Hur påverkar våld i familjen barn?
Världshälsoorganisationen publicerade nyligen en studie som visar omfattningen av våld i familjen och andra typer av barnmisshandel.
Den visar att en stor del av misshandel som drabbar barn som är 15 år eller yngre kommer från deras familjemedlemmar eller vårdnadshavare.
De flesta av konsekvenserna är omedelbara. Men omfattningen av våldets påverkan är mycket tydlig även på lång sikt. När allt kommer omkring påverkas våldsdrabbade barn inte bara fysiskt, utan även psykologiskt och emotionellt.
Vad är våld i familjen?
Man definierar våld i familjen som alla former av misshandel och övergrepp inom kärnfamiljen. Det är tyvärr vanligt förekommande och varierar i intensitet.
Det kan finnas många anledningar till våld inom familjen, men oftast har förövaren vissa karakteristiska drag, som låg självkänsla, samt en bristande förmåga att hantera känslor och problem. De är intoleranta och använder sig av våld som ett maktverktyg.
Utveckling av våld i familjen
- Steg 1 (Upptakt). Till att börja med skapar förövaren spänningar inom familjen för att placera sig över sina offer (barnen). Denna etapp är präglad av verbala och psykologiska övergrepp.
- Steg 2 (Fysisk aggression). I denna fas tappar förövaren kontrollen över sina känslor av någon slumpmässig anledning. Han eller hon släpper lös all sin frustration och negativitet mot sina offer. Episoderna med våld kan (men måste inte) inkludera fysisk aggression. Barn som är offer för detta känner sig rädda och förvirrade.
- Steg 3 (Ånger). I slutänden försöker förövaren komma med ursäkter och uppvisar ånger över de skador han eller hon har åsamkat. Ändå förändrar personen inte riktigt sitt beteende.
Dessa stadier kan upprepas och fördjupa det destruktiva förhållandet i en negativ våldsspiral.
Konsekvenser av våld i familjen på barn
Den vanligaste konsekvensen av våld i hemmet på barn är att de själva börjar använda sig av det våldsamma beteendet som en försvarsmekanism.
- Fysiska konsekvenser, som sömnlöshet, problem med magen, huvudvärk, självskadebeteenden, förlust av sfinkterkontroll, etc.
- Emotionella konsekvenser: låg självkänsla, skuldkänslor, osjälvständigt beteende, depression, ångest, isolering, irritabilitet.
- Akademiskt kan barnen börja prestera dåligt i skolan, ha svårt med vänskaper och senare själva ge sig in i destruktiva relationer.
Kom ihåg att det bästa alltid är att välja hälsosamma alternativ som kan gynna alla.
Hur man stoppar eller förhindrar misshandel och övergrepp
Att hjälpa till att stoppa och förebygga våld i familjen är ett socialt åtagande. Det första steget mot att stoppa det är att erkänna problemet.
Om du misstänker att ett barn far illa ska du göra en orosanmälan till socialnämnden. Senare kan du även göra följande:- Hjälp dina barn att utveckla en sund självkänsla. Detta kommer få dem att uppskatta sig själva och söka efter hjälp ifall de skulle stöta på någon slags övergrepp.
- Var en förebild. Lär dig att lugna ner dig själv och den attityden kommer att återspeglas i dina barn.
- Hjälp dem att sätta realistiska mål så att de lär sig att anpassa sina perspektiv.
- Sök hjälp från skolans rådgivare eller psykolog. Att komma över att ha blivit misshandlad kan vara svårt. Var konsekvent och erbjud dem massor av kärlek och förståelse.
- Vägled dem att se den positiva sidan av upplevelserna och dra lärdomar av dem.
- Sätt rimliga gränser och hjälp dem att följa dem utan att det ska behöva tas till våld och förolämpningar.
Endast en hälsosam miljö kan få ett barn att utvecklas på ett sunt sätt varje dag.
Alla hemma måste fokusera på att hitta hälsosamma lösningar som gynnar alla. Framförallt är det viktigt att fostra respekt och undvika våld. Det finns lösningar som är mycket bättre och effektivare.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Almenares Aleaga, M., Louro Bernal, I., & Ortiz Gómez, M. T. (1999). Comportamiento de la violencia intrafamiliar. Revista cubana de Medicina general Integral, 15, 285-292. http://scielo.sld.cu/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0864-21251999000300011
- Amar Amar, J. J., Kotliarenko, M. A., & Abello Llanos, R. (2010). Factores psicosociales asociados con la resiliencia en niños colombianos víctimas de violencia intrafamiliar. Investigación & desarrollo, 11(1). http://rcientificas.uninorte.edu.co/index.php/investigacion/article/viewFile/1134/710
- Amar Amar, J., & Berdugo de Gómez, M. (2011). Vínculos de apego en niños víctimas de la violencia intrafamiliar. Psicología desde el Caribe, 1-22. http://rcientificas.uninorte.edu.co/index.php/psicologia/article/view/2076
- González Álvarez, M. (2012). Violencia intrafamiliar: características descriptivas, factores de riesgo y propuesta de un plan de intervención. https://eprints.ucm.es/id/eprint/16421/1/T33906.pdf
- Medina, J. C. (2010). Violencia intrafamiliar. Derecho y Realidad, 8(16). https://revistas.uptc.edu.co/index.php/derecho_realidad/article/download/4946/4014
- Muñiz Ferrer, M. C., Jiménez García, Y., Ferrer Marrero, D., González Pérez, J., & Rondón García, I. (1996). Sobre la percepción de la violencia intrafamiliar por los niños. Revista Cubana de Medicina General Integral, 12(2), 126-131. http://scielo.sld.cu/scielo.php?pid=S0864-21251996000200003&script=sci_arttext&tlng=pt