Språkstörningar hos barn födda under covid-19-pandemin

Pandemikontexten genererade en rad sociala restriktioner som hindrade utvecklingen av viss kommunikationsförmåga hos barn. Vi berättar vad detta beror på och vilka konsekvenser det kan innebära.

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz Martín.

Senaste uppdateringen: 15 november, 2023

Talinlärning är en av barndomens stora milstolpar. Det är en del av barns förmåga att kommunicera, förstå andra och göra sig förstådda. En försening talinlärningen kan leda till komplikationer socialt och i skolan. Därför har både föräldrar och läkarkåren höjt sina röster om språkstörningar hos barn som föddes under Covid-19-pandemin.

Sanningen är att språkstörningar förekommer hos cirka 6 % av alla barn i förskole- och skolåldern (Nieto, 2014). Emellertid medförde pandemin en rad särskilda tillstånd som möjligtvis har påverkat de barn vars kritiska stadium av talförvärvning sammanföll med pandemin. Vilka bevis har vi på detta och vad kan vi göra?

Vad innebär språkstörningar och hur påverkades de av covid-19-pandemin?

Språkstörningar påverkar inte bara talet. Faktum är att de också kan påverka uttryck (verbalt eller skriftligt), förståelse och korrekt användning av element som fonologi eller syntax.

I den senaste versionen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (2022) är språkstörningar grupperade under neuroutvecklingsstörningar. Detta beror på att de delar ett antal gemensamma genetiska faktorer och neurologiska funktionsnedsättningar.

Dessa störningar beror dock på flera orsaker, och barnets miljö har också ett viktigt inflytande. I synnerhet har den pandemiska kontexten under covid-19 medfört vissa begränsningar för kommunikation och socialisering.

Dr. Gemma Ochando barnläkare vid La Salud Hospital i Spanien, menar att instängdhet, den utbredda användningen av munskydd och ökad social distansering skapade många nackdelar i barns språkutveckling.

Några av dessa nackdelar är:

• Barns neurosensoriska stimulans och sociala interaktioner var begränsade till deras kärnfamilj.
• Användningen av munskydd komplicerade igenkännandet av ansiktsuttryck och icke-verbalt språk.
• Munskydd gjorde det också svårt för barn att höra verbala ljud tydligt och korrekt och hindrade deras förmåga att förstå och imitera dem.
• Under pandemin var vanliga sociala interaktionsmönster att hålla avstånd, undvika vidrörande och undvika att närma sig andra. Och detta är vad småbarnssinnet assimilerat som normalt och lämpligt.
• Barnens kontakt med deras kamrater var också begränsad. Att leka i parker, på torg eller gator med andra barn, eller till och med gå i skolan, var inte ett alternativ på ett tag. Detta innebar fråntagande av viktiga stimuli och svårigheter att lära sig genom imitation.

Språkstörningar hos barn födda under covid-19-pandemin

Trots allt ovanstående finns det inga avgörande data som pekar på en ökning av språkstörningar hos barn födda under covid-19-pandemin. Men det finns vissa oroande uppgifter.

Till exempel tyder en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Pediatrics på att att livet under covid-19-pandemin kan förknippas med en ökad risk för försenad språkutveckling hos barn som föddes under denna period.

Dessutom antyder en systematisk översikt publicerad i JAMA Network Open att även om den övergripande neuroutvecklingen inte påverkades, fanns en risk för kommunikationsförsening hos barn som levde sitt första levnadsår under pandemin.

Dessa språkstörningar kan innefatta problem med att tala, skriva och kommunicera genom gester. Därtill också svårigheter att följa instruktioner, dåligt ordförråd och låg vilja att tala.

Dessa symtom kan göra att barn har problem i skolan och med skolarbetet, samt med socialisering (Tomblin et al., 2003). Detta kan göra att de upplever stor frustration och även skadad självkänsla.

Dessutom, om dessa svårigheter inte åtgärdas och förblir olösta efter 5 års ålder, finns det en ökad risk att de fortgår upp i tonåren.

Vad ska man göra åt språkstörningar hos barn födda under Covid-19-pandemin?

Upptäckten av språkstörningar hos barn födda under covid-19-pandemin har inte varit okomplicerad. Detta beror på svår tillgång till hälso- och sjukvård samt den allmänna underdiagnostik som uppstår vid dessa störningar och förväxling med andra diagnoser såsom autismspektrumstörning (ASD).

Inför eventuella tvivel eller misstankar från föräldrars eller vårdpersonals sida, är det därför viktigt att vidta åtgärder för att hjälpa barnet. Som föreslås i en artikel publicerad i Revista Médica Clínica Las Condes, är det positivt att skapa en optimal miljö för barn med adekvat stimulans och kommunikation.

Detta kan till exempel innefatta att sjunga sånger, berätta historier, skapa ögonkontakt när man pratar med barnen, uppmuntra läsning och begränsa användningen av skärmar.

En del av konsekvenserna av pandemin

I slutändan kan pandemikontexten ha påverkan på barns liv inte bara genom att orsaka stress, ångest eller depression, utan också genom att försämra utvecklingen av språk och kommunikation hos barnen.

Att efterleva dessa restriktioner under ett kritiskt skede av tillväxten berövade dessa barn vissa nödvändiga stimuli. Skulle du upptäcka några svårigheter som du misstänker är kopplade till detta, är det därför viktigt att söka professionell vägledning för att få korrekt utvärdering och diagnos och initiera tidigt ingripande.