10 frågor som föräldrar har om huvudlöss
Även om huvudlöss är vanligare hos barn kan de förekomma hos vuxna. Dessutom kan manifestationerna av lössen variera från en person till en annan.
När det kommer till konsultationer med läkare tenderar föräldrar att ha många frågor om ämnet, så vi kommer att svara på de 10 vanligaste tvivlen som föräldrar har om huvudlöss.
1. Vad är löss?
Löss är parasiter som är beroende av människor för att leva. De tillbringar hela sin livscykel på vår kropp och, beroende på vilket område de påverkar, är de uppdelade i tre varianter:
- Pediculus humanus capitis (eller huvudlus).
- Pthirus pubis (även känd som flatlus).
- Pediculus humanus (eller klädlus).
Huvud- och klädlöss är 2 till 4 millimeter långa, medan flatlöss är mycket kortare.
2. Flyger eller hoppar lössen?
Löss kan inte hoppa eller flyga och därför kräver överföring mellan två personer nära kontakt. Dessa parasiter har klor som gör att de lätt kan fästa vid hårstrån samt snabbt förflytta sig från en plats till en annan.
3. Finns det en större påverkan hos flickor än hos pojkar?
I allmänhet drabbar utbrott av huvudlöss barn mellan 3 och 12 år och då oftast hos flickor. Faktum är att små epidemier tenderar att utvecklas i skolmiljöer eftersom de närmaste sociala banden uppstår där. Att flickor tenderar att ha längre hår samt socialisera mer stillsamt kan spela in i deras överrepresentation bland de som drabbas.
Den föredragna platsen för huvudlöss är bakhuvudet och bakom öronen eftersom de är de varmaste områdena i hårbotten.
Läs också: Vad man ska göra om man får ett fästingbett
4. Varför kliar lössen?
Lusangrepp resulterar i intensiv klåda, och i de flesta fall skapar detta en överkänslighetsreaktion. Symtom kan uppträda 2 till 6 veckor efter infektionen.
Klådan är en reaktion från barnets kropp på lusens saliv, och intensiteten av denna känsla beror på känsligheten hos varje enskild person.
Det är viktigt att veta att behovet av att klia, förutom att vara irriterande, kan leda till en sekundär bakterieinfektion på grund av utslagen som orsakas av parasiten. Följaktligen kan huvudlöss leda till allvarligare komplikationer, såsom hudinfektioner eller svinkoppor.
5. Hur överförs dessa parasiter?
Huvudlöss är ett mycket smittsamt tillstånd och sprider sig karakteristiskt snabbt från ett barn till ett annat. Dessutom är det vanligt att sambor drabbas, oavsett ålder.
Även om smittspridning förekommer genom direkt kontakt mellan huvudet uppstår det ibland efter att ha delat hattar, kammar, håraccessoarer eller handdukar.
Angrepp förekommer oftare under de varma månaderna på året och i områden där det finns en hög luftfuktighet (så som omklädningsrum).
6. Hur tar man bort löss?
Lusmedel anses vara förstahandsbehandlingarna, särskilt ämnena pyretroider, lindan, ytligt ivermektin och malation.
Den mest kända ytliga pyretroiden är 1 % permetrin. Parasiten har dock utvecklat en hög resistens mot detta läkemedel de senaste åren.
En annan mycket effektiv borttagningsmetod är användningen av en luskam på vått hår. Detta eftersom det möjliggör borttagandet av löss och ägg som finns kvar i hårets bas.
7. Är naturliga lusmedel eller huskurer effektiva?
Den stora majoriteten av huskurer säkerställer inte att löss dör eller att äggen förblir på plats och det finns inget vetenskapligt stöd för att stödja deras effektivitet.
Även om det finns en övertygelse om att vissa eteriska oljor eller majonnäs fungerar för att eliminera löss och ägg så rekommenderas inte detta.
Du kanske är intresserad: 10 huskurer mot akne under graviditeten
8. Orsakar bristande hygien att man drabbas av löss?
Trots fördomarna är löss inte en indikator på dålig hygien hos barnet. Enligt en publikation från den spanska föreningen för pediatrik förhindrar noggrann hygien inte lusangrepp.
9. Bör behandlingen upprepas?
I de flesta fall krävs en andra behandling för att helt utrota parasiterna. Därför är det bäst att upprepa den 7 till 10 dagar efter den första.
Närhelst lusmedel används måste dessa åtföljas av manuell borttagning (med en luskam) av löss och ägg.
10. Finns det metoder för att förhindra angrepp?
För att förhindra nya infektioner är det en bra idé att tvätta alla kläder och sängkläder som blivit använda dagarna före behandlingen. Gör det helst med mycket varmt vatten eller stryk tygerna efter att de torkat.
I sin tur ska de saker som inte kan bli tvättade bli lagda i en lufttät påse i 2 veckor. Dessutom är det bra att dammsuga möbler, klädsel och mattor i huset.
Löss är mer än bara en kosmetisk fråga
Även om löss är ett besvärande tillstånd så överför de normalt ingen sjukdom eller är farliga för barns hälsa. I vilket fall som helst, när man står inför klåda i hårbotten, är det viktigt att identifiera om det uppstår på grund av denna orsak eller inte.
Receptfria lusmedel finns i överflöd på marknaden, men i allmänhet har löss redan utvecklat resistens mot dem. Av denna anledning är det bättre att gå till en specialistläkare för att få den mest effektiva och lämpliga behandlingen för barnet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bragg BN, Simon LV. Pediculosis. 2020 Nov 20. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2021 Jan–. PMID: 29262055.
- Meister L, Ochsendorf F. Head Lice. Dtsch Arztebl Int. 2016;113(45):763-772. doi:10.3238/arztebl.2016.0763
- Ko CJ, Elston DM. Pediculosis. J Am Acad Dermatol. 2004 Jan;50(1):1-12; quiz 13-4. doi: 10.1016/s0190-9622(03)02729-4. PMID: 14699358.
- Gairí Tahull JM, Molina Morales V, Moraga Llop FA, Viñallonga Sardá X, Baselda Torres E. Pediculosis de la cabeza. Revisión del año 2006. En: Protocolos de la Asociación Española de Pediatría [consultado en 08/2021]. Disponible en: https://www.aeped.es/sites/default/files/documentos/pediculosis.pdf
- Giardelli M, Larralde de Luna M. Pediculosis y escabiosis. Comité Nacional de Dermatología Pediátrica. Archivos argentinos de pediatría, 2001; 99(1). Disponible en: https://www.sap.org.ar/docs/publicaciones/archivosarg/2001/01_68_74.pdf