Så utförs Leopolds manövrar för att bestämma fosterpositionen
Leopolds manövrar är en viktig teknik som man utför vid slutet av graviditeten för att ta reda på om barnets huvud ligger i förlossningskanalen. Dessa manövrar en del av planeringen av en säker och okomplicerad födsel.
Vet du hur man utför dem? I denna artikel berättar vi allt du behöver veta för att komma fram till förlossningsögonblicket med mer sinnesfrid. Notera!
Vad är Leopolds manövrar och varför utförs de?
Leopolds manövrar är en icke-invasiv metod för att uppskatta storleken på barnet i livmodern och dess position under tredje trimestern. Specifikt är detta en kombination av fyra manövrar, med vilka man bestämmer fostrets position genom palpering av mammans buk.
De fokuserar på att känna av positionen av barnets kropp vid ingången till bäckenet. Med andra ord hjälper Leopolds manövrar läkaren att se om det är huvudet, skinkorna eller axlarna som är de första som kommer ut vid förlossningen.
Den vanligaste positionen av barnet vid födseln är med huvudet först. Andra positioner anses vara atypiska, när toppen på huvudet inte är i linje med moderns bäcken. Dessa atypiska positioner kan vara:
- Tvärläge
- Sätesändläge
- Snett läge
Det är viktigt att upptäcka onormala presentationer tidigt innan förlossningen börjar för att minska riskerna för moder och foster, såsom komplikationer vid vaginal förlossning eller kejsarsnitt. Faktum är att upptäckten av en onormal position under den sista trimestern av graviditeten bidrar till att man kan välja vilka vårdåtgärder som är lämpliga att genomföra.
Hur utförs Leopolds manövrar?
Varje manöver kräver en särskild teknik, och dessa ska vi berätta om nedan.
Fundusgrepp
Vårdpersonalen placerar båda händerna på den övre kvadranten av buken för att palpera fostrets huvud, bröstkorg och nedre delen av fostret för att bestämma den ungefärliga storleken och positionen.
En annan av Leopolds manövrar är utvärderar fundus, dvs. övre delen av magsäcken, för att bestämma djupet samt vilken ände på fostret (huvud eller rumpa) som är i höjd med denna struktur. Det hjälper också till att bestämma fosterpositionen och att uppskatta om fostrets storlek är i enlighet med längden på graviditeten.
Sidogrepp
Vårdpersonalen applicerar ett djupt tryck med ena handflatan medan den andra handen används för att palpera livmodern. Detta hjälper till att lokalisera fostrets mindre kroppsdelar samt ryggen.
Pawliks grepp
Vårdpersonalen använder tummen, pekfingret och långfingret (handen i ett C-format grepp) för att känna vilken del av fostret som ligger i den nedre kvadranten av buken. Detta gör att man kan kontrollera om barnet ligger i rätt position.
Det första bäckengreppet
Vårdpersonalen är vänd mot moderns bäcken och placerar händerna på buken och för dem över livmodern i riktning mot pubis. Denna manöver tjänar till att bestämma hur långt ner fostret ligger i födelsekanalen.
Läs också: Vad är en lotusfödsel?
Vilka är fördelarna med att utföra Leopolds manövrar?
Att utföra dessa manövrar innebär ett antal fördelar som du ska få lära dig om nedan.
1. Noggrann bedömning av fosterställningen
Leopolds manövrar ger en systematisk och detaljerad bedömning av fostret i livmodern, vilket gör att vårdgivaren kan få viktig information om dess position.
2. Orientering under förlossningen
Manövrarna hjälper till att bestämma orienteringen av fostrets riktning före förlossningen. Det gör att vårdpersonalen kan förutse möjliga komplikationer och förbereda sig på ett adekvat sätt.
3. Minskar behovet av onödiga ingrepp
Genom att få korrekt information om fostrets position kan Leopolds manövrar hjälpa till att undvika onödiga medicinska ingrepp, såsom akut kejsarsnitt, och främja säker vaginal förlossning.
4. Övervakning av fostrets välbefinnande
Dessa manövrar hjälper också till att bedöma fostrets välbefinnande, som att känna av dess hjärtslag, vilket ger viktig information om barnets hälsa under graviditeten.
Kan Leopolds manövrar också användas för att uppskatta barnets vikt?
Därtill kan Leopolds manövrar också vara mycket användbara för att uppskatta barnets potentiella vikt. Detta bidrar också till födelseplaneringen, både vid vaginal födsel och vid kejsarsnitt.
En studie publicerad i tidskriften BMJ visar dock att palpation av en gravid buk oftast inte är tillräckligt för att upptäcka ett foster med atypisk presentation.
Hur som helst så kan Leopolds manövrar bidra till att mamman kan visualisera och få en uppfattning om sin bebis. Således, enligt en studie utförd av Japan Journal of Nursing Science, kan bukpalpation bidra till att utveckla en relation mellan moder och foster, som spelar en viktig roll i barnets psykologiska, sociala och kognitiva utveckling.
Läs också: Evolutionen av kejsarsnitt
Finns det några risker eller kontraindikationer?
I allmänhet rekommenderas inte Leopolds manövrar före 36 veckor eftersom de inte är särskilt exakta i detta skede. De rekommenderas inte heller för kvinnor som har blockeringar eller har polyhydramnios.
Leopolds manövrar bör endast utföras av utbildad vårdpersonal som har genomgått lämplig utbildning för att utföra dem på ett säkert sätt. Dessutom är det viktigt att vårdpersonal kontinuerligt utför ultraljud före förlossningen för att fastställa barnets position.
Att tänka på vid Leopolds manövrar
Det är viktigt att utbildad personal utför Leopolds manövrar, att de utförs i en lämplig miljö och att resultaten används tillsammans med andra prenatala bedömningsmetoder. Genom att följa dessa rekommendationer kan man säkerställa en korrekt och säker bedömning av barnets välbefinnande i livmodern, vilket ger trygghet för både mamman och det vårdteamet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Celik, M., & Ergin, A. (2020). The effect on pregnant women’s prenatal attachment of a nursing practice using the first and second Leopold’s maneuvers. Japanese Journal of Nursing Science, 17(2), e12297. doi: 10.1111/jjns.12297. PMID: 31762185.
- McCowan, L. M., Figueras, F., & Anderson, N. H. (2018). Evidence-based national guidelines for the management of suspected fetal growth restriction: comparison, consensus, and controversy. American Journal of Obstetrics & Gynecology, 218(2S), S855-S868. doi: 10.1016/j.ajog.2017.12.004. PMID: 29422214.
- Nassar, N., Roberts, C. L., Cameron, C. A., & Olive, E. C. (2006). Diagnostic accuracy of clinical examination for detection of non-cephalic presentation in late pregnancy: cross sectional analytic study. BMJ, 333(7568), 578-580. doi: 10.1136/bmj.38919.681563.4F. PMID: 16891327; PMCID: PMC1570002.
