Kan barnens tandemalj växa tillbaka?
Det yttersta lagret av tänderna skyddar dem från yttre ämnen som kan skada dem. Om ett barn förlorar sin tandemalj, då får det obehagliga konsekvenser. Att inte ha denna skyddande barriär orsakar känslighet, smärta och förändringar i utseendet på tänderna. Den dåliga nyheten är att detta slitage är oåterkalleligt eftersom när väl skadan har skett, då kan tandemalj inte växa tillbaka.
Upptäck hur viktig tandemaljen är för barns tänder och varför den inte växer ut igen. Dessutom följer här några tips för att hjälpa ditt barn att bevara detta värdefulla skikt och vad du ska kan göra om det slits ut.
Vad är tandemalj?
Tandemalj är en av de fyra vävnaderna som utgör tandstrukturen. Tillsammans med dentin och cement utgör de den hårda delen av tänderna. Pulpan är den enda mjuka komponenten och sitter i tandens innersta del. Den består av bindväv, celler, blodkärl och nerver. Tändernas hårda vävnader är anordnade utanför pulpan, i lager som skyddar området.
Runt pulpan finns dentin, på utsidan av den hittar vi i sin tur emalj i kronan och cement i roten. Tandemaljen hos barn är alltså det yttersta området på tandkronan. Den består av mineraliserad vävnad och en liten mängd organiskt ämne och vatten. Den är den hårdaste vävnaden i vår kropp. Detta betyder dock inte att den är oförstörbar, den kan slitas ner i vissa situationer.
Tack vare det faktum att tänderna har detta yttre lager, är barn inte känsliga när de borstar eller äter varm eller kall mat. Denna vävnad saknar nervändar. Den har heller inga celler i sin sammansättning, varmed den inte kan växa tillbaka när den väl slits ut.
Emaljbildning
Tandbildningen börjar i embryot, i moderns livmoder. Först bildas en organisk matris på vilken hydroxiapatitkristaller avsätts för att mineralisera vävnaden. Efter kristallisering tappar emaljen vatten och blir hårdnar. När processen är klar försvinner ameloblasterna och vävnaden blir cellfri.
Eftersom tandemaljen hos barn inte kan växa ut igen är det viktigt att behålla dess integritet intakt. Annars kommer tänderna inte att få det skydd de behöver, och obehag orsakas munnen.
Skador på barns tandemalj
Tandens emalj skyddar de innersta lagren av tänderna. Men trots sin motståndskraft och hårdhet är den känslig för vissa skador. Här är några av de situationer som kan skada tändernas yttre barriär:
- Problem under emaljbildning: I tandbildningsstadiet utvecklas inte emaljen normalt och tänderna får en vävnad av lägre kvalitet som saknar detta skyddande lager. Detta är fallet vid amelogenesis imperfekt, hypoplasier och fluoros.
- Diet: Vissa sura livsmedel och drycker som läsk och godis eroderar och försvagar tandemaljen.
- Hålrum: Syror som produceras av bakterier som fermenterar sockerarter i kosten kan avmineralisera tandemaljen.
- För lite saliv: Saliv neutraliserar skadliga syror och ger de element som tänderna behöver för att upprätthålla en balans mellan avmineralisering och remineralisering. Xerostomi eller brist på saliv gynnar emaljmineralförlust.
- Gastrointestinala problem: Gastroesofageal reflux, halsbränna eller frekventa kräkningar kan erodera emaljen på grund av magsyrornas verkan.
- Trauma: Att gnissla eller överdrivet bita ihop tänderna, borsta med för hårt tryck eller mycket hårda borst, eller vanor som att bita naglar eller andra föremål, det sliter på emaljen.
Symtomen på tänder med skadad tandemalj
Barntänder som har tappat sin emalj ser gulaktiga ut. Detta beror på färgen på det underliggande dentinet, som exponeras utan det yttre lagret som täcker det. Dessutom är det vanligt att tänderna upplevs som smärtsamma eller känsliga när man äter söt, kall eller varm mat. Tänderna får också ofta sprickor eller små gropar i sig eftersom de utan skydd är mer mottagliga för frakturer och förfall.
