Farorna med överanvändning av antibiotika hos spädbarn och barn
Mycket har sagts om de potentiella farorna vid överanvändning av antibiotika hos spädbarn och barn. Det är ett kontroversiellt och ständigt utvecklande ämne, som har bestämt hur vissa sjukdomar behandlas idag.
I slutändan har vetenskapen varit tydlig med det: Om du inte är försiktig med användningen av dessa mediciner kommer de negativa konsekvenserna inte bara att bli individuella, utan också globala.
Så idag ska vi förklara vad dessa konsekvenser är och vad som kan göras för att undvika dem.
Vad betyder det när vi talar om en överanvändning av antibiotika?
Överanvändningen av antibiotika hos spädbarn och barn är relaterad till den urskillningslösa användningen av dessa läkemedel utan medicinsk indikation.
Många gånger, när de står inför ett banalt hälsoproblem hos barn (vanligtvis andnings- eller gastrointestinala tillstånd), erbjuder föräldrar dem lättillgängliga botemedel. Även om detta kan baseras på tidigare erfarenheter och viss tillförlitlig information som finns på internet, är den enda person som är utbildad och behörig att förskriva denna typ av läkemedel läkaren.
Det största problemet med självmedicinering är att köp och försäljning av antibiotika på många ställen i världen är dåligt reglerade. Dessutom tenderar många hushåll att lagra mediciner på grund av ett antal skäl. Till exempel för att undvika att gå till läkaren, av ekonomiska skäl, eller på grund av en eventuell brist, bland annat.
När är det lämpligt att använda antibiotika till spädbarn och barn?
Antimikrobiella medel eller antibiotika är läkemedel som används flitigt nuförtiden. Som deras namn indikerar används de för att eliminera mikroorganismer som orsakar en smittsam process. Vid det här laget är det viktigt att göra några förtydliganden:
- Mikroorganismerna som kan orsaka sjukdomar hos människor är mycket olika. Generellt sett inkluderar de bakterier, virus, svampar och parasiter. Var och en har sin egen patogena mekanism och denna varierar mycket mellan arterna.
- När det gäller antibiotika är de bara effektiva mot bakteriella infektioner. Med andra ord, de är inte användbara för att bota virusinfektioner.
En av de största diagnostiska utmaningarna för specialister är att fastställa det mest sannolika ursprunget för infektioner, enligt de kliniska manifestationerna hos barn.
Om föräldrar eller vårdgivare inte har medicinsk kunskap, kommer de inte att kunna skilja mellan bakteriella infektioner och virusinfektioner. Och som ett resultat kommer de ofta att ge barn ett antibiotikum utan anledning. Ett tydligt exempel på detta är viral faryngit, som ofta antas vara halsfluss även när de diagnostiska kriterierna inte är uppfyllda.
Farorna med överanvändning av antibiotika hos spädbarn och barn
Från den ökända antimikrobiella resistensen till utvecklingen av allergiska sjukdomar finns riskerna för överanvändning av dessa läkemedel och förtjänar att tänkas över. Nedan kommer vi att förklara några av de negativa konsekvenserna av denna praxis, som är långt ifrån ofarlig.
1. Bakteriell resistens ökar
De senaste åren har internationella hälsoorganisationer gjort en intensiv ansträngning för att uppmärksamma detta globala problem. Detta nämns av Världshälsoorganisationen (WHO) i en av dess publikationer.
Bakterier har naturligt utvecklat en uppsättning mekanismer utformade för att försvara sig mot verkan av vissa ämnen som är dödliga för dem, till exempel antibiotika. Det mest oroande är att ju mer dessa läkemedel används, desto mer resistens mot dem genereras.
Antibiotika har kraftigt minskat dödligheten hos många tillstånd, såsom lunginflammation eller hjärnhinneinflammation. Dessa sjukdomar kan idag enkelt behandlas med tidig sjukhusinläggning och snabb behandling.
Men i den nuvarande situationen uppskattas det att bakterier med tiden kommer att bli mindre känsliga för de antibiotikaformer som vi har idag. Även i den nuvarande takten inom läkemedelsindustrin är det mer än troligt att inom några decennier kommer många av de vanligaste infektionssjukdomarna att bli ett verkligt hot mot mänskligheten på grund av oförmågan att bota dem.
2. Överanvändning av antibiotika påverkar tarmfloran negativt
Tarmfloran är den uppsättning bakterier som naturligt bor i matsmältningssystemet. Under normala förhållanden föreligger det en balans mellan de som är fördelaktiga för människor, vilket förhindrar utvecklingen av patogena bakterier och bekämpar många sjukdomar i dessa organ.
Det finns många situationer som kan leda till en förändring av tarmens mikrobiota, inklusive missbruk av antibiotika hos spädbarn och barn. Dessa ämnen gör ingen skillnad på vilka mikroorganismer de eliminerar, vilket kan orsaka betydande gastrointestinala hälsoproblem.
En studie publicerad i Gut Microbes (2021) drog slutsatsen att användningen av antibiotika minskar mångfalden av bakterier i mikrofloran och är associerad med en process som kallas intestinal dysbios. Detta fenomen gynnar tillväxten av patogena mikroorganismer, såsom E. coli och Shigella.
3. Antibiotikamissbruk ökar sannolikheten för att utveckla allergier
En forskningsartikel publicerad i Annals of Allergy, Asthma & Immunology (2017) granskade journaler från ett sjukhus i Tokyo och fann ett intressant samband mellan tidig användning av antibiotika och utvecklingen av vissa sjukdomar.
Forskarna fastställde att den studerade befolkningen (de som exponerats för antimikrobiella medel under de första två åren av sitt liv) avsevärt ökade risken att drabbas av astma, atopisk dermatit och allergisk rinit. Dessa är en grupp sjukdomar som är nära besläktade och avsevärt försämrar individers livskvalitet.
Om du är osäker, kontakta en läkare
Om vanliga barndomssymtom uppträder (som ont i halsen, feber, hosta, diarré eller problem med urinering) är det bäst att besöka en barnläkare så snart som möjligt för att bedöma de möjliga orsakerna. Det är viktigt att veta om behandlingen av det diagnostiserade tillståndet bör innehålla antibiotika eller inte.
Om du är osäker på de mediciner som ordinerats av din läkare rekommenderar vi att du konsulterar dem om behovet av antibiotikaanvändning för att förstå orsakerna till dem. Och även att veta vad man ska tänka på nästa gång något liknande händer.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Yamamoto-Hamada K, et al. Influence of antibiotic use in early childhood on asthma and allergic diseases at age 5. Annals of Allergy, Asthma & Immunology 2017;119(1):54-58. Disponible en: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1081120617303903.
- Organización Mundial de la Salud. Resistencia a los antibióticos. Disponible en: https://www.who.int/es/news-room/fact-sheets/detail/resistencia-a-los-antibi%C3%B3ticos.
- Mcdonnell L, et al. Association between antibiotics and gut microbiome dysbiosis in children: systematic review and meta-analysis. Gut Microbes 2021;13(1):1-18. Disponible en: https://www.researchgate.net/publication/349736544_Association_between_antibiotics_and_gut_microbiome_dysbiosis_in_children_systematic_review_and_meta-analysis.