Stämningsstabiliserande läkemedel under graviditeten
Stämningsstabiliserande läkemedel används för att behandla bipolära sjukdomar. Som namnet antyder stabiliserar de humöret, men det kan uppstå biverkningar om man använder dem under graviditeten.
Läkemedlen kan verkligen vara till hjälp om du som lider av maniska episoder eller depression. Dock måste du tänka på att de utgör en risk under graviditeten.
Att bära och föda barn kan vara en svår känslomässig tid för en kvinna, och än svårare om hon redan har mentala hälsoproblem, t.ex. bipolär sjukdom och då använder stämningsstabiliserande läkemedel.
Läkemedlen kan tyvärr vara skadliga för barnet. Om du blir gravid medan du tar stämningsstabiliserande läkemedel kommer din läkare antagligen be dig att överväga andra alternativ som är mindre skadliga eller helt enkelt be dig att sluta ta dem helt.
Studier har också visat att stämningsstabiliserande läkemedel under graviditeten ökar risken för neonatala komplikationer och missbildningar.
Bipolär sjukdom hos gravida kvinnor
Om du behandlas för bipolär sjukdom och vill bli gravid kanske du inte vet vad du ska göra. I så fall bör du först prata om det du går igenom med din psykiatriker.
Om du bestämmer dig för att fortsätta använda dina mediciner är det väldigt viktigt att du får professionell vägledning och att du har en plan. Det kan hjälpa dig med de nödvändiga förändringarna du måste göra för att fostret inte ska riskera att ta skada.
Det finns många alternativ. De vanligaste stämningsstabiliserande läkemedlen är litium, valproat, karbamazepin och lamotrigin.
Forskning har också visat att fortsatt behandling under graviditeten kan minska risken för återfall hos kvinnor med bipolär sjukdom. Kvinnan och läkaren måste dock fråga sig själva huruvida läkemedlen kan skada barnet på lång sikt.
Överväganden innan du tar stämningsstabiliserande läkemedel under graviditeten
Tänk på dig själv
Om du använder stämningsstabiliserande läkemedel och blir gravid måste du först och främst tänka på dig själv och din egen hälsa. Det innebär att om du tror att du verkligen behöver använda medicinen bör du inte sluta ta den helt.
Under graviditeten är det viktigt att du är så stabil och frisk som möjligt, men om du slutar ta dina mediciner kanske du får problem med din mentala hälsa. Det hade inte heller varit säkert för barnet.
“Alla stämningsstabiliserande läkemedel som balanserar ditt humör riskerar att skada barnet.”
Tänk på vad som är bäst för bebisen
Alla som är gravida vill såklart föda ett friskt barn. Det är viktigt att också tänka på barnets välmående och utvärdera alla riskfaktorer.
Stämningsstabiliserande läkemedel följer med vissa risker under graviditeten. Om du känner att det är möjligt bör du försöka minska doserna eller sluta ta dem helt.
Försök att byta medicin
Överväg att byta din antipsykotiska medicin mot en som är mindre skadlig för barnet. Glöm inte att du först måste prata med din läkare om detta.
Det kan vara svårt att kontrollera bipolär sjjukdom under graviditeten. Dilemmat är huruvida kvinnor bör fortsätta med sin medicin medan de är gravida, vilket minskar risken för komplikationer för det ofödda barnet, eller om de bara ska sluta ta medicinen och höja risken för ett återfall.
Så länge det är möjligt bör man minska användningen av stämningsstabiliserande läkemedel under graviditeten för att inte skada fostrets utveckling. Det är dock samtidigt en prioritet för mamman att hålla sig så stabil som möjligt under sin graviditet för att verkligen kunna njuta av detta magiska ögonblick.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bunijevac, M., & Durisic, M. (2017). Parental involvement as a important factor for successful education. CEPS Journal, 7(3), 137-153. https://eric.ed.gov/?id=EJ1156936
- Cermeño, E. O. (2011). Comunidad Educativa: ámbito de colaboración entre la familia y la escuela. Cambios educativos y formativos para el desarrollo humano y sostenible, 71. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=5887851
- Hidalgo, L., & Isabel, J. (2022). Escuela de familias : formación en parentalidad positiva y convivencia escolar en Educación Infantil. Murcia: Consejería de Educación. https://redined.educacion.gob.es/xmlui/handle/11162/234546
- Hernández Prados, Mª Ángeles & Mª Ángeles Gomariz Vicente. (2019). Familia y escuela. Dos contextos unidos por la educación. Asociación Universitaria de Formación del Profesorado (AUFOP). Universidad de Zaragoza (España). Revista Electrónica Interuniversitaria de Formación del Profesorado (REIFOP), 22(3). https://revistas.um.es/reifop/issue/view/16961
- Flores, J. I. R., García, M. J. M., León, P. C., & Vázquez, V. M. (2022). Relación comunidad y escuela: una propuesta contrahegemónica desde la universidad. Revista Izquierdas, (51), 2. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=8361344
- Freire, E. E. E. (2022). Involucramiento de la familia con la escuela. Revista Ciencia & Sociedad, 2(1), 62-73. http://www.cienciaysociedaduatf.com/index.php/ciesocieuatf/article/view/20
- UNESCO, E. (2015). Replantear la educación: ¿Hacia un bien común mundial? J. Supranatl. Policies Educ.(JoSPoE), 4, 207-209. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000232697
- Mayorquín Reyes, Edwin Alexis, & Zaldívar Colado, Aníbal. (2019). Participación de los padres en el rendimiento académico de alumnos de primaria. Revisión de literatura. RIDE. Revista Iberoamericana para la Investigación y el Desarrollo Educativo, 9(18), 868-896. https://doi.org/10.23913/ride.v9i18.480