Att lära barn hur man skapar tankekartor för att studera
Att studera kan vara en rejält tråkig uppgift för barn och ungdomar. Därför är det viktigt att lära dem studietekniker som hjälper dem att lättare tillgodogöra sig kunskap. I den här artikeln föreslår vi en strategi för organiserandet och syntesen av information: utarbetandet av tankekartor.
Bland de många fördelarna med att studera med tankekartor är det faktum att det låter dig skapa en global och strukturerad bild av allt innehåll som ska läras.
“Tack vare tankekartor kan du förvandla en lång, tråkig lista med information till ett lysande, välorganiserat diagram som är lätt att komma ihåg; dina tankar arbetar i samklang med din hjärnas naturliga processer.”
-Tony Buzan
Vad är en tankekarta?
En tankekarta är en studieteknik som bygger på att grafiskt representera begrepp eller idéer kopplade till ett visst ämne eller en viss lektion. Det är ett verktyg som underlättar inlärning, eftersom kunskap presenteras på ett visuellt sätt och relaterar dem till varandra genom bilder eller symboler och nyckelord.
Upptäck mer: 9 användbara studietekniker för barn
Det handlar om att organisera information kring en förgrenad struktur. Det vill säga, en huvudidé placeras i centrum och kompletteras sedan med andra sekundära idéer, som utvinns från det centrala temat.
“Om den används på ett korrekt sätt så multiplicerar tankekartan läs- och inlärningseffektiviteten med en faktor på tre – åtminstone – och tjänar till att spara enorma mängder tid samt öka den totala läseffektiviteten.”
-Tony Buzan
Därmed kan man säga att de element som varje tankekarta bör innehålla är:
- En central cirkel där huvudämnet är skrivet
- Nyckelord som länkar informationen
- Linjer eller grenar
- Iögonfallande färger
- Bilder, teckningar eller symboler som gynnar memorering och återkallandet av idéer
Att lära barn att skapa tankekartor för att studera
För att skapa en tankekarta korrekt måste du följa tre enkla steg :
- Skriv huvudämnet och rita en bild som representerar det mitt på arket.
- Från den centrala bilden av temat, rita grenar, helst i form av böjda linjer, med andra koncept och idéer.
- Representera alla idéer eller koncept med hjälp av bilder eller symboler och nyckelord.
“Dess konstruktionslogik är baserad på en neuronform, vilket är anledningen till att vågiga linjer föredras framför raka linjer, på grund av tanken att hjärnan assimilerar dessa former bättre än de stela och geometriska formerna hos andra visuella organisatörer av information.”
-Luis Alberto Núñez
Dessutom måste du tänka på att en tankekarta ska innehålla få ord och vara så grafisk som möjligt. Nuförtiden, för att skapa en tankekarta, är det inte längre strikt nödvändigt att använda penna och papper, eftersom det finns många datorprogram som kan användas för att utföra sådan utarbetning, såsom följande:
- Freemind
- MindGenius
- Connected Mind
- Ideament
- XMind.
- PersonalBrain
Du kanske också är intresserad av: De 6 viktigaste faktorerna för kvalitén på akademiska prestationer
Fördelarna med att skapa tankekartor
Nu när du vet hur man gör tankekartor, undrar du säkert varför det är en så bra idé att lära barn att studera genom att skapa tankekartor. Här är några anledningar:
- ger en global vision av ämnet som ska studeras
- är lätta att konsultera
- sparar tid
- förenklar återkallelse
- tillåter separering av relevant information från irrelevant information
- optimerar memoreringsprocessen
- tjänar till att förtydliga idéer
- låter dig gruppera stora mängder information i en enkel struktur
- förenklar koncentration och uppmärksamhet
- främjar studieplanering
- främjar kreativitet.
“Det traditionella sättet att göra anteckningar, till sin natur och struktur, gynnar inte din kreativitet. Tankekartor, å andra sidan, använder alla resurser i din fantasi och alla verktyg från höger och vänster hjärnhalva, de låter dig släppa loss din kreativitet.”
Tankekartor och tänkandets utveckling
Utöver de fördelar som nämns ovan är tankekartor särskilt användbara för att uppmuntra barns analytiska och kreativa intelligens. Oavsett om det är i analog eller virtuell form så tillåter verktyget att organisera information med autonomi och spontanitet enligt vissa riktlinjer.
De blir en studieteknik som avbryter automatisk drillning och gynnar omfattande memorering. Detta beror på att den använder den fria associationen av idéer som medieras av grafiska referenser eller nyckelord som fungerar som utlösare för tankeutveckling.
Som anges i en studie publicerad i International Journal of Educational Research and Innovation, främjar tankekartor: ”förståelsen av innehållet som eleverna arbetar med, ökar motivationen, deltagandet och studierna eftersom de underlättar processen för förståelse och syntes av information, vilket gör eleverna till huvudpersonerna i sin egen inlärningsprocess.”
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Buzan, T. (2013). Como crear mapas mentales. Urano. Disponible en: https://books.google.es/books?id=ew3NMgEACAAJ&dq=como+crear+mapas+mentales+libro&hl=es&sa=X&ved=2ahUKEwjAlN2SxZ_9AhVwRKQEHdL_Bt4Q6AF6BAgCEAI
- Delgado, C. (2022). Estrategias didácticas para fortalecer el pensamiento creativo en el aula. Un estudio meta-analítico. Revista Innova Educación, 4(1), 51-64. Disponible en: https://www.revistainnovaeducacion.com/index.php/rie/article/view/392
- González, J. M., Carrasco, C. A. & Requena, B. E. S. (2015). La aplicación de los mapas mentales en educación primaria. IJERI: International Journal of Educational Research and Innovation, (4), 70-89. Disponible en: https://upo.es/revistas/index.php/IJERI/article/view/1459/1174
- Novoa, P. F., Cancino, R. F., Flores, W. S. & Nieto, J. (2018). El Mapa Mental Armónico en la comprensión de textos narrativos en estudiantes universitarios. Propósitos y Representaciones, 6(2), 541. Disponible en: https://doi.org/10.20511/pyr2018.v6n2.243
- Núñez, L. A., Novoa, P., Majo, H. & Salvatierra, A. (2019). Los mapas mentales como estrategia en el desarrollo de la inteligencia exitosa en estudiantes de secundaria. Propósitos y Representaciones, 7(1), 59-82. Disponible en: https://dx.doi.org/10.20511/pyr2019.v7n1.263
- Uyaguari, J. (2020). Mapas mentales como técnica para el mejoramiento del proceso de enseñanza-aprendizaje. Runae, 71–82. Disponible en: https://revistas.unae.edu.ec/index.php/runae/article/view/389