Hur du undviker att mobba dina barn
Alla barn måste få växa upp i en trygg miljö som garanterar ett känslomässigt välbefinnande. Om detta inte händer kan de i framtiden drabbas av specifika problem med sin psykiska hälsa. Ingen förälder har en föräldramanual, och deras främsta motivation är ofta kärlek, vägledning och tillgivenhet. Men ibland kan det gå fel och sluta med att vi oavsiktligt skrämmer våra barn. Detta är något som vi bör titta på och ändra så snart som möjligt. Med allt detta i åtanke vill vi titta närmare på hur du kan undvika att mobba dina barn.
Sätt att mobba sina barn som vi bör undvika
Även om du kanske inte inser det kan mobbning av dina barn orsaka dem betydande känslomässig skada.
Alla föräldrar vill det bästa för sina barn och ibland, i våra överdrivna försök att forma deras personlighet för att de ska bete sig bra, så använder vi oss av en överdriven skrämseltaktik. Låt oss titta på några exempel.
1. Överdriven kontroll (överbeskyddande föräldrar)
Föräldrar med en auktoritär uppväxt antar ibland en överdriven kontroll över sina barn. Dessa strikta beteenden, i kombination med brist på kärlek och värme, bidrar till en skrämmande situation för barnet.
Många av dessa föräldrar sätter ensidiga regler, det vill säga utan att ta hänsyn till deras barns åsikt eller ge utrymme för förhandlingar. Denna brist på empati hos föräldrar gentemot sina barn gör att barn tappar förtroendet för dem.
Du kanske är intresserad av: 8 drag hos överbeskyddande mammor
2. Aggressivitet (kränkande föräldrar)
Föräldrar som använder aggression som en föräldrateknik använder sig också av skrämsel samt övergrepp mot sina barn.
Denna typ av föräldraskap utfärdar hot, skrik, verbal och fysisk aggression. Ett barn eller en ungdom som är uppfostrad på detta sätt kan lida allvarliga konsekvenser i deras känslomässiga hälsa. Till en början är det normalt att de svarar med rädsla, men de kan också visa upproriska beteenden.
3. Narcissistiska föräldraskap
Narcissistiska föräldrar tror att de är exempel på perfektion inom föräldraskap, men hemma är inte allt så perfekt. Trots utseendet visar denna typ av föräldrar ingen verklig empati eller ovillkorlig kärlek till sina barn.
I allmänhet fokuserar de bara på sina barns prestationer och triumfer som en form av personlig tillfredsställelse. Många av dem har känslomässiga brister och det är barnen som får bära lasset.
Narcissistiska föräldrar är också mobbare och kan bli kränkande och elaka mot sina barn. Men inför resten av världen ger de intrycket av att vara de perfekta föräldrarna.
Varför ska du inte mobba dina barn?
Varje form av mobbning av barn skapar enorma känslomässigt negativa och socialt negativa konsekvenser. Dessutom uppmuntrar de barnen att följa detta mönster i framtiden, även när de uppfostrar sina egna barn.
Om, då en förälder blir arg, den exploderar utan att visa respekt och använder ilska för att disciplinera, kan deras barn att lära sig detta beteendemönster som ett sätt att interagera med andra.
Det är viktigt att notera att vissa barns mobbningsbeteenden inte alltid indikerar att deras föräldrar bedriver sådant beteende hemma. Men det är möjligt att dessa föräldrar begår vissa misstag i sitt föräldraskap, till exempel en brist på respekt eller omsorg för sina barn. Detta kan ske både medvetet och omedvetet.
Slutsatser om att inte mobba dina barn
Om du efter att ha läst detta känner att du kan identifiera dig med någon av dessa föräldrastilar är det viktigt att du överväger att ändra den så snart som möjligt. Det är viktigt att du gör det för ditt barns skull, men också för din egen skull.
Om du känner att du inte kan förändra dessa aspekter av föräldraskap på egen hand, sök då hjälp från en annan förälder eller psykolog. På så sätt kan du ge dina barn den hälsosamma uppfostran de vill ha och behöver.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cocteau, J., Busnelli, M., Frenkel, N., Biscayart, N. P., & Alché, M. (1974). Los padres terribles. Losada.
- Tsabary, S. (2015). Padres conscientes: educar para crecer. B DE BOOKS.
-
Romero Blasco, F., Melero Merino, A., & AntolÃn MartÃnez, M. (2007). Violencia familiar, la percepción del conflicto entre padres e hijos. Anuario de Psicología Jurídica, 17(1), 153-163. https://journals.copmadrid.org/apj/art/d82118376df344b0010f53909b961db3
-
Barcelata Eguiarte, B. E., & Alvarez Antillón, I. L. I. A. N. A. (2005). Patrones de interacción familiar de madres y padres generadores de violencia y maltrato infantil. Acta colombiana de psicología, 8(1), 35-46.
- Gámez-Guadix, M., & Almendros, C. (2011). Exposición a la violencia entre los padres, prácticas de crianza y malestar psicológico a largo plazo de los hijos. Psychosocial Intervention, 20(2), 121-130. https://scielo.isciii.es/pdf/inter/v20n2/01.pdf
- Nerín, N. F., Nieto, M. Á. P., & de Dios Pérez, M. J. (2014). Relación entre los estilos de crianza parental y el desarrollo de ansiedad y conductas disruptivas en niños de 3 a 6 años. Revista de Psicología Clínica con niños y adolescentes, 1(2), 149-156. https://www.redalyc.org/pdf/4771/477147184006.pdf