Vikten av yrkesorientering för barn
Yrkesorientering för barn syftar till att låta barn uttrycka sig fritt om de aktiviteter och upplevelser de tycker om och som får dem att känna sig lyckliga. Med andra ord, det är en process som identifierar yrken baserade på barns val, lekar som de leker och hur de förhåller sig till andra.
För att förstå vad yrkesorientering för barn handlar om måste vi först förstå det övergripande konceptet.
Vad är yrkesorientering?
Många vuxna kan erkänna att de inte alla vågade välja sina jobb eller yrken baserade på sina verkliga intressen. Istället har många av oss gjort val baserade på familjens krav, kulturella faktorer, rädsla eller helt enkelt brist på kunskap.
Alla dessa faktorer kan leda till att man studerat till en examen eller gett sig in på en karriär som inte haft något att göra med vad man verkligen gillar eller har talang för.
Det är här som yrkesorientering skulle ha varit till stor hjälp. Det hjälper individer att definiera sina framtida yrkesval. Med andra ord tillåter det ungdomar att identifiera sina övertygelser, uppfattningar, känslor, tankar och aktiviteter som de uttrycker eller gör.
Yrkesorientering försöker hjälpa ungdomar att hitta rätt universitetsutbildning och yrken. Denna kunskap och insikt inkluderar information om arbetsmarknaden samt nödvändiga kompetenser.
Dessutom hjälper det till att belysa ungdomens egna intressen och matchar en persons medfödda och förvärvade förmågor med ett specifikt område eller yrke.
Den viktiga rollen av yrkesorientering för barn
För ungdomar handlar yrkesorientering inte om att bestämma eller konditionera deras framtida jobb eller yrke. Det är snarare ett verktyg som hjälper dem att uttrycka sina motiv och målsättningar, då det erbjuder möjligheter och tips på aktiviteter som kan avslöja deras preferenser.
För barns yrkesorientering är typen av lekar, och de observationer man kan göra av dessa, det viktigaste för att upptäcka barnens intressen. Vilka leksaker de väljer och hur de använder och leker med dem är viktiga indikatorer. Alla bidrar till yrkesorientering från tidig ålder.
Det finns barn som väljer mer fysiska eller sportrelaterade lekar och spel. Andra föredrar strategiska brädspel eller de som involverar logik. Vissa barn ordnar leksaker i ordning, klassificerar dem och kategoriserar dem. Andra tar isär allt de får händerna på och studerar saker inifrån och ut.
Dessutom finns det barn som föredrar att bygga med klossar och lera. Och andra tycker om symboliska lekar och agerar ut vardagliga situationer.
Spelen och lekarna som barnen väljer hjälper till att urskilja deras preferenser och förmågor. Detta avslöjar också hur de förhåller sig till andra. Vissa barn föredrar att leka ensamma, medan andra tycker om sällskap.
Vissa har roligare när de uppfinner nya lekar eller leker med enkla vardagliga föremål. Samtidigt finns det barn som föredrar ett stycke tyg eller en kartong, en låda eller en kub.
Aktivitetshörnor som ett verktyg för yrkesorientering för barn
Dessa är utrymmen där barn kan utföra olika inlärningsaktiviteter i små grupper parallellt. Denna metod är baserad på fritt val, nyfikenhet och observation.
Beroende på ålder kan det finnas olika hörn med specifika utbildningssyften och konkreta spel och aktiviteter. Var och en av dessa hörn innehåller sina respektive material, föremål och leksaker.
Det är viktigt för lärare att planera, organisera och utveckla aktivitetshörn på ett kontrollerat sätt. De erbjuder då större möjligheter för olika typer av uttrycksfull, kognitiv, motorisk och sensorisk lek och experimenterande med material. Det ger barnen större möjligheter att upptäcka sina personliga preferenser och talanger… vilket också är indikatorer för yrkesorientering.
Betydelsen av yrkesorientering för barn
I klassrummet kan lärare utforma följande aktivitetshörn:
- Konstruktion. Block, legobitar, lera etc.
- Symboliska lekar. Kök, mamma-pappa-barn, bilverkstad, frisörsalong, läkarmottagning, brandstation, utklädningskläder etc.
- Konstnärliga aktiviteter. Fingerfärg, akvareller, temperamålningar, tuschpennor etc.
- Musik- och dansaktiviteter. Här kan du ha riktiga instrument och även andra objekt som man kan använda att skapa musik med.
- Läs- och skrivhörnor där barnen kan läsa spännande böcker och skriva berättelser.
- Brädspel och logiska spel, datoraktiviteter.
- En hörna för att utveckla grovmotoriken. Lekar och spel som involverar kroppsrörelser.
- Naturaktiviteter. Aktiviteter som involverar föremål från natur och miljö. Till exempel vatten, jord, frön, krukor med plantor, djur etc.
- En uppfinningshörna. Främja fri och spontan lek där barn kan skapa och uppfinna leksaker och föremål. Lärare kan tillhandahålla återvinningsmaterial och andra material som gamla kläder, kartong, plast, hjul etc.
Sammanfattningsvis
Från att barn är väldigt små är det viktigt att upptäcka och lära känna deras preferenser och talanger. Dessutom bör vuxna erbjuda dem möjlighet att få uttrycka sina orienteringar och yrkesmöjligheter.
Syftet med yrkesorientering för barn är inte att hitta en exakt matchning mellan ett intresse och ett yrke. Med andra ord handlar det inte om att konstatera att ett barn kommer att bli sjuksköterska bara för att han gillar att leka med dockor… Eller att en liten flicka kommer att bli en fotbollsspelare bara för att hon tycker om att spela fotboll.
Naturligtvis kan det vara fallet. Men yrkesorientering handlar om att låta barnet leda vägen utifrån sina preferenser och känslor.
Yrkesorientering för barn är tänkt att låta barn och ungdomar uttrycka sina preferenser och ha kul. Det är också tänkt att hjälpa vuxna upptäcka barns förmågor och talanger för att kunna uppmuntra och arbeta med dem.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Galilea, V. (2001). Orientación vocacional. Recuperado de http://www.sie.es/crl/archivo_pdf/ORIENTACION%20VOCACIONAL.pdf
- Bedoya, A. G. (2013). Orientación vocacional para niños. Imágenes infancia. Vol. 12. Múmero 2. pp. 112-115.
