Ekolali: Vad det är och vad man ska göra åt det
Har du någonsin hört talas om ekolali? Det är en språkstörning som vi inte vet så mycket om. Ett barn med detta syndrom tenderar att ofrivilligt upprepa ett ord eller en fras som någon annan säger.
Denna talstörning hos barn manifesterar sig som ett eko och karaktäriseras av tvångsmässiga och semiautomatiska repetitioner. Dessa barn imiterar också vanligtvis talarens ursprungliga intonation. Nu när du vet vad det är, är det frågan om vad vi kan göra åt det. Fortsätt läsa för att ta reda på det!
Typer av ekolali
Det finns flera typer av ekolali. Du kan skilja mellan de olika klassificeringarna genom att läsa om de olika aspekterna av var och en.
Till exempel kan specialister skilja de olika typerna av denna språkstörning genom att notera den tid som går emellan det ursprungliga uttalandet och den upprepade formen, såväl som dess kommunikativa funktion.
Klassificering baserad på den tid det tar att producera ekot
Omedelbar ekolali: Den upprepade yttringen kommer strax efter att originalet just har producerats.
Fördröjd ekolali: Upprepningen äger rum efter en viss tid har förflutit. Det kan vara minuter, timmar eller till och med hela veckor.
Enligt kommunikativ funktion
- Funktionell ekolali: I detta fall har barnet en kommunikativ eller informativ avsikt.
- Icke-funktionell ekolali: Denna typ av ekolali saknar ett kommunikativt syfte. Av denna anledning brukar man anse att den är självstimulerande.
Typologi baserat på den strukturella jämförelsen mellan den ursprungliga frasen och ekot
- Exakt upprepning: Det ursprungliga uttalandet och upprepningen är helt identiska och lika.
- Reducerad repetition: Endast en bråkdel av den första versionen är troget reproducerad.
- Utökad upprepning: I det här fallet, även om vissa ändringar har gjorts så finns det inga märkbara förändringar i yttrandets globala struktur.
- Mitigerad repetition: Det här är när det förekommer förändringar i frasen. Detta indikerar den kreativa förmågan att omorganisera den allmänna meningsstrukturen.
Hur kan man behandla ekolali?
Mycket av komplexiteten hos denna typ av språkstörning ligger i dess behandling. Behandlingen kommer att bero på den typ av patologi som orsakar störningen. Det är grundläggande att fastställa den permanenta klassificeringen för att bestämma de korrekta åtgärderna.
Behandling för funktionsfördröjande ekolali
Tanken med detta ingrepp består i att nyttja sig av det fördröjda ekot, så länge det har någon kommunikativ funktion. Det ultimata målet är att ge barnet verbala modeller som hjälper honom eller henne att uttrycka sina egna önskemål.
Naturligtvis bör alternativet som erbjuds barnet anpassas till dess utvecklingsnivå. På samma sätt bör alternativet till ekot öka mängden av kommunikation eller information. Tanken är att göra det mesta av varje fras.
Denna process innebär ett kontinuerligt arbete som kräver mycket tålamod. Varje steg har utmaningarna i form av en högre grad av komplexitet. När barnet framgångsrikt har använt sig av en bestämd fras, är det viktigt att barnet får ett funktionellt svar för att befästa att det är användbart för barnet.
Omedelbar intervention vid ekolali
I denna typ av process kommer terapeuten att försöka avbryta ekot med en serie stimuli. Tanken är att barnet ska förstå, upptäcka och bestämma vid vilka tillfällen det är lämpligt att producera denna ofrivilliga upprepning.
För att detta ska kunna hända är det viktigt för barnet att lära sig skilja vad som är användbart att repetera från det som är meningslöst. På det här sättet lär barnet sig att upprepa vad det hör bara när någon uttryckligen begär det. I detta fall kan specialister förlita sig på olika väl beprövade metoder.
Behandling för icke-funktionell ekolali
Här står vi inför en konflikt. Eftersom denna sjukdom inte är funktionell, indikerar den en viss försämring av den språkliga utvecklingen. Därför blir detta ett viktigt hinder för kommunikation för den person som lider av den.
På grund av detta kommer specialisten att försöka få bort barnets ekolali helt. För att uppnå detta är en av de mest effektiva strategierna att man förklarar för barnet att dessa repetitioner inte är användbara i specifika sammanhang.
Under denna typ av patologi kan man använda sig av en serie beteendetekniker, ofta samtidigt. Ur det här perspektivet försöker man införa självreglering tillsammans med träning på önskvärda beteenden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Benito-Arranz, S. (1983). La ecolalia. Valoración y sentido en niños autistas. Revista de Psiquiatria y Psicologia Medica. https://psycnet.apa.org/record/1985-14629-001
- Cáceres Acosta, O. (2017). El uso del pictograma en el proceso de enseñanza-aprendizaje del niño con autismo (Doctoral dissertation). https://accedacris.ulpgc.es/bitstream/10553/54026/2/0750462_00000_0000.pdf
- Gortázar, P. (2002). Intervención en casos con autismo: estado de la cuestión, presentación caso clínico. In Homenaje al Doctor Jorge Perelló Gilberga (pp. 143-170). Servicio de Publicaciones. http://centros.edu.xunta.es/cfr/pontevedra/oblogdeorientacion/PEDRO_GORTAZAR_1.pdf
- Martínez, F. D. (2004). Repetición, ecolalia, patologización. Estudios de lingüística clínica: lingüística y patología, 31.
- Díaz-Atienza, F. C. G. P., García, G., & Martín, A. (2004). Diagnóstico precoz de los Trastornos Generalizados del Desarrollo. Revista de Psiquiatría y Psicología del Niño y del Adolescente, 4(2), 127-144. http://www.asmi.es/arc/doc/Diagnostico+precoz+de+Trastornos+Generalizados+Desarrollo.pdf
- Moreno-Flagge, N. (2013). Trastornos del lenguaje. Diagnóstico y tratamiento. Rev Neurol, 57(Supl 1), S85-94.
- Morocho Supe, M. A. (2017). La ecolalia y el incremento del vocabulario en niños y niñas de 2 a 3 años del Centro de Educación Inicial Arco Iris de la ciudad de Ambato (Bachelor’s thesis, Universidad Tècnica de Ambato. Facultad de Ciencias Humanas y de la Educaciòn. Carrera de Educaciòn Parvularia). https://repositorio.uta.edu.ec/handle/123456789/25914
- Sarao-Pedrero, B. D. (2018). La ecolalia. Cinzontle, 3(10). http://revistas.ujat.mx/index.php/Cinzontle/article/view/2614
- Villaprado Loor, J. E. (2021). La comunicación en las personas autistas no verbales, a través de los SAAC (Master’s thesis, Quito, EC: Universidad Andina Simón Bolívar, Sede Ecuador). https://repositorio.uasb.edu.ec/handle/10644/8575