Hud-mot-hud-kontakt under de första månaderna av livet
Kängurumetoden, eller hud-mot-hud-kontakt, är en teknik som utövas med nyfödda så att en första fysisk kontakt som är full av värme gynnar början av amning och anknytningen mellan mor och barn. Men många studier rekommenderar att vi fortsätter att utöva denna metod kontinuerligt under de första månaderna av livet
Neonatalexperter kallar det ibland för känguruvård. Det var väl känt under medeltiden, men det var först i början av 1970-talet som man i Bogotá, Columbias huvudstad – ett land med en otroligt hög dödlighet vid denna tidpunkt – vetenskapligt belade att något så enkelt som att placera en nyfödd på sin mammas bröst avsevärt ökade spädbarns överlevnad. Speciellt angående för tidigt födda barn.
Kängurumetoden förbättrade hjärtfrekvensen, andningsmönstret och syremättnaden. Kängurumetoden (uppkallad efter hur pungdjuret bär sina ungar i en påse) fungerade, så det tog inte lång tid för denna praxis att spridas till flera sjukhus i USA, och sedan till resten av världen.
Nu uppstår det en sak att tänka på. Folk talar ofta om fördelarna med hud-mot-hud-kontakt under de första timmarna av livet, och att det är en otroligt lämplig teknik vid för tidiga födslar. Vi får dock inte glömma en intressant aspekt: om vi förlänger “känguruvården” under de första månaderna av livet, då stärker vi ytterligare bandet med vårt barn och hjälper till med dess tillväxt.
Nedan kommer vi att erbjuda dig all information du behöver angående hud-mot-hud-kontakt under de första månaderna av livet.
Hud-mot-hud-kontakt för att välkomna din nyfödda
De säger att det inte finns något så mystiskt som att födas. Om vi stannar upp ett ögonblick för att se tillbaka och försöka minnas vår egen födelse inser vi att alla dessa minnen för länge sedan har raderats. Vi minns den inte alls.
Men det finns ett antal neurologer som menar att födseln kan vara något väldigt traumatiskt och att det kan sätta spår hos oss.
Bara att nämna några av de upplevelser som vi utsätts för vid födseln får oss att förstå varför vissa experter hävdar allvaret i en sådan händelse.
Vi lämnar en lugn och trygg miljö för att ryckas ut med “rötterna”, ibland plötsligt. Därefter börjar flera händer att manipulera oss, klippa av vår navelsträng och tvätta oss, medan vi undrar var vi är. Och var är den där mamman som vi var en del av fram till för några minuter sedan?
Den första timmen efter födseln är helig och tillhör modern och barnet. Därför är kängurumetoden ett viktigt protokoll som alla sjukhus bör implementera.
Fördelar med “kängurumetoden” efter förlossningen
- Övergången från fosterliv till omvärlden främjas genom en ökad harmoni och mindre stress. Det är ett varmare och mer kärleksfullt välkomnande.
- En av de största fördelarna med hud-mot-hud-kontakt har visat sig vara en bättre syresättningshastighet och reglering av barnets kroppstemperatur.
- Vi kan inte heller glömma att de negativa effekterna av separationen mellan mor och barn minskar. Denna händelse producerar en hög nivå av stress i ett barns hjärna, något som vi kan undvika med en så enkel, underbar och tillmötesgående teknik som att placera mor och barn hud mot hud.
- Bebisar föds också med den instinktiva förmågan att hitta bröstet och därmed börja amma. Hud-mot-hud-kontakt främjar detta mycket naturliga beteende, något som måste påbörjas så fort barnet är fött.
- Även om förlossningen skedde med kejsarsnitt så är det fortfarande nödvändigt att utöva kängurumetoden. Nu är det ju så att detta inte alltid tillämpas på sjukhus, eftersom det efter ett kejsarsnitt är vanligt att barnet sätts i barnkammaren och mamman får vila. Detta är något som bör förbättras så länge förutsättningarna tillåter det.
Hud-mot-hud-kontakt under den första månaden av livet, inklusive med pappan
Kraften i värmen och lukten av huden, av den där varma närheten där två hjärtan pumpar samtidigt, har ingen jämförelse med något annat. Bebisar behöver inte bara bröstmjölk eller en flaska för att växa upp i harmoni och lycka. Mat är inte allt.
- För att mogna normalt är närhet, smekningar och trygghet absolut nödvändigt. En tillgiven miljö är det mest otroliga verktyget för att gynna hjärnans neuronala anslutning, som bygger sin verklighet baserat på vad den känner, vad den uppfattar och vad världen erbjuder den.
- Så varför beröva ett barn vår hud om det är det som hjälper mest med att reglera stress och få trygghet? Själva amningen skapar redan en förening och det där exceptionella bandet, men om en familj önskar kan vi förlänga den kontakten i månader.
Hud-mot-hud-kontakt från antingen mamma eller pappa är känt för att det förbättrar ett barns kognitiva färdigheter och känslomässiga mognad. Så det är värt att marknadsföra det genom att involvera vår partner, eller till och med äldre syskon om möjligt. Varför inte? För att möjliggöra detta, följ bara dessa rutiner.
