Ungdomar som skär sig själva: vad du bör veta
Chansen är stor att du någon gång i ditt liv har lärt känna en tonåring som uppvisar självskadebeteenden, att ytligt skära sig med vassa föremål tillhör ett av de vanligare beteendemönstren. För dem som inte har drabbats av det själva eller som inte är experter på området kan denna typ av beteende ses som en enkel och barnslig uppmaning till att få uppmärksamhet. Men att ungdomar skär sig döljer en djup underton och det kräver ett bestämt ingripanden från vuxna.
Även om det inte är ett nytt fenomen, har fallen där ungdomar skär sig själva ökat på senare tid. Av denna anledning är det viktigt att vi som föräldrar är uppmärksamma på uppkomsten av tecken relaterade till detta beteende. Och framför allt att vi vet hur vi ska reagera på lämpligt sätt i denna situation.
Vad menas med att ungdomar skär sig?
”Cutting” är den engelska termen som används för att hänvisa till en specifik typ av självskada som ungdomar ofta orsakar sig själva.
Den vanligaste typen av aggression är i detta fall ett ytligt snitt med en kniv, ett rakblad, eller något annat vasst föremål. Andra metoder för att skada sig själv innefattar handlingar som att bränna eller klösa sig.
Såren tillfogas vanligtvis huden på armen, underarmen, låret eller buken. Dessa tonåringar letar efter områden på kroppen som de kan täcka eller som är lätta att dölja. Sanningen är ofta att de som uppvisar dessa beteendemönster inte försöker locka till sig andras uppmärksamhet, utan tvärtom, de försöker undvika återverkningar och konsekvenser i sin närmiljö.
Varför uppstår dessa självskadebeteenden?
Det är viktigt att betona att ungdomar som skär sig inte begår självmordsförsök, detta av den enkla anledningen att de unga människorna som skadar sig själva på detta vis inte försöker avsluta sina liv. Istället vänder de sig till denna praxis för att hantera en olidlig och ohanterlig känslomässig smärta.
Det är värt att notera att då sår orsakas så frigörs endorfiner; hormoner som ger avslappning och till viss del återställer lugnet.
Därmed minskas de psykiska obehagen och ersätts av fysisk smärta, vilket är mycket lättare att hantera.
För många ungdomar som skär sig är det dessutom ett sätt att känna att de har kontroll över en aspekt i sitt liv. Beteendet kan uppstå som svar på känslor av frustration, hjälplöshet, ilska, sorg eller ångest. Eftersom de inte tror att de är kapabla att förändra sin situation väljer de att ta kontroll över sina känslor på detta sätt, åtminstone tillfälligt.
Ett av de största problemen med att skära sig är att det tenderar att bli återkommande, precis som andra beroenden. Ungdomar kan bli beroende av den tillfälliga lättnaden som en självskada orsakar, och ta till det beteendet vid varje ny utmanande situation.
Hur man identifierar ungdomar som skär sig själva, och ger dem hjälp
Som vi har nämnt är det vanligt att såren som orsakas då ungdomar skär sig är dolda. Av denna anledning måste du vara uppmärksam på specifika varningssignaler. Till exempel omfattande förändringar i sättet de klär sig, och med förkärlek till täckande klädsel (även under varma dagar) eller armband för att täcka handlederna.
En annan varningssignal är deras beteende. Till exempel när dina barn uppvisar mycket intensiva känslomässiga reaktioner och har svårt att hantera dem eller när de går igenom en svår period och inte söker eller hittar stöd i sin omgivning.
Å andra sidan, om du har upptäckt att ditt barn skadar sig självt, då är det viktigt att du är empatisk och medkännande. Tänk på att dess känslomässiga smärta förmodligen är intensiv, så dina förebråelser, ditt dömande och din kritik kommer bara att förvärra ditt barns obehag.
Försök att visa dig villig att lyssna på de inblandade, förstå dem och ge dem den hjälp de behöver. Visa intresse och oro för hur de känner, vad som ledde dem till den här situationen och varför de fortsätter med detta beteende. Det samtalet blir ofta upplysande och lugnande för er båda.
Sök professionell hjälp!
Tveka inte att söka professionell rådgivning. Ungdomar som skär sig har allvarliga problem med att hantera sina känslor, och de lider troligen av ångest, depression eller andra allvarliga tillstånd. Att få tillgång till en expert på området som ger dem verktygen för att utveckla sin förmåga att hantera tillvaron är av största vikt och nytta.
Då dina barn lär sig att hantera sin värld behöver de inte längre ta till självskadebeteenden. I vilket fall som helst bör du inte förringa situationen eller ignorera den: Det är ett rop på hjälp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Mollà, L., Batlle Vila, S., Treen, D., López, J., Sanz, N., Martín, L. M., … & Bulbena Vilarrasa, A. (2015). Autolesiones no suicidas en adolescentes: revisión de los tratamientos psicológicos. Revista de Psicopatología y Psicología Clínica, 20(1), 51-61. Disponible en: http://e-spacio.uned.es/fez/eserv/bibliuned:Psicopat-2015-20-1-5020/Autolesiones_no_suicidas.pdf
- Aguirre, M. I. (2020). Psicología clínica de la adolescencia. Cuerpo y cutting en adolescentes. Orbis Tertius-UPAL, 4(7), 91-111. Disponible en: https://www.biblioteca.upal.edu.bo/htdocs/ojs/index.php/orbis/article/view/14/25