Fördelarna med lagen om maximal ansträngning

Ta reda på vad lagen om maximal ansträngning handlar om. Allt enligt Maria Montessori via hennes observation av barns utveckling.
Fördelarna med lagen om maximal ansträngning

Senaste uppdateringen: 09 maj, 2023

När barn upphör att vara hjälplösa spädbarn och börjar utveckla mer kognitiva och motoriska färdigheter, då är det vanligt att observera att de gillar att bära saker som är tunga eller som är större än de själva är. Detta typiska beteende är känt som lagen om maximal ansträngning och enligt Montessori så är det ett naturligt stadium i barnens psykomotoriska utveckling.

När de växer och når nya milstolpar i utvecklingen nästan varje dag, då känner barn ett behov av att möta nya mål och fortsätta lära sig. Det är därför som, efter att ha bemästrat sina första steg, de vågar barn lyfta många saker, även de som är större än dem själva. Något de gör som ett sätt att förbättra sig själva.

Vad handlar lagen om maximal ansträngning om?

Maria Montessori var en italiensk pedagog och läkare som ägnade större delen av sin karriär åt pedagogik och studier av barns fysiska och känslomässiga utveckling. Tack vare hennes ofta kloka lektioner har miljontals föräldrar runt om i världen fått möjligheten att ge sina små en bättre uppväxt och utbildning.

Ett litet barn staplar block medan hennes mamma tittar på.
Under lagen om maximal ansträngning är det vanligt att barn tackar nej till hjälp och vill göra saker på egen hand.

I sin observation av spädbarns beteende drog Montessori slutsatsen att barn från ett och ett halvt års ålder förvärvar omfattande motoriska färdigheter och smidighet. Detta möjliggörs av styrkan och koordinationen de får allteftersom månaderna går. Som ett resultat av dessa bedrifter känner sig barn starka, och deras första impuls är att göra maximal ansträngning utan hjälp. Med Montessoris ord:

Barnet följer inte lagen om minsta ansträngning, utan en lag som står i direkt strid. Han använder oerhört mycket energi för ett oväsentligt syfte, och han spenderar inte något på att spara energi.

Vilka fördelar uppnås genom lagen om maximal ansträngning?

I detta skede av barndomen testar barn sin styrka, balans och beslutsamhet för att bevisa för sig själva att de är kapabla att göra saker som tidigare verkade omöjliga. Och detta gör att de kan fortsätta att öva sina första steg och odla sin självkänsla och sitt självförtroende. När barn får utforska fritt främjas deras självuppfattning och motoriska utveckling.

Barn leker i en park
Allteftersom månaderna går får och förfinar barn nya psykomotoriska färdigheter som gör att de kan bli mer autonoma.

När föräldrar observerar sina barn gå in i detta stadium av styrka och nyfikenhet, då bör de tillåta dem att experimentera och inte avbryta deras personliga tillväxt. Så länge de inte försöker lyfta ett föremål som är så tungt att det kan skada dem.

För att uppnå detta är det avgörande att ge barn ett säkert utrymme där de kan ge sig ut och utforska utan att skada sig själva. Håll dem borta från farliga föremål som brandkällor, glasmöbler eller dekorativa föremål. På så sätt kan du känna dig säker på att dina barn kan leka och stärka sin motorik utan överhängande fara.

Det är viktigt att komma ihåg att enligt Montessori kan överdriven felkontroll i utbildningen och uppfostran av barn få negativa konsekvenser. För om barn ständigt korrigeras och inte tillåts utforska världen på egen hand, då genererar det ett beroende av vuxna som hindrar dem från att nå sin optimala utveckling.

Hur kan vi uppmuntra lagen om maximal ansträngning?

En av de bästa attityder vi föräldrar kan använda när våra barn står inför lagen om maximal ansträngning är att inte störa den medfödda utvecklingen av deras förmågor. Även om vi alltid måste se till att de inte skadar sig själva i sin utforskningsprocess samtidigt som det ger dem förtroendet och säkerheten så att de kan skaffa sig mer självständighet.

Här följer några sätt som du kan uppmuntra dina barn på.

1. Motivera dem att nå nya mål

När föräldrar uppmuntrar sina barn att nå nya milstolpar så uppmuntrar det i sin tur den medfödda motivationen som går genom dem att anstränga sig maximalt. Och det kan innebära att man lyfter tunga föremål eller skjuter/flyttar dem från en plats till en annan.

När vi går till marknaden kan vi be dem att bära en liten väska och, när vi kommer hem, låta dem hjälpa oss att packa upp några av inköpen. Detta tillåter dem att känna sig användbara och även att få ny kunskap genom att förbättra och hjälpa andra.

2. Lär dem vardagliga göromål

Från att lära sig hur man ställer undan matvarorna till att vattna växterna med en liten vattenkanna, det finns många vardagliga handlingar som kan hjälpa barn att väcka sitt intresse och bygga upp sin självkänsla.

Som att sätta fram en lekkorg som har en storlek de kan dra och flytta på egen hand, leka med ett stort gosedjur eller boll, eller lära dem hur man lägger sina smutsiga kläder i tvättmaskinen eller i en korg.

3. Använd varierande lekar och dynamiska spel

När du märker att din lilla är i det stadiet där den inte vill ha hjälp från andra och testar sin styrka varje dag, hjälp den då att bemästra sina färdigheter genom spel och dynamik som gör att den kan röra sig fritt och transportera föremål från en plats till en annan.

På så sätt uppmuntrar vi inte bara deras motoriska utveckling, utan vi tillbringar också kvalitetstid med våra barn. Detta är en nyckelkomponent i en positiv och säker anknytning, som gör att de små kan känna sig motiverade och trygga att nå nya mål.

Lagen om maximal ansträngning är ett nyckelstadium

Nu när du vet mer om lagen om maximal ansträngning, då kanske du förstår mer om dina små barns beteende och hur de gradvis bygger mer autonomi, frihet och styrka i sina kroppar.

Så försök gärna att motivera dina barn och ge dem tillgivenhet och känslomässig trygghet nog till att våga utforska nya färdigheter utan att skada sig själva. På så sätt tillåts barn att utvecklas i sin egen takt och inte göra dem överdrivet beroende av andras omsorg.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Blandón Martínez, E., & Lanzas Sánchez, R. I. (2015). Estimulación oportuna y adecuada para potenciar el desarrollo motriz de los niños y niñas de 9 a 12 meses en la etapa lactantes, del Centro de Desarrollo Infantil “Mildred Abaunza” de la ciudad de Managua, durante el I Semestre del año 2015 (Doctoral dissertation, Universidad Nacional Autónoma de Nicaragua, Managua). Recuperado de: https://repositorio.unan.edu.ni/3263/
  • González-Pienda, J. A. (2007). Los retos de la familia hoy ante la educación de sus hijos: a educar también se aprende. Recuperado de: https://ruc.udc.es/dspace/bitstream/handle/2183/7080/RGP_15-13_Cong.pdf
  • Lillard, A. S. (2012). Preschool children’s development in classic Montessori, supplemented Montessori, and conventional programs. Journal of School Psychology. Recuperado de:  https://doi.org/10.1016/j.jsp.2012.01.001
  • Orozco Ocaña, C. P. Albán Tarambis, J. P. Vela Rojas, K. M. (2021). El método Montessori en el desarrollo integral de los niños/as de 4 a 5 años. Recuperado de: http://www.dspace.uce.edu.ec/handle/25000/23725

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.