7 nycklar för att återfå auktoriteten med dina barn

Vill du återfå auktoriteten med dina barn måste du vara tydlig med reglerna och även förklara deras innebörd.
7 nycklar för att återfå auktoriteten med dina barn
Maria Fátima Seppi Vinuales

Skriven och verifierad av psykologen Maria Fátima Seppi Vinuales.

Senaste uppdateringen: 08 april, 2023

Att förbli en god en referensfigur för sina barn kan vara en utmaning. Hur kan man bygga upp sin auktoritet utan att påtvinga den? Hur kan man ge de små sina utrymmen utan att det blir kontraproduktivt? Dessa frågor kan förfölja en livet ut. I den här artikeln hittar du några nycklar som hjälper dig att återfå auktoriteten med dina barn.

Vad tycker du om auktoritet?

Ett bra ställe att börja är genom att fråga sig själv vad man egentligen tror att auktoritet är. Till exempel kommer auktoritet inom mer traditionella föräldraskapsmetoder nästan automatiskt med åldern: Den som är äldre har rätt att bestämma och fastställa reglerna. En tydlig syntes av denna uppfattning är: ”För att jag säger så, och då är det så”. Om du tror att auktoritet är synonymt med totalitarism, då kommer ditt sätt att utbilda att förbli stängt och stelbent.

Men det finns andra, mer flexibla, uppfattningar som inte bör förväxlas med tillåtelse eller brist på gränser. Detta är auktoritet baserad på ömsesidig respekt som föreslår ett sökande efter en balans, varken underkastelse eller maktmissbruk. Gränser är grunden för en sund relation. Utan tvekan påverkar idén du har om auktoriteter hur du utbildar dina barn och möter din relation med dem.

Känn till dessa nycklar för att återfå auktoriteten med dina barn

Några nycklar som hjälper dig att återfå auktoriteten med dina barn är följande:

1. Var konsekvent

Det är viktigt att du upprätthåller konsekvens i dina beslut och regler. Detta hjälper dig att undvika ambivalensen med en dag ja, en annan dag nej, som ofta skapar förvirring hos unga, förutom att du inte blir särskilt trovärdig eller pålitlig.

2. Var tydlig

Att vara tydlig och koncis är viktigt när du kommunicerar. Peka i detta avseende på de förväntade beteendena och reglerna. Lämna dem inte öppna för tolkning; varje person kan ge dem olika betydelser.

En mamma som förklarar reglerna för sin dotter.
Förhandling med dina barn är nyckeln när du bestämmer regler och sätter gränser. Det är också viktigt att reglerna är tydliga och inte öppna för tolkning.

3. Välj regler

Auktoriteten skadas också när allt blir ett rungande ”nej”. Även om det är viktigt att du tar hand om dina barn, måste du också låta dem utöva sin frihet genom eget beslutsfattande, men de regler som, om de inte följs, försätter dem i fara, de är såklart inte förhandlingsbara. De får till exempel inte köra moped utan hjälm. Det finns dock andra regler som kan diskuteras och som kan variera allteftersom barnen växer upp.

4. Agera bestämt och konsekvent

För både rätt och fel måste du hålla ditt ord. Auktoritet har inget med stelhet att göra, utan snarare tvärtom.

5. Använd inte våld

Auktoritet baserad på våld är faktiskt uppbyggd kring rädsla och inte baserad på respekt eller andra goda värderingar. Vill du bli respekterad måste du också kunna behandla dina barn med respekt.

6. Prata med ditt barn och berätta hur du känner

Bygg inte upp en allsmäktig fasad, som om inget som händer påverkar dig. Uttryck istället dina känslor så att ditt barn kan känna empati och bli medvetet om att dess handlingar också får konsekvenser för människor.

7. Försök att lyssna ur deras synvinkel

Prata med dina barn och be dem förklara varför de agerar som de gör. På så sätt kommer du att kunna förstå och hitta den bästa lösningen på problemet.

En kvinna pratar med sin unga dotter i soffan.
Auktoritet handlar inte bara om att implementera regler och att få barn att lyda. Det är också viktigt att lyssna på deras synpunkter, vara flexibel och förhandla.

Hur man vet om man har tappat auktoriteten gentemot sina barn

Auktoriteten måste ha en balans: Allt kan inte vara ett rungande “nej”, och du kan inte heller tillåta dina barn att göra vad de vill. Här följer några exempel som kan visa dig att det saknas gränser och att auktoriteten är som bortblåst:

  • De uppvisar respektlöshet, förolämpar dig och retas med dig när du ger dem en order.
  • De uppvisar direkt eller indirekt medveten olydnad.
  • Du föregår inte med gott exempel. Dina handlingar och ord motsäger varandra.
  • Det uppstår situationer av självgodhet gentemot barnen eller ungdomarna. Till exempel, om du känner dig skyldig för att du inte umgås med ditt barn, kommer du att säga ja till allt. Med tiden medför bristen på auktoritet negativa konsekvenser, både i samexistens och i ditt barns relationer med sin omgivning.

Slutligen är det värt att notera att auktoritet förtjänar mycket mer än en enkelriktad analys. Det vill säga, det handlar inte bara om ditt barns olydnad utan också om dina egna beteenden som är motsägelsefulla. Du säger till exempel till dem att misshandel inte är rätt, men du skriker på dem när du måste rätta till dem. Detta hjälper dig inte att återfå din auktoritet.

Acceptera att du är en människa och att du också gör misstag

Utan tvekan förtjänar acceptans ett särskilt avsnitt. Särskilt för att du många gånger tror att om du visar att du tvivlar eller erkänner misstag för dina barn, då kommer du att förlora din auktoritet. Detta är dock fel. Acceptans är den första utgångspunkten för att minska trycket och vara öppen för en dialog och ett gemensamt byggande.

På så sätt blir du medveten om att när du fattar beslut kan du göra misstag och att det inte är något fel med det. Kort sagt, auktoritet handlar inte om att ditt barn blint lyder reglerna, utan om att förstå vad resultatet av att bryta mot reglerna blir. Att göra ett misstag och gottgöra det undergräver inte auktoriteten; tvärtom, det stärker den.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Fandiño Parra, Y. J., (2011). Los jóvenes hoy: enfoques, problemáticas y retos. Revista Iberoamericana de Educación Superior, II(4),150-163.[fecha de Consulta 2 de Enero de 2023]. ISSN: . Recuperado de: https://www.redalyc.org/articulo.oa?id=299124247009
  • Aguilar Solorio, S. I., & Hamui Sutton, A. (2011). Tipos de límites en la dinámica familiar y su relación con el fracaso escolar en adolescentes. atención familiar18(4).
  • Romero Escobar, H. (2006). La adolescencia al límite. Revista De Psiquiatría Infanto-Juvenil23(1, 3 y 4), 14-19. Recuperado a partir de https://www.aepnya.eu/index.php/revistaaepnya/article/view/41

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.