Vad du bör veta om dental agenesi hos barn
Dental agenesi är ett oralt problem som kan drabba både barn och vuxna. Det utgörs av bristen på en eller flera tänder i munnen. Det kan även manifesteras genom att en tillfällig tand kvarstår som inte faller ut eftersom det inte finns någon permanent tand som trycker ut den. Fortsätt läsa för att lära dig mer om dental agenesi hos barn.
Vad menas med dental agenesi hos barn?
Dental agenesi hos barn innebär bristen på utveckling av ett eller flera dentala element. När tanden inte bildas inuti käkbenet blir barnets tandsättning således ofullständig. Även om det kan ske under båda typerna av tandsättning så är det vanligare då det kommer till de permanenta tänderna. Visdomständer, laterala framtänder och främre kindtänder är de mest påverkade elementen.
Frånvaron av tanden i munnen beror inte på att den har fallit ut eller inte har brutit ut ännu men att den fortfarande är inne i benet. När det gäller dental agenesi har tanden misslyckats med att utvecklas överhuvudtaget, därmed existerar den inte.
Typer av dental agenesi hos barn
Beroende på de påverkade tandelementen kan dental agenesi hos barn klassificeras i följande typer:
- Hypodonti: Mellan 1 och 5 tänder saknas isolerat. Detta är det vanligaste.
- Oligodontia: Detta är frånvaron av mer än 6 dentala element i käken. Tänderna som brast uppvisar vanligtvis anomalier.
- Anodontia: Detta är den allvarligaste formen hos barn och innebär den totala frånvaron av tänder i munnen.
Dental agenesi hos barn kan också skiljas mellan unilateral, när den bara påverkar en sida av munnen, eller bilateral, när den förekommer på båda sidor.
Orsaker till dental agenesi hos barn
Det finns många faktorer som kan verka under tandbildningsperioden och orsaka bristen hos barn. Några av dem kan vara följande:
- Ärftlig komponent: Bestämmer bristen på bildning av en eller flera tänder hos flera medlemmar av familjen.
- Genetisk komponent och kromosomförändringar: Agenesi är ofta associerad med andra tillstånd, så som läppspalt, Downs syndrom eller ektodermal dysplasi.
- Verkan av skadlig stimuli från modern under graviditetsperioden: Denna störning kan kopplas till infektionsprocesser eller sjukdomar som syfilis, tuberkulos, rakit, röda hund och undernäring, särskilt under den första trimestern av graviditeten.
Hur påverkar dental agenesi barnets munhälsa?
Vart och ett av de tandelement som utgör bettet har ett specifikt utrymme och funktion i munnen. Avsaknaden av en eller flera tänder förändrar balansen, funktionaliteten och estetiken i munhålan. Leendets utseende kan vara den mest uppenbara manifestationen. En eller flera luckor i munnen kan orsaka retande eller pinsamhet och påverka barnets självkänsla och sociala utveckling.
Dessutom förändrar frånvaron av en tand utvecklingen av tuggning och tal. Samtidigt får de dentala elementen som finns i munnen förändringar i sin position för att kompensera för frånvaron. Således är tandfel och bettproblem andra konsekvenser av tandvård hos barn.
Diagnos och behandlingar
På grund av konsekvenserna som tandvård orsakar hos barn, möjliggör tidig upptäckt förebyggande av många av de problem vi har nämnt. Tandläkarbesök från tidig ålder och regelbundet spelar en mycket viktig roll för att diagnostisera denna sjukdom i tid.
Möjliga behandlingar
Vilka behandlingar som ska utföras beror på vilken typ av tandsättning som påverkas, antalet saknade tänder och barnets ålder. Dessutom är det relevant att överväga storleken på tänderna som finns i munnen, barnets ansiktsstruktur och om det finns bettfel att korrigera.
