Vilken är den bästa åldern för barn att börja lära sig läsa?

Många föräldrar undrar ofta vilken som är den bästa åldern för deras barn att börja lära sig läsa. Det finns dock många faktorer som påverkar just denna förmåga.
Vilken är den bästa åldern för barn att börja lära sig läsa?

Senaste uppdateringen: 14 juni, 2020

Vilken är den bästa åldern att börja lära sig läsa? Svaret beror på varje enskilt barns särskilda förmågor och mognad. Att skynda på ett barn eller pressa honom eller henne kan vara kontraproduktivt och skapa frustration och andra negativa känslor.

Det första kravet: Måste kunna prata

Det första kravet är att barnet har ett grundläggande grepp om språket. Det betyder att han eller hon ska veta hur man pratar och förstår vad man hör.

Mognad är en annan viktig aspekt, eftersom barnet kanske inte är redo att ta till sig den här typen av lärande. Barnet behöver ha utvecklats tillräckligt psykologiskt och kognitivt för att kunna lära sig läsa.

Det finns en betydande klyfta mellan när barn kan forma sina första ljud tills de börjar prata ordentligt. Tiden det tar varierar beroende på varje enskilt barn. En förståelse för skriftspråk kräver hög intellektuell utveckling och barnet måste kunna hantera det.

Vilken är den lägsta åldern för att lära sig läsa?

Från tre till fem års ålder brukar barn ha sin första kontakt med skriftspråk. Att klottra, leka, rita och lära sig att känna igen några bokstäver eller ord – som namn – kan väcka barnets intresse för det skrivna språket. I den här åldern är det mer än tillräckligt att bara känna igen några bokstäver och siffror och börja lära sig använda en penna.

Under normala omständigheter bör man börja involvera barn i läs- och skrivaktiviteter från sex års ålder. Beroende på barnets förmågor i detta skede kan det gå långsamt eller snabbt.

Färdigheter som ett barn måste bemästra för att börja lära sig läsa är:

  • Motorisk koordination
  • Visuell organisation
  • Brett ordförråd
  • Förmåga att lyssna
  • Intresse att lära sig
lära sig att läsa: barn med bok

Är tidig stimulering kontraproduktivt för att lära sig läsa?

Nu för tiden går allt snabbare och snabbare, och barndomen verkar också gå snabbare. Det här är en era av ständig stimulans. Men att stimulera vissa processer för tidigt kan faktiskt vara kontraproduktivt.

Det kan göra barnet frustrerat och utlösa problem med förståelse och uttryck som inte dyker upp förrän vid 12 års ålder.

”Barnet behöver ha utvecklats tillräckligt psykologiskt och kognitivt för att kunna lära sig läsa.”

Att gå från muntligt språk till skrift innebär ett betydande intellektuellt språng. Barn är vana vid att hantera och särskilja vissa ljud.

Men att skilja en bokstav från en annan är något helt annorlunda. Till en början kan det vara förvirrande och alldeles för abstrakt för små barn. Som en följd kan det göra dem omotiverade att lära sig.

Finmotoriska färdigheter behövs för att kunna skriva

Både enligt den traditionella metoden och enligt de som följer konstruktivismteorin börjar utvecklingen av de motoriska färdigheter man behöver för att kunna skriva vid omkring 3 års ålder. Under grundskolan fortsätter detta till de första försöken att särskilja olika ord och försöka skriva dem.

Motivation är nyckeln

Att ge barnet motivation är föräldrarnas och lärarnas ansvar så att barnet kan uppnå de önskade målen. Det viktiga är att barnet inte känner sig pressat.

Vid cirka fem års ålder kan ett barn anpassa sig till rutiner, utveckla sociala färdigheter, leka och arbeta med andra barn, men man måste låta det hända i barnets egen takt.

Imitation är en viktig komponent i hur barn lär sig. De kan bli intresserade av att läsa eller skriva när de ser vuxna göra det. De kanske kan känna igen och försöka återskapa bokstäverna i sitt namn, eller till och med försöka skriva ett brev till mor- eller farföräldrar eller till en vän.

Så, vad är då den rekommenderade åldern att börja lära sig läsa? Svaret är helt enkelt att det beror på varje enskilt barns mognad.

Hur man stimulerar barns kreativitet

Det finns dock saker man kan göra för att hjälpa sina barn börja lära sig i en tidig ålder. Med dessa enkla aktiviteter kan du stimulera deras kreativitet:

  • Läs bra böcker för dem
  • Visa dem bokstäver eller spel och lekar relaterade till ord
  • Visa dem böcker med olika strukturer eller spel
  • Ge dem rit- och skrivmaterial att öva och experimentera med

”Imitation är en viktig komponent i hur barn lär sig. De kan bli intresserade av att läsa eller skriva när de ser vuxna göra det.”

Målet med allt detta är att barnet ska ha kul. På det här sättet blir ditt barn automatiskt intresserad av den underbara världen som läsning öppnar upp, och det är något som kommer att hålla sig kvar för resten av livet.

lära sig att läsa: barn med bok framför svart tavla
Barn som kan använda och uttala ord och förstår vad de säger är redo att lära sig läsa. Om de förstår begrepp som ner, upp, före, efter, vänster och höger blir det bli lättare för dem att börja.

När de kan rita streck med en blyertspenna och kontrollera hur hårt de trycker med pennan mot pappret har de de finmotoriska färdigheter som behövs för att lära sig skriva. Du kan sedan lära dem alla bokstäver och gå vidare till ord och meningar genom att använda alla möjliga aktiviteter för att uppmuntra deras fantasi och kreativitet.

Det viktigaste är att låta dina barn lära sig i sin egen takt och hjälpa dem på vägen utan någon form av onödig press.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Aguirre, R. (2004). La lectura y la escritura en la escuela. En J. Peña González y S. Serrano de Moreno (Comps.), La lectura y la escritura en el siglo XXI (pp. 70-79). Mérida. Venezuela: CDCHT – ULA.
  • Cassany, D. (1996). Describir el escribir. Cómo se aprende a escribir. Barcelona, España: Pai-dós Ibérica S. A.
  • Fons, M. (2001). Enseñar a leer y a escribir. En Didáctica de la lengua en la educación infantil. Monserrat, Bigas y Monserrat Correig (Edits.) pp. 179-212. Madrid: SÍNTESIS, S. A.
  • Villalobos, J. (2006). La lectura y la escritura como herramientas para el desarrollo del cono-cimiento y aprendizaje. En J. Peña González y S. Serrano de Moreno (Comps.), La lectura y la escritura. Teoría y práctica (pp. 33-58). Mérida. Venezuela: Consejo de Desarrollo Científico Humanístico y Tecnológico y Consejo de Estudios de Postgrado Universidad de Los Andes.
  • Vygotsky, L. (1979). El desarrollo de los procesos psicológicos superiores. Barcelona: Grijalbo.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.