De bästa metoderna för att lära barn läsa
Att lära sig läsa är en av de viktigaste sakerna barn lär sig innan de fyller 10 år. Allt i ett barns pedagogiska utveckling, från utvidgningen av ordförrådet till prestationer i huvudämnena, kan kopplas till förmågan att läsa.
Det finns inte två barn som lär sig läsa på samma sätt. Därför finns det flera metoder. Nyckeln till att lära barn läsa är vanligtvis att välja en metod och hålla sig till den.
Men för lärare är det en god idé att kombinera olika metoder och strategier så att de kan anpassa dem efter barnens behov i klassrummet. Det är särskilt viktigt för elever som har specifika inlärningsbehov.
Det är viktigt att komma ihåg att motivation är nyckeln till framgång. Man måste ha tålamod för att inte skapa negativa kopplingar med skolan och lärande i allmänhet.
Färdigheter som lägger grund för läsning
Barn börjar förvärva de färdigheter de behöver för att behärska läsningen från det ögonblick de föds. I själva verket kan ett barn som är bara sex månader gammalt redan skilja mellan ljudet från sitt modersmål och ljudet från ett främmande språk.
Vid två års ålder kan han eller hon redan tillräckligt av inhemska fonem för att kunna sätta ihop mer än 50 ord. Mellan 2-3 års ålder lär sig många barn att känna igen flera bokstäver.
Allteftersom finmotoriska färdigheter utvecklas växer också förmågan att skriva, rita och kopiera former fram. Vi kan kombinera detta för att hjälpa dem att börja skriva bokstäver.
Det finns många sätt på vilka föräldrar kan främja sina barns kunskaper inför att lära sig läsa. Att peka på bokstäver när man läser en saga är ett sätt. Det kan också vara användbart att fråga sina barn om deras dag och prata med dem varje dag för att förbättra deras ordförståelse.
Det är viktigt att ta med dina barn till bokaffärer och bibliotek och också läsa med dem. Ju mer barn som läser med sina föräldrar, lärare och vårdgivare, desto mer lägger vi grund för att läsning blir en naturlig syssla för familjen.
Lär barn att läsa med den fonetiska metoden
Ett fonem är den minsta fonologiska enheten, den kortaste artikuleringen av en vokal och ett konsonantljud. Fonemer är de grundläggande enheterna för talat språk.
I ett alfabetiskt språk översätts ljud till bokstäver och kombinationer av bokstäver för att representera ord. Därför beror läsning på individens förmåga att avkoda ord i en serie ljud. Kodning är motsatt process till läsning och det är hur vi lär oss att stava.
Den fonetiska metoden (även kallad ljudning eller den syntetiska metoden) bidrar till att lära barn genom att läsa några bokstäver och ljud som utgör stavelser, ord och fraser.
Det är en metod som tar oss från det enklaste till det mer komplexa. Den lättare delen är att gå från att känna igen första bokstaven till läsning av stavelser. Den svåraste delen är att läsa orden först och sedan gå vidare, lite i taget, mot målet att läsa hela meningar.
Det här är en av de mest populära metoderna för att lära barn att läsa, och är samtidigt en av de mest använda. Först kan framstegen vara långsamma och det förekommer många pauser under läsningen. Men lite i taget blir de kognitiva processerna involverade i ”översättningen” mellan bokstäver och ljud automatiska och mer flytande.
Helordsmetoden eller analysmetoden
Den här metoden lär ut läsning på ordnivå. Barn hoppar över avkodningsprocessen och ljudar inte orden med bokstäver och stavelser. Istället lär de sig att läsa genom att känna igen ordens skriftliga form.
Sammanhanget är viktigt och att tillhandahålla bilder kan hjälpa. Mer bekanta ord kan till en början presenteras för sig själva, sedan i korta meningar och slutligen i längre meningar. När barnets ordförråd växer börjar han eller hon dra slutsatser om regler och mönster av sig själv, och dessa hjälper barnet att läsa nya ord.
Läsningen blir till slut automatisk. Efter att ha kommit i kontakt med flera olika ord börjar barnet läsa det mesta av det de ser vid första anblicken.
Metoden för språklig medvetenhet (bland annat Bornholmsmodellen)
Den språkliga medvetenheten ligger till grund för den här metoden och undervisning i läsning baseras på personligt lärande. Orden som barnen lär sig skiljer sig från barn till barn. Tanken är att det är mycket lättare att lära sig ord som ett barn känner till.
Lärare och föräldrar som använder de här metoden kan skapa berättelser där barnets favoritord används i olika sammanhang. Barn kan till exempel göra teckningar för dessa ord och sätta ihop dem i en mapp för att skapa en speciell läsebok.
Man kan leta efter dessa ord i barnlitteratur och sagoböcker och använda dem för att hjälpa barnet att gissa betydelsen av ord de inte känner igen, och när de visas i olika sammanhang. Detta är en bra strategi för att förbättra läsförståelsen.
Kort sagt, när man lär barn läsa är det viktigt att ta hänsyn till varje barns behov och intressen. Man måste vara uppmärksam på hur de utvecklas och alltid tänka på deras specifika behov.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Basok, M. y Coria, R. (2019). Habilidades motoras necesarias para la preescritura en niños de 5 años . Universidad Nacional de San Martín. Instituto de Ciencias de la Rehabilitación y el Movimiento.
- Lilliana Borrero Botero. Enseñando a leer: Teoría, práctica e intervención. Editorial Norma, 2008.
- Ramos Sánchez, JL (2014). Enseñar a leer a los alumnos con discapacidad intelectual: una reflexión sobre la práctica . http://riberdis.cedid.es/handle/11181/4371