Vad ska man göra om barn förlorar tandemalj?
Eftersom den inte har några levande celler så kan tandemalj inte växa tillbaka. Men när den förloras finns det terapeutiska alternativ för att återställa tändernas integritet. Om mineralförlusten till exempel inte är särskilt omfattande och emaljen finns kvar, då kan remineralisering ske.
Fluor är det mest populära ämnet för att främja tandremineralisering. Detta element kombineras med emaljkristallerna och bildar fluorapatit, ett material som är mycket motståndskraftigt mot syror. Nuförtiden används också andra ämnen som kan mineralisera tandemaljen, såsom kalciumsilikater, nahohydroxyapatit och kaseinfosfopeptider – amorft kalciumfosfat.
Om tanden har förlorat en stor mängd emalj, då kommer det att vara nödvändigt att placera ett konstgjort material på tanden för att återställa dess integritet. Först måste den skadade vävnaden tas bort och sedan fyllas. När skador uppstår i tandemaljen är det viktigt att söka en tidig lösning. Annars fortskrider skadan och barnen kan drabbas av smärta och infektioner eller till och med tappa tänderna.
Vård av barns tandemalj
Eftersom barns tandemalj inte kan växa tillbaka så är det viktigt att ta hand om den från det att de första tänderna dyker upp i munnen. Rätt hygien, med fullgod borstning och fluortandkräm, hjälper till att bevara vävnadens integritet. Att ge barnet en näringsrik kost som är rik på kalcium, fosfor och vitaminer gynnar dessutom tandhälsan, medan godis och sura drycker bör undvikas.
Slutligen, att besöka tandläkaren innan barnets första levnadsår och fortsätta med vartannat år hjälper till att bevara tandhälsan hos de små. Vårdpersonalen kommer tidigt att upptäcka eventuella problem i ditt barns emalj samt rekommendera den bästa lösningen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Betancourt, J. C., & Lima, J. (2020). Tejidos Dentarios: Desarrollo Embriológico. Congreso virtual de Ciencias Morfológicas. Retrieved from http://www. morfovirtual2020. sld. cu/index. php/morfovirtual/morfovirtual2020/pa per/viewFile/728/611.
- Vázquez, L. A., Sarabia, M. M., Padilla, S. M., & Martínez, M. J. M. (2014). Histogénesis del esmalte dentario. Consideraciones generales. Archivo Médico Camagüey, 11(3).
- Simmer, J. P., Hu, J. C., Hu, Y., Zhang, S., Liang, T., Wang, S. K., … & Smith, C. E. (2021). A genetic model for the secretory stage of dental enamel formation. Journal of Structural Biology, 213(4), 107805.
- Tan, T. M., Arango, E. L., & Labarcena, B. R. (2019). Características del esmalte y rol de la saliva como factores de riesgo a caries dental. Progaleno, 2(3), 224-235.
- Bustamante, O. C., Troncos, L. G. P., de Zebrauskas, A. P. P., Leandro, K. C. R., & Sime, C. L. D. C. H. (2020). Antisépticos Orales: Clorhexidina, flúor y triclosán. Salud & Vida Sipanense, 7(1), 4-16.
- Dario, B., & Zuñiga, P. (2020). Factores asociados a la erosión dental en pacientes pediátricos (Bachelor’s thesis, Universidad Nacional de Chimborazo).
- Benítez Villacís, P. J. (2022). Remineralización biomimética y microdureza superficial en esmalte: Efecto de dos agentes remineralizantes, fosfopéptido de caseína-fosfato de calcio amorfo y nanohidroxiapatita en dientes erosionados artificialmente con tres sustancias ácidas (Bachelor’s thesis, Quito: UCE).
- Isabella María, B. M., Shira Bellatriz, P. S., Karla de la Caridad, R. P., & Adriana María, G. C. (2020, April). EFECTO EROSIVO DE LAS BEBIDAS INDUSTRIALIZADAS DE ALTO CONSUMO EN EL ESMALTE DENTAL. In Estomatologia2020.