Distraherad i skolan? Det finns lösningar!
“Min son/dotter blir distraherad i skolan.” Det finns många mödrar som uttrycker det här, och det är ett av de vanligaste orosmomenten när det kommer till barn i skolåldern.
Barns bristande uppmärksamhet kan påverka deras lärande och deras akademiska resultat.
Det finns många publikationer som försöker närma sig det här ämnet från olika synvinklar.
Vi kommer här att göra en översikt över skillnaden mellan en brist på koncentration och att ha en uppmärksamhetsstörning. Vi ger också rekommendationer och tipsar om övningar som kan utföras i skolan och hemma.
Mitt son eller dotter blir distraherad i skolan: vad ska jag göra?
Skillnaden mellan dåligt fokus och uppmärksamhetsstörning
Innan vi tar oss an den här frågan, så är det viktigt att göra en distinktion mellan ett barn som tappar fokus under lektionerna på grund av externa stimuli, och de som faktiskt lider av en funktionsnedsättning som kallas ADD eller uppmärksamhetsstörning.
Det första tillståndet är vanligare än föräldrar kanske tror, och det pågår aldrig under någon längre tid. Generellt är det temporärt. Om barnen får rätt stimuli, återfår de genast sin förmåga att koncentrera sig.
Den andra gruppen omfattar bara 5% av alla barn. Uppmärksamhetsstörning/ADD är en kronisk funktionsnedsättning, och barn som hör till den här gruppen behöver ännu mer koncentrationsövningar än den andra gruppen.
Vad kan jag göra om min son/dotter blir distraherad i skolan?
Som vi förklarade i förra stycket, så är koncentrationsövningar välgörande för en son eller dotter som blir tillfälligt distraherad i skolan på grund av externa stimuli, likväl som för barn som kämpar med ADD.
För båda grupperna är det viktigt att utforma strategier som utvecklas i klassrummet och som sedan förstärks i hemmet.
Nedan förklarar vi de åtgärder som kan utföras på dessa båda områden:
En plan för skolan
Det är viktigt att du pratar med ditt barns lärare så att ni kan planera en strategi tillsammans för det distraherade barnet. I den här meningen är de vanligaste åtgärderna och pedagogiska strategierna för att fånga barns uppmärksamhet:
- Placera barnet på första bänken, framför lärarens kateder.
- Hålla barnet borta från de mer pratsamma barnen, men också tillåta honom eller henne att interagera med sina klasskamrater.
- Se barnet i ögonen hela tiden när man pratar för att få det att känna behovet av att vara alert.
- Ställa överraskande frågor ofta.
Det här hjälper din son eller dotter att bli mer uppmärksam och mindre distraherad i skolan. Men den här planen ska inte bara genomföras där. Hemma måste också vissa åtgärder vidtas för att förstärka barnets förmåga att vara uppmärksam.
Generellt är distraktion från externa stimuli någonting temporärt, och om barnen får rätt stimuli, så återfår de genast sin förmåga att koncentrera sig.
En plan för hemmet
Det finns flera möjligheter när det gäller att stärka ditt barns koncentrationsförmåga i hemmet. Låt oss börja med det som handlar om studier och skolarbete.
Det är viktigt att ett barn med uppmärksamhetsproblem har sin egen studieplats där han eller hon kan göra sitt skolarbete.
Ditt barn måste ha ett eget skrivbord och en ergonomisk stol. Han eller hon behöver också ha bra belysning och det ska inte finnas leksaker eller andra distraherande element i närheten.
Du måste också stänga av TV:n och hålla barnets surfplatta eller mobiltelefon borta medans han eller hon gör sina läxor.
Stanna inte hos barnet och titta på när det studerar. Cirkulera istället in och ut ur hans eller hennes rum.
Det här är i linje med hur läraren beter sig i klassrummet, och ditt barn kommer att känna ditt stöd då han utför sina uppgifter.
Be också ditt barn att göra den svåraste uppgiften först. På det sättet kommer han eller hon inte att bli trött eller frustrerad eller överge sina uppgifter.
Gratulera alltid barnet när han eller hon slutför sina läxor. Då kommer det att känna sig uppmuntrat att fortsätta studera och utföra sina uppgifter. Han eller hon kommer också att känna sig stolt över sina ansträngningar.
Fritidsaktiviteter
- Låt ditt barn ta musiklektioner, till exempel piano eller fiol. Motoriska aktiviteter stimulerar tålamod och koncentration.
- Låt barnet färglägga mandalas, eller ta lektioner i måleri.
- Ge barnet ett pussel och hjälp honom eller henne att lägga det.
- Spela schack med ditt barn.
- Hjälp barnet att klippa ut figurer. Det här stimulerar också hans eller hennes uppmärksamhet.
Med de här enkla åtgärderna, kommer ditt barns uppmärksamhet att förbättras avsevärt.
Kom ihåg att om du har frågor eller funderingar kring ADD eller uppmärksamhetsstörning så kan du prata med din barnläkare, en psykolog, eller en neurolog för att utesluta den här sjukdomen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Andréu, M. M., de Larrinaga, A. Á. R., Pérez, J. A. M., Martínez, M. Á. M., Cuesta, F. J. P., Guerra, A. J. A., … & Esteban, B. B. (2016). Sueño saludable: evidencias y guías de actuación. Documento oficial de la Sociedad Española de Sueño. Rev Neurol, 63(Supl 2), S1-S27. https://ses.org.es/wp-content/uploads/2016/12/rev-neurologia2016.pdf
- Gavidia Márquez, G. G. (2018). La Miopía y su incidencia en el bajo rendimiento académico en los estudiantes de primero a tercer curso En La Unidad Educativa Caracol, Babahoyo-Los Ríos, Primer Semestre 2018 (Bachelor’s thesis, BABAHOYO, UTB 2018). http://dspace.utb.edu.ec/bitstream/handle/49000/4863/P-UTB-FCS-OPT-000010.pdf?sequence=1&isAllowed=y
- Korzeniowsk, C., & Ison, M. S. (2008). Estrategias psicoeducativas para padres y docentes de niños con TDAH. Revista Argentina de Clínica Psicológica, 17(1), 65-71. https://www.redalyc.org/pdf/2819/281921796006.pdf
- Jaramillo González, J. R. (2013). Hipoacusia leve y su influencia en el aprendizaje de un niño escolarizado (6-9 años) (Doctoral dissertation, Universidad de Guayaquil. Facultad de Ciencias Médicas. Carrera de Tecnología Médica). http://repositorio.ug.edu.ec/bitstream/redug/36703/1/CD%20011-%20JARAMILLO%20GONZALEZ%20JEFFERSON%20RUBEN.pdf
- Madrona, P. G., Jordán, O. R. C., & Barreto, I. G. (2008). Habilidades motrices en la infancia y su desarrollo desde una educación física animada. Revista iberoamericana de educación, 47(1), 71-96. https://rieoei.org/historico/documentos/rie47a04.pdf
- Nieves-Fiel, M. I. (2015). Tratamiento cognitivo-conductual de un niño con TDAH no especificado. Revista de psicología clínica con niños y adolescentes, 2(2), 163-168. https://www.redalyc.org/pdf/4771/477147186011.pdf
- Quintero, J., & Castaño de la Mota, C. (2014). Introducción y etiopatogenia del trastorno por déficit de atención e hiperactividad (TDAH). Pediatría integral, 9, 600-608. https://www.pediatriaintegral.es/wp-content/uploads/2015/01/Pediatr%C3%ADa-Integral-XVIII-9.pdf#page=12