutinmässiga och strukturerade, då var också konvergent tänkande det mest användbara. Men idag är våra barn en del av en mer otydlig, föränderlig och osäker värld. Arbetsvärlden kommer alltmer att kräva kritiskt tänkande, uppfinningsrikedom, innovation och vision utöver det konventionella.
Hur man stimulerar divergent och konvergent tänkande
Från hemmet och skolan kan vi hjälpa till att lära barn hur man utvecklar och använder båda typerna av tänkande. För att göra detta kan vi föregå med gott exempel, men också med spel, lekar, aktiviteter och olika förslag. Till exempel stimuleras konvergent tänkande av aktiviteter som att lösa matematiska problem, spela schack, brädspel eller bygga modeller.
Å andra sidan förstärks divergent tänkande genom att skapa målningar, teckningar, koreografier, sånger och imaginära berättelser. Allt som går ut på att låta sinnet flyga, utan att hålla sig till en struktur och vara öppen för alla möjligheter. Gåtor och ordlekar, brainstorming, debatter eller hantverk som innebär att ett redan känt föremål får en ny användning kan också vara intressanta.
I vilket fall som helst är det bäst att skapa en balans mellan båda typerna av tänkande. På så sätt får barnen visa att båda är användbara och kan användas när det behövs. Men eftersom skolor tenderar att fokusera mer på att främja logiskt tänkande, kan det vara möjligt att stödja divergerande tänkande i hemmet genom att ge det där extra lyftet till fantasi och innovation.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Herbert, A. (2016). Creativity in the Classroom: Promoting Divergent Thinking. Bridge, linking innovators in education. https://www.bridge.org.za/knowledgehub/creativity-classroom-promoting-divergent-thinking/
- Land, G., & Jarman, B. (1998). Breakpoint and Beyond: Mastering the Future Today. Leadership 2000 Inc