Säg "ja" till ett positivt föräldraskap
Idag kommer vi att berätta om en pedagogisk revolution av det som kallas ett positivt föräldraskap.
Denna modell bygger på idén om att disciplin är att lära våra barn hur man gör genom att vara positiv. Det handlar om att skapa ett förhållande med ömsesidig respekt mellan föräldrar och barn.
Tror du att du kunde sluta säga ordet NEJ? Med lite ansträngning och stöd, så kan du säker det.
Vetenskapen försäkrar oss att om vi lär våra barn på ett positivt sätt så hjälper det till att främja deras utveckling. Genom positiv barnuppfostran kan ett barn växa till en hälsosammare individ som är bättre förberedd för livet.
Naturligtvis finns det många fler fördelar. Den främsta fördelen att undvika ordet NEJ är att det leder till ett mer konstruktivt förhållande.
Barn som växer upp med ett positivt föräldraskap
Barn som växer upp med ett positivt föräldraskap hjälper även andra barn i sin tur. Med tiden utvecklar de sunda beteenden baserade på tolerans, dialog och respekt.
Ibland är ordet NEJ det första som kommer ut ur våra munnar, även när våra barn bara är barn – till exempel när våra barn börjar gå eller krypa och vill röra allt som de kan se.
Vi tillgriper ofta ordet NEJ av bekvämlighet, för att spara tid. Att säga nej är snabbare än att ta sig tid för att förklara resonemanget bakom barnet inte får göra något.
Medan alla dessa NEJ är avsedda att hålla våra barn säkra, är de definitivt inte det bästa sättet att få våra barn att samarbeta.
Studier har visat att överanvändningen av ordet NEJ har en negativ inverkan på ett barns språkliga förmågor. Barn som hör NEJ många gånger har sämre språk än de som hör mer positiva svar från sina föräldrar.
Att använda sig av ett positivt föräldraskap för våra barn betyder inte att vi ger dem allt som de önskar sig. Inte heller betyder det att vi skämmer bort våra barn.
Det handlar snarare om att ändra perspektiv och inte längre förlita sig på reflexmässiga negationer.
Genom att göra vårt språk mer positivt hjälper vi våra barn att bättre förstå världen runt dem. Som föräldrar är vi de bästa lärarna våra barn har.
Börja säga “ja” till ett positivt föräldraskap
Abel Domínguez Llort, barnpsykolog och chef för Domínguez Psicólogos i Madrid, Spanien delar med sig av sina tankar om ett positivt föräldraskap:
Som ett ideal är det bra: Att försöka motivera barn så att de koncentrerar sig på sina möjligheter, snarare än sina begränsningar. Detta kommer att göra dem mindre frustrerade inom en snar framtid.
Han lägger senare till:
Men hindrar dagens samhälle oss från att höra ordet NEJ? Ska vi alltid bli påminda om alla de alternativ vi har? Jag uppmuntrar dig att använda ditt goda omdöme. Att aldrig säga nej till våra barn gör dem bara svaga. Precis som när vi säger nej hela tiden.
Målet är att barn ska förstå varför de inte får göra något eller uppträda på ett visst sätt. Vi bör erbjuda våra barn argument som är lämpliga för deras ålder och erfarenhet.
Det finns många sätt att hjälpa ditt barn att förstå. Du kan förhandla med ditt barn när du presenterar olika alternativ eller aktiviteter. Dessa alternativ är avsedda att övertala ditt barn att inte göra vad det nu är som du inte vill att han ska göra.
Vad experter säger om att säga nej
Att undvika ordet NEJ kan ofta vara en mycket komplicerad uppgift. Det här är speciellt tydligt när ett barn uppträder väldigt illa eller kan komma att skada sig själv.
Men kom ihåg att tanken inte är att eliminera ordet NEJ helt från ditt ordförråd. Snarare är ett positivt föräldraskap inriktat på att skapa en balans i ditt sätt att hantera ditt barn. Det handlar om att inte mätta ditt barn med ordet NEJ.
