Är det dåligt om en bebis inte kryper?

Om en bebis inte kryper kan det vara synonymt med att något viktigt saknas. Var uppmärksam på dina barns utvecklingsprocess.

Granskad och godkänd av idrottspedagogen Andrés Felipe Cardona Lenis.

Skriven av Andrés Felipe Cardona Lenis

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Om ditt barn inte kryper innebär det sannolikt en ovanlig situation, men är det en dålig sak?

Enligt många familjers personliga erfarenhet framstår krypning som ett av de mest relevanta stadierna i barns psykomotoriska utveckling. Faktum är att många människor vet att bebisar har en tendens att kräla först, sedan krypa och slutligen gå. Men när ett barn hoppar över det mellersta stadiet kan det orsaka viss oro hos föräldrarna.

Av alla dessa skäl inbjuder vi dig idag att läsa om hur viktig denna milstolpe inom motorisk utveckling är, och vad dess frånvaro representerar.

“Min bebis kryper inte”

Som mamma är det normalt att du oroar dig om din bebis inte kryper. Det första du tänker på är att något saknas för ditt barn eller att deras psykomotoriska utvecklingsprocess är försenad.

Men en av de främsta anledningarna till att din lilla inte kryper ännu är att den inte är redo att göra det. Kom ihåg att inlärningsprocessen är olika för alla och att många faktorer spelar in.

Var uppmärksam på följande tips och implementera så många som behövs.

Jämför inte deras process med andras

Att umgås med andra föräldrar är nyttigt för att dela erfarenheter, råd och rekommendationer. Men detta förhållande leder också till att man ständigt observerar andras bebisar, både i deras utveckling och i deras beteende. Så det är troligt att allt eftersom tiden går börjar du jämföra ditt barn med andras.

Om du uppfattar att andra barn kryper utan svårighet och att din lilla fortfarande inte gör det, kommer du sannolikt att oroa dig. Men det första du bör göra är att undvika dessa typer av jämförelser och rådfråga din barnläkare om vad du kan förvänta dig för den åldern. På samma sätt bör du inte tvinga ditt barn över dess förmågor bara för att andra redan har uppnått den milstolpen.

Stimulera dem, men tvinga dem inte

Som mamma kan du stimulera ditt barn i olika aspekter, särskilt för att stärka de olika muskel- och skelettstrukturerna. Målet att stimulera dem är dock fokuserat på att hjälpa dem att nå mål på egen hand. Och för det måste du vara tålmodig och lugn.

Du kan och bör inte försöka tvinga din bebis att utföra en rörelse som den inte vill utföra, eller inte är redo att göra. Snarare är det bäst att motivera dem att mobilisera sina armar, sina ben och sitt huvud för att bidra till muskelförstärkning och att så småningom kunna krypa snabbare. Du kan genomföra lekar eller övningar med leksaker som hjälper till att uppmuntra barnets rörelser.

Kom ihåg att ha tålamod och låt dem bestämma när aktiviteten ska ta slut. Vänta ett tag innan nästa övning och om ditt barn inte visar intresse för att fortsätta, skjut upp det till morgondagen.

Undvik att vara överbeskyddande

Vikten av att krypa för barnets fysiska och psykiska utveckling är att denna typ av rörelse gör att de kan utforska miljön på egen hand.

Bebisar är födda med ett behov av att interagera med det som omger dem och att veta hur föremål fungerar. När de inte är på plats måste de därför flytta för att uppnå sitt mål.

Om du är en räddhågsen eller något överbeskyddande mamma kan du begränsa ditt barns initiativ till att kräla eller krypa. Därför är det viktigt att du reflekterar över dina egna attityder angående vården av ditt barn innan du misstänker att de har problem i sin utveckling.

Acceptera ovanliga kryptekniker som likvärdiga

Det finns en chans att ditt barn kryper på ett mindre konventionellt sätt. Du måste förstå att även om krypningsstadiet ligger inom raden av motoriska milstolpar så är sättet att utföra denna rörelse inte förutbestämt.

Vissa barn kryper på alla fyra, och andra inte, men den grundläggande aspekten är att de lyckas röra sig i miljön och har möjlighet att utforska den fritt.

Vad händer om ditt barn inte kryper?

Även om krypning anses vara en viktig del inom den psykomotoriska utvecklingen går många spädbarn direkt från att kräla till att stå och gå på två ben. Även bebisar som hoppar över krypningsstadiet utan någon annan förändring i sin utveckling mognar utan negativa psykologiska och motoriska konsekvenser.

Som blivit nämnt ovan är det viktiga att din bebis på något vis klara att röra sig på egen hand för att interagera med omgivningen när den så vill.

Enligt en publikation av Acta de Investigación Psicológica kan krypningen dock vara nära relaterad till människans psykomotoriska utveckling. Denna forskning erbjuder en rad relevanta data och resultat, som måste bli verifierade på djupet genom studier inom olika sociala miljöer.

Om ditt barn inte kryper, oroa dig inte

Dess psykomotoriska utveckling är nära relaterad till barnets muskelrörelser, men inte specifikt till krypning. Detta betyder inte att det är betydelselöst, men det är inte en obligatorisk mognadsmilstolpe.

Därför kommer alla barn som blir stimulerade och kan röra sig självständigt att uppnå en adekvat psykomotorisk utveckling.

Men om du har tvivel i ämnet rekommenderar vi att du klargör dem med din barnläkare.