Emotionell deprivation: orsaker och konsekvenser
Emotionell deprivation är något som barn inte borde behöva uppleva överhuvudtaget. Ända från födseln behöver barn sina föräldrars kärlek. Detta är det bästa sättet att utveckla en sund självkänsla och det nödvändiga självförtroendet för att bli autonom.
Men vid vissa tillfällen lider barn och tonåringar av bristande kärlek, och det kan orsaka en negativ inverkan på deras utveckling.
Emotionell deprivation: orsaker och konsekvenser
Om barn upplever emotionell deprivation under barndomen kan de utveckla olika psykologiska och psykopatologiska störningar. Dessa problem kan börja under barndomen, men de kommer fortsätta under tonåren och vuxenlivet. Det är därför det är så viktigt att knyta an till ditt barn och visa kärlek från deras första månader i livet.
Vad innebär emotionell deprivation?
Emotionell deprivation sker då det inte finns tillräcklig känslomässig uppmärksamhet eller respons som ges till ett barn av deras primära vårdgivare från en tidig ålder. Detta betyder dock inte att det föreligger en absolut avsaknad av uppmärksamhet. I själva verket skulle detta vara omöjligt.
Då barn inte tillbringar tillräckligt med kvalitetstid med sina föräldrar, och de inte upplever tillräckligt med varma känslor. Då känner barn att de inte är älskade eller accepterade, och därför blir de osäkra. Denna brist på tillgivenhet kommer att påverka barns emotionella, fysiska och psykologiska utveckling. Som ett resultat kan de att få sociala problem och bete sig på besvärliga sätt.
Därför är det viktigt för barn att få känna sina föräldrars kärlek. På så sätt kommer de att utveckla en sund självkänsla och nödvändigt självförtroende för att bli autonoma. Detta är dock inte varje barns upplevelse.
Vad är orsakerna till emotionell deprivation?
Emotionell deprivation, eller bristande uppmärksamhet, kan ske av många skäl. Följande är de vanligaste orsakerna:
- Försummelse och ett övergivande.
- Sjukhusvistelser.
- Föräldrar som skiljer sig och byter partner upprepade gånger.
- Oönskade graviditeter.
- Dysfunktionella familjer, med många problem, såsom övergrepp, svartsjuka, drogmissbruk, prostitution, etc.
- Fysisk och känslomässig aggression.
- Trasiga familjer med föräldrar som bråkar hela tiden.
- Extremt strikta föräldrar, som orsakar ångest hos sina barn.
- Extremt toleranta föräldrar, som inte sätter regler för sina barn.
En annan viktig orsak till emotionell deprivation är den korta tid som föräldrar tillbringar med sina barn på grund av sina jobb. Många föräldrar tror att materiella behov är viktigare än känslomässiga. Därför lägger de mer tid på att arbeta än att ge dem kärlek.
Som ett resultat kommer emotionell deprivation att orsaka negativa effekter, vilket kommer att påverka barnets utveckling, personlighet och sociala relationer.
Vilka är konsekvenserna av emotionell deprivation hos barn?
Bland de olika konsekvenserna av föräldrars brist på tillgivenhet kan du finna en mognadsfördröjning samt motoriska, kognitiva och känslomässiga störningar.
Dessa störningar kommer att vara mer eller mindre allvarliga, beroende på olika faktorer. Bland de viktigaste faktorerna kan vi prata om barnens ålder, den period då barn saknar tillgivenhet och vilken typ av känslor de inte får uppleva.
Enligt aktuell forskning sker främst tre olika typer av konsekvenser:
Känslomässiga konsekvenser
- Separations- och övergivningsångest: barn fruktar att andra människor kommer att sluta älska dem. Dessutom känner de att något viktigt saknas. Som ett resultat är de ovilliga att skapa nya relationer, eftersom de är rädda för att förlora personen så småningom.
- Girighet efter kärlek: barn ber om gränslös kärlek. Dessutom tvivlar eller misstolkar de andra människors avsikter.
- Aggressiva reaktioner: ambitionen och rädslan för att förlora andras kärlek är så intensiv att allt verkar frustrerande. Som ett resultat får barn andra människor att betala för deras lidanden (verkliga och inbillade) samt att kontinuerligt testa andras kärlek.