Med tiden kan konstant användning av ordet leda till att barn känner sig rädda för att utforska världen runt dem. Det kan göra att ditt barn blir oroligt, rädd och till och med ängsligt.
Specialister säger att istället för att säga nej, är det bättre att försöka kommunicera om ett möjligt alternativ. Alternativet du föreslår bör vara mer attraktivt än vad barnet för närvarande är inställt på.
Försök säga “ja” till ett positivt föräldraskap
Det bästa vore, enligt den spanske psykologen och författaren Alicia Banderas, om du kan begränsa dina NEJ till cirka 20%. Återstående 80% av tiden, bör du försöka omdirigera ditt barn genom att tillhandahålla alternativ.
Detta hjälper ditt barn att tänka om och därigenom välja det mer tilltalande och acceptabla alternativet.
Om barn hör ordet NEJ för ofta från dig blir de frustrerade när de hör det i hemmet.
Det behöver finnas en lagom andel av NEJ, insisterar Banderas. Och hon lägger till följande för att klargöra frågan: När jag vill att min dotter ska förstå något klart och tydligt, för att det är farligt för henne eller för att det kan vara farligt för andra, säger jag nej. Men andra gånger slutar det med att vi börjar bråka och vi borde inte komma in i den dynamiken hela tiden.
Tydliga gränser
Att undvika överdrivet många NEJ betyder inte att mammor och pappor behöver bli underdåniga inför sina barn. Föräldrar behöver fortfarande uppfostra sina barn med normer och disciplin.
Ha tydliga gränser och lär dig att säga nej till dina barn när det är nödvändigt. Detta är hemligheten till en naturlig uppfostran.
Den myndighet som föräldrarna visar upp bör vara en öppen dörr som låter deras barn lära sig av erfarenhet.
Alla barn behöver regler och disciplin för att kunna växa och utvecklas på ett hälsosamt sätt… Emotionellt, socialt och psykiskt.
Målet är inte att censurera dina barn till den punkt där de är rädda för att ens starta en aktivitet. Detta är bara kontraproduktivt för deras utveckling.
Helst bör föräldrarna vägleda sina barn på ett hälsosamt och positivt sätt. Detta sker genom att använda en omsorgsfull och kärleksfull dialog.
Dina tydliga svar bör bjuda in dina barn till att fatta bra beslut.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Carmen, D., & Carrasquillo, Y. (2018). DISCIPLINA POSITIVA: HERRAMIENTA PARA LOS PADRES. Educrea.
- Nelsen, J. (2001). Disciplina positiva. Editora Cultrix.
- Escrivá, M. V. M., García, P. S., Porcar, A. M. T., & Díez, I. (2001). Estilos de crianza y desarrollo prosocial de los hijos. Revista de psicología general y aplicada: Revista de la Federación Española de Asociaciones de Psicología, 54(4), 691-703. https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/2364995.pdf
- Rangel, J. V. (2003). Estilos de crianza, estilos educativos y socialización:¿ Fuentes de bienestar psicológico?. Acción pedagógica, 12(1), 48-55. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=2972859
- Jorge, E., & González, M. C. (2017). Estilos de crianza parental: una revisión teórica. Informes Psicológicos, 17(2), 39-66. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7044268
- Mestre, M. V., Tur, A. M., Samper, P., Nácher, M. J., & Cortés, M. T. (2007). Estilos de crianza en la adolescencia y su relación con el comportamiento prosocial. Revista latinoamericana de psicología, 39(2), 211-225. https://www.redalyc.org/pdf/805/80539201.pdf
- Rojas, M. (2015). Felicidad y estilos de crianza parental. Documento de Trabajo). México: Centro de Estudios Espinosa Yglesias. https://ceey.org.mx/wp-content/uploads/2018/06/16-Rojas-2015.pdf