Allt du behöver veta om kritisk pedagogik

Det finns olika grenar inom pedagogik. Idag vill vi ta en djupgående titt på en av dem, så kallad kritisk pedagogik.

Skriven och verifierad av pedagogen María Matilde.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

För att förstå vad kritisk pedagogik innebär är det viktigt att förstå att det är en gren av pedagogiken som helhet.

Pedagogik är en disciplin som handlar om att studera, analysera och förbättra utbildning och undervisning i alla sin komplexitet. Tillämpningen av denna vetenskap är psykosocial. Syftet är att organisera utbildning och bildande av individer.

Med tiden har pedagogik diversifierats till olika grenar av studier som fokuserar på konkreta aspekter. Dessa grenar har därmed utvecklat olika typer av pedagogier. I dagens artikel kommer vi att fokusera specifikt på en av dem: kritisk pedagogik.

Kritisk pedagogik: Vad innebär det?

Det här är en alternativ metodisk undervisningsmetod som uppmuntrar eleverna till att vara kritiska. Med andra ord, syftet är att hjälpa elever att ifrågasätta och utmana dominerande övertygelser och praktik.

Vi pratar om en situation där en person eller grupp påtvingar sina idéer, regler, synpunkter, trosatser eller sanningar. Detta kan ske genom övertalning, press, hot eller till och med våld.

Paula Freire (1921-1997), född i Brasilien, var en av de främsta företrädarna för den kritiska pedagogiken. Han var också en av de mest inflytelserika teoretikerna under 1900-talet.

Freire utvecklade sina idéer i sina skrifter, inklusive Pedagogik för de förtryckta och Utbildning, utövandet av frihet. Dessa verk är av stor vikt inte bara inom utbildning och pedagogik utan också på ett socialt och politiskt plan.

Freire utvecklade en kraftfull pedagogisk och politisk rörelse i sitt hemland Brasilien. Denna bestod av en generaliserad litteraturprocess, som var avgörande med tanke på den mycket höga graden av analfabetism som fanns. Politisk analfabetism var särskilt vanligt förekommande.

Grundläggande principer och mål för kritisk pedagogik

Huvudprincipen för kritisk pedagogik är att konstruera ett mer rättvist och humant samhälle. För att uppnå detta strävar man efter att bygga ett kontinuerligt samband mellan teori och praktik (praxis). På så sätt väcker man och utvecklar det kritiska tänkandet hos eleverna… Tankar som gör att de kan ifrågasätta maktfigurerna och dynamiken som existerar i samhället.

Med andra ord är kritisk pedagogik en revolutionerande pedagogik invävd i en dialektisk metod för undervisning. Det börjar med elevernas erfarenhet (praktik).

Därefter används dessa erfarenheter för att hjälpa eleverna att få en mer kritisk, strukturell och vetenskaplig förståelse av det dagliga livet i förhållande till andras liv. Dessutom ger det dem en kritisk förståelse av den institutionella, kulturella och sociala förmedling som utgör dessa relationer (teori).

Paulo Freire försvarade elevernas förmåga att tänka kritiskt om sin egen utbildning. I deras erfarenheter pekade han ut kopplingar till deras bredare sociala sammanhang. Han ansåg detta vara ett villkor för en befriande utbildning som kan agera mot förtrycket och makterna som verkar i samhället.

Därför kritiserade Freire i sin bok Pedagogik för de förtryckta traditionell utbildning och pedagogik. Han gick så långt som att kalla dem ”bankinstitutioner” som behandlar elever som mottagare att deponera kunskap i.

Författaren vägrade acceptera idén att lärare är de enda kunskapsinnehavarna … och att elever helt enkelt är de passiva mottagarna av denna kunskap.

Tvärtom är lärarnas roll inte att erbjuda eleverna dogmatiska eller förprogrammerade svar på sociala, ekonomiska och politiska problem. Deras roll är att stimulera och uppmuntra eleverna att ifrågasätta och utmana befintliga sociala orättvisor.

Det viktigaste arvet från kritisk pedagogik idag

Nu när vi har gått igenom vad kritisk pedagogik är vill vi också belysa det bestående arv som pedagogiken har lämnat i dagens skola. Teoretiker och filosofer fortsätter än idag att ta upp de principiella idéerna som utgör kritisk pedagogik. Dessa teoretiker och tänkare kommer från en rad olika fält, så vitt skilda som kulturella, akademiska, sociala och vetenskapliga områden.

Den kritiska pedagogikens viktigaste arv för teoretisk utveckling och social praxis är att den antar, som en princip, att utbildningsprocessen är en kulturell handling. Dessutom är det nödvändigt för att gå vidare med sociala förändringar och uppnå ett samhälle som består av fria män och kvinnor.

Därför är det grundläggande för lärare att lära sina elever att tänka kritiskt och fritt i det samhälle där de genomgår sin utbildning. Elever måste kunna konstruera kunskap som en politisk handling. Att göra det hjälper dem att bli aktiva, kritiska och tankeväckande sociala varelser i samhället de lever i.