Många gånger är lösningen att stänga utrymmet som skapas av agenesi genom ortodontisk behandling. Apparaten mobiliserar och riktar in de andra tänderna tills springan är stängd. Sedan kan det bli nödvändigt att slipa tänderna för att ge dem motsvarande form beroende på utrymmet de upptar. I andra fall kan tandläkaren anse att det är lämpligt att använda en utrymmeshållare för placering av ett implantat eller en protes i vuxen ålder.
Om mjölktänder kvarstår i munnen på grund av avsaknaden av en definitiv ersättning, är det viktigt att hålla dem friska. Förebyggande åtgärder som gör att de kan stanna kvar i munhålan utan att bli sjuka eller försämras är de mest indikerade.
När ska man gå till tandläkaren?
Det är bäst att börja besöka barntandläkaren från första levnadsåret och fortsätta med halvårskontroller. Detta gör det möjligt att upptäcka eventuella problem i barnets mun och att följa upp tandutslag och utveckling av munnen. I vilket fall som helst, om ditt barn vid 3 års ålder fortfarande inte har 20 mjölktänder bör du rådgöra med tandvården. Du kan också göra det om de tillfälliga tänderna inte faller ut vid förväntad ålder eller om de permanenta tänderna inte dyker upp efter att mjölktänderna har fallit ut.
Det kan bero på ditt barns egen tillväxtrytm och tandutslag. Men tandvård hos barn är också en möjlighet. Att upptäcka det tidigt hjälper dig att välja de bästa behandlingsalternativen för ditt barn.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Echeverri Escobar, J., Restrepo Perdomo, L. A., Vásquez Palacio, G., Pineda Trujillo, N., Isaza Guzmán, D. M., Manco Guzmán, H. A., & Marín Botero, M. L. (2013). Agenesia dental: Epidemiología, clínica y genética en pacientes antioqueños. Avances en Odontoestomatología, 29(3), 119-130.
- Loor Alvarado, F. A. (2021). Estado actual de la agenesia en dentición permanente (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
- Mocha Medina, L. M. (2021). Agenesia en dentición permanente (Bachelor’s thesis, Universidad de Guayaquil. Facultad Piloto de Odontología).
- Casa Machuca, M. H. (2018). Prevalencia de dientes supernumerarios y agenesia dental en pacientes escolares con fisura labiopalatina en el instituto nacional de salud del niño, 2016-2017.
- Mendoza-Hernández, C., Sosa-Velasco, T. A., Sánchez-Sánchez, M., & Hernández-Antonio, A. Agenesia dental, alteración del desarrollo dental y síndromes relacionados.
- Yagnam Díaz, K., Rozas Escobar, I., Abdala Torres, N., Monsalve, V. R., & Tapia Soler, C. (2020). Prevalencia de agenesia dental en pacientes evaluados en ortodoncia, Santiago de Chile. Odontología Vital, (32), 57-62.
- Román-Hernández, S., Viridiana, J., Pozos-Guillén, A., Martínez-Rider, R., Ruiz-Rodríguez, S., Garrocho-Rangel, A., & Rosales-Berber, M. Á. (2020). Evaluación radiográfica de la presencia/agenesia de terceros molares en una población infantil Mexicana. Odovtos International Journal of Dental Sciences, 22(1), 113-121.
- Neagu, D., Casal-Beloy, I., Rey, R. L., & López-Cedrún, J. L. (2020, June). Agenesia dental. In Anales de Pediatría (Vol. 92, No. 6, pp. 385-386). Elsevier Doyma.
- Santa, M. R., León, N. E., & Guerrero, J. P. M. (2019). Manejo oportuno de paciente con hipoplasia maxilar y agenesia dental. Reporte de Caso Clínico. Cuaderno de investigaciones: semilleros andina, (12), 212-219.
- Oviedo, D. M. G., Sepúlveda, D. E., & Hernández, H. I. (2018). Rehabilitación de dientes primarios: Caso clínico de agenesia dental permanente. Revista Mexicana de Estomatología, 5(1), 58-60.