- Passiv inställning: barn låter människor älska dem, men de älskar inte människor tillbaka. De är självcentrerade och vill bara bli älskade. Samtidigt är de passiva och beroende av andra. De vill bara ta emot.
- Självdevalvering och låg självkänsla: barn tror att de är ett misslyckande och de ogillar sig själva. De tror till och med att de inte kan älskas av andra. Därmed saknar de självförtroende.
- Låg frustrationstolerans: de tänker på gränser och förbud som aggressioner eller orättvisor. De har också svårt att acceptera gränser.
Somatiska konsekvenser
- Tillväxtförsening: barn kan uppleva fysisk tillväxtfördröjning. Faktum är att de till och med kan ligga under genomsnittet. Övergivande och sorg kan få barn att sluta äta och gå ner i vikt.
- De är benägna att drabbas av sjukdomar och olyckor: barn kan få mindre motståndskraft mot infektioner. Faktum är att deras försvarsmekanismer är mindre utvecklade på grund av deras svaga livsglädje.
- Förändringar i deras kroppsuppfattning: brist på tillgivenhet tillåter inte barn att utveckla en organiserad kroppsbild av sig själva. De kan få motoriska koordinationssvårigheter (till exempel när de spelar sport). Vidare uppvisar de ibland hyperaktivitetsbeteende.
Kognitiva konsekvenser
- Intellektuell funktionsnedsättning: detta beror på bristen på sociokulturell stimulans i deras tidiga skeden. Barn som lider av emotionell deprivation tenderar att ha lägre intellektuella förmågor. Som ett resultat kan de få inlärningsproblem och dåliga skolprestationer.
- Talstörningar: ofta lider dessa barn av talstörningar. Dessutom har de artikulationsproblem och dåliga ordförråd och kommunikationskunskaper.
- Temporal desorientering: barn har svårt att identifiera tid på ett objektivt sätt. De tycker att trevliga tider är för korta, och obehagliga tider varar för länge.
Emotionell deprivation hos barn
Enligt Vargas (2002) tenderar barn att få problem med att umgås med andra. De utvecklar dåliga sociala färdigheter, de är beroende vid andra och måste ständigt hyllas och godkännas av andra människor. Dessutom antar de andras beteenden som sina egna. De är allt från extremt överseende eller underdåniga, till fientliga och aggressiva.
Sammanfattningsvis, som vi har sett tidigare, finns det många anledningar till emotionell deprivation. Därför är det mycket viktigt att visa våra barn kärlek. Kom ihåg att vissa konsekvenser inte bara är tillfälliga. Några av dem kan pågå till tonåren och till och med i vuxen ålder.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- González, E. (2002). Educar en la afectividad. Madrid, Universidad Complutense de Madrid, 2. http://www.surgam.org/articulos/504/12%20EDUCAR%20EN%20LA%20AFECTIVIDAD.pdf
- León, A. M. (2005). Teorías y conceptos asociados al estudio de las migraciones internacionales. Trabajo social, (7), 59-76. https://revistas.unal.edu.co/index.php/tsocial/article/view/8476/9120
- León-Pérez, T., Rodríguez-Herrera, F., Maria-Gutierrez, J., Quiñones-Colarte, R. E., Fabelo-Roche, J. R., & Shelton-Borges, H. (2021). Alteraciones psicológicas en niños con padres ausentes por emigración. 16 de Abril, 60(282), 1426. http://www.rev16deabril.sld.cu/index.php/16_04/article/view/1426/703
- López Navarrete, G. E. (2019). Niños en situación de guerra. http://189.203.43.34:8180/bitstream/20.500.12103/1762/1/ActPed2007-14.pdf
- Retamal, C. M. (2020, October). Salud mental de los niños, niñas y adolescentes en situación de confinamiento. In Anales de la Universidad de Chile (No. 17, pp. 303-318). https://nuevosfoliosbioetica.uchile.cl/index.php/ANUC/article/download/58931/62440
- Vargas, J. (2002). Enfoques teóricos de la transmisión intergeneracional. Revista Electrónica de Psicología Iztacala. Recuperado de: http://www.iztacala.unam.mx/ carreras/psicologia/psiclin/vol5num2/ ArticuloIntergeneraciional.htm