Hur man planerar en bra studieplan

09 februari, 2020
Goda studievanor är viktiga för att våra barn ska kunna klara sina skoluppgifter, och att planera en bra studieplan bidrar till att göra dem mer självgående när de gör sina läxor.
 

Dagens skolor använder en mer vägledande pedagogik i vilken läraren ses som en guide i elevernas inlärning. Detta är tvärtom mot äldre metodologier där ämnen undervisades med ”katederundervisning”. Men för att hjälpa barn med sin inlärning måste vi lära dem att studera på ett effektivt sätt, och för det behövs en bra studieplan.

Det finns många olika inlärningsmetoder man använder sig av i undervisningen idag. Dessa kan vara aktiva, konstruktivistiska eller reflekterande – mycket i linje med Gardners teori om flera intelligenser.

Så det finns inte en enda ”rätt” metod för att undervisa eller lära sig. Men det är ändå viktigt att anpassa de metoder som finns till barnens förmågor och till de individuella förhållandena.

”Varje människa har en unik kombination av olika intelligenser. Det är den stora pedagogiska utmaningen.”

-H. Gardner-

För att se vilken metod som passar var och en bäst måste man börja med att bygga huset från grunden och inte med taket. Och med en enkel övning i reflektion och självkritik kan man ärligt bedöma hur man gör sina läxor för att få bästa möjliga resultat med minst ansträngning.

Planera en bra studieplan

Det är fullt möjligt att planera en bra studieplan – det är bara en fråga om effektivitet. För att göra det rekommenderar vi att dina barn börjar med att skapa ett enkelt schema med de aktiviteter de har på eftermiddagarna.

Detta bör inte inkludera de avskräckande läxaktiviteterna. De bör sedan skriva en lista över de fritidsaktiviteter de vill delta i, men som de inte tror att de har tid till.

 
organisera en bra studieplan: studieplan

Schemat måste täcka hela eftermiddagen från att de kommer hem från skolan till middagsdags för grundskolebarn, och sedan lite mer tid efter middagen för äldre barn och tonåringar.

I det här veckoschemat måste de ange vilken tid de kommer ägna sig åt att plugga. De måste avsätta mer tid åt de svårare uppgifterna och mindre för de lättare. Det hjälper dina barn att få goda studievanor utan speciellt mycket ansträngning.

  • De svåraste ämnena bör tilldelas ett större antal veckosessioner, men de bör vara kortare.
  • Å andra sidan kan de ägna mer tid per session och färre sessioner åt de lättare.
  • Experter rekommenderar att man avsätter en genomsnittlig daglig tid på mellan 30 minuter och 2 timmar för grundskoleelever och mellan 1,5 timmar och 3 timmar för gymnasieelever. Hur länge beror på om barnen är mitt i en period av prov eller om det är en vanlig skolvecka.
  • Det är bättre att inte studera direkt efter att ha ätit eftersom det gör en sömnigare. Det är att föredra att ägna den här tiden åt att vila lite innan man fortsätter att studera med ett klarare sinne.

Vad ska barn göra när de sitter och studerar?

 

Barn som studerar är som elitidrottare: de behöver ett bra ställe att träna på, värma upp på, stretcha och dra nytta av de stunder de är som mest fokuserade och skärpta. Man uppskattar att barn kan koncentrera sig mellan 40 minuter och en timme i taget, med pauser på 5 till 10 minuter.

Det är tillrådligt att börja med en enkel uppgift som inte tar mer än 15 minuter. Den fungerar som ett slags uppvärmning. Sist avslutar man med att läsa en enkel text, för att ”utmana sina tankar.”

Studieområdet bör vara städat och organiserat för att undvika distraktioner. Idag når information oss via så många olika kanaler: tv, internet, mobila arbetsgrupper, sociala nätverk… de är ganska överväldigade.

Alla dessa kan användas som IKT-metoder för att bidra till inlärningen, men man måste lära barnen att vara selektiva med den information de får. Om inte kommer det bara att vara en distraktion.

Studieområdet

Studieområdet måste uppmuntra barns lust att studera och förbättra deras koncentration:

  • Det måste vara ordentligt upplyst. Naturligtvis finns det inget bättre än naturligt ljus, men man kan ersätta det med en flexibel lampa med blått ljus.
  • Försök undvika reflektioner på papperet. Rikta ljusstrålen centralt eller mot motsatt hand som barnet skriver med.
  • Det är bra att vädra rummet när de tar en paus för att skapa en hälsosammare miljö.
 
  • Det är inte bra att studera och lyssna på musik samtidigt, eftersom det kan distrahera från det man läser eller skriver. Men om man gör praktiska övningar kan instrumental bakgrundsmusik fungera bra.
  • Skrivbordet måste ha allt man behöver: pennor, färgpennor, papper etc. På så sätt behöver man inte ständigt resa sig upp för att leta efter material och då riskera att tappa koncentrationen.
organisera en bra studieplan: barn gör läxor vid skrivbord

  • Man måste se till att man sitter bekvämt men inte för bekvämt, för då kan man bli för sömnig! Stolen ska vara ergonomisk och rummet ska ha en temperatur på cirka 22 ºC.

Motivation medan man studerar

Motivation är bland det viktigaste när man studerar, oavsett ålder. Murillo (2013) beskrev studiemotivation som ”summan av olika komplexa faktorer som fungerar hos den som lär sig”.

Här är även några inspirerande ord från pedagogen och filosofen Paulo Freire:

”Studier mäts inte i antalet sidor man läst under en kväll eller hur många böcker man läst under en termin. Att studera är inte att ta in idéer utan att skapa och återskapa dem.”

 
  •  Mora Quintero, C. (26 de junio 2014). Entrevista a Paulo Freire; Pedagogía liberadora. Recuperado de: revista pedagógica UNIMINUTO Sur
  •  Barreno Freire, S.N. (2018). La motivación y el rendimiento académico de los estudiantes en la Universidad de Quito. [trabajo tesis doctoral]. Recuperado de. www.dialnet.unirioja.es
  •  Mata Domínguez, A. (2018). Técnicas de estudio para niveles no universitarios. Curso de la Universidad de Comillas.