Hur man omsätter kängurumetoden i praktiken under de första levnadsmånaderna
- Klä av dig på bröstet, ta av dig skjortan eller bh:n.
- Bebisen kommer att ha sin blöja på sig och, om du vill, en mössa.
- Placera barnet i vertikalt läge ovanpå dig och täck det sedan med en filt.
- Låt barnet vila. Det är din tid, det är deras tid. Njut här nu och lyssna på din andning.
- 4 till 5 timmar per vecka borde vara tillräckligt i de flesta fall.
Så tveka inte att utöka hud-mot-hud-upplevelsen så mycket du vill och som är möjligt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Abdulghani, N., Edvardsson, K., & Amir, L. H. (2018). Worldwide prevalence of mother-infant skin-to-skin contact after vaginal birth: A systematic review. PloS one, 13(10), 1–19. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30379859/
- American Academy of Pediatrics Committee on Fetus and Newborn, American College of Obstetricians and Gynecologists Committee on Obstetric Practice, Watterberg, K. L., Aucott, S., Benitz, W. E., Cummings, J. J., … & Wharton, K. R. (2015). The apgar score. Pediatrics, 136(4), 819–822. https://www.acog.org/clinical/clinical-guidance/committee-opinion/articles/2015/10/the-apgar-score
- Bigelow, A. E., & Power, M. (2020). Mother–infant skin-to-skin contact: short‐and long-term effects for mothers and their children born full-term. Frontiers in Psychology, 11, 1–9. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2020.01921/full
- Crenshaw, J. T. (2014). Healthy Birth Practice #6: Keep Mother and Baby Together- It’s Best for Mother, Baby, and Breastfeeding. The Journal of Perinatal Education, 23(4), 211–217. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4235060/
- Herrera, A. (2013). El contacto piel con piel de la madre con el recién nacido durante el parto. Index de Enfermería, 22(1), 79–82. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1132-12962013000100017
- Karimi, F. Z., Miri, H. H., Khadivzadeh, T., & Maleki-Saghooni, N. (2020). The effect of mother-infant skin-to-skin contact immediately after birth on exclusive breastfeeding: a systematic review and meta-analysis. Journal of the Turkish German Gynecological Association, 21(1), 46–56. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30905140/
- Kostandy, R. R., Ludington-Hoe, S. M. (2019) The evolution of the science of kangaroo (mother) care (skin-to-skin contact). Birth Defects Research, 111(15), 1032–1043. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31419082/
- McCain, G. C., Ludington-Hoe, S. M., Swinth, J. Y., & Hadeed, A. J. (2005). Heart rate variability responses of a preterm infant to kangaroo care. Journal of Obstetric, Gynecologic, and Neonatal Nursing, 34(6), 689–694. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16282226/
- Moore, E. R., Bergman, N., Anderson, G. C., Medley, N. (2016). Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database of Systematic Reviews, 11(CD003519). https://www.cochrane.org/es/cd003519/contacto-piel-piel-temprano-para-las-madres-y-sus-recien-nacidos-sanos
- National Health Service. (s. f.). Skin-to-skin contact with your newborn. Consultado el 5 de noviembre de 2023. https://www.nhs.uk/start-for-life/baby/baby-basics/caring-for-your-baby/skin-to-skin-contact-with-your-newborn/
- Nzaramba, S. (21 de septiembre de 2021). Kangaroo Mother Care is helping premature babies survive and thrive in Rwanda. https://www.unicef.org/rwanda/stories/kangaroo-mother-care-helping-premature-babies-survive-and-thrive-rwanda-0
- Rey, E., & Martínez, H. (1986). Método madre canguro manejo ambulatorio del prematuro. Revista de la Facultad de Medicina, 40(3), 297–310. https://revistas.unal.edu.co/index.php/revfacmed/article/view/31087
- Safari, K., Saeed, A. A., Hasan, S. S., & Moghaddam-Banaem, L. (2018). The effect of mother and newborn early skin-to-skin contact on initiation of breastfeeding, newborn temperature and duration of third stage of labor. International Breastfeeding Journal, 13(1), 1–8. https://internationalbreastfeedingjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13006-018-0174-9
- Unicef. (s. f.). Baby-Friendly Hospital Initiative. Consultado el 5 de noviembre de 2023. https://www.unicef.org/documents/baby-friendly-hospital-initiative
- Unicef. (s. f.). Skin-to-skin contact. Consultado el 5 de noviembre de 2023. https://www.unicef.org.uk/babyfriendly/baby-friendly-resources/implementing-standards-resources/skin-to-skin-contact/
- Widström, A. M., Brimdyr, K., Svensson, K., Cadwell, K., & Nissen, E. (2019). Skin-to-skin contact the first hour after birth, underlying implications and clinical practice. Acta Paediatrica, 108(7), 1192–1204. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30762247/
- World Health Organization. (7 de agosto de 2020). Skin-to-skin contact helps newborns breastfeed. https://www.who.int/westernpacific/news-room/feature-stories/item/skin-to-skin-contact-helps-newborns-breastfeed
- World Health Organization. (2003). Kangaroo mother care: a practical guide. https://www.who.int/publications/i/item/9241590351
- World Health Organization. (22 de julio de 2022). Early Essential Newborn Care. https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/early-essential-newborn-care