5 förskoleresurser du kan använda hemma
Utbildningen riktad till små barn är av största vikt eftersom de under detta skede enkelt absorberar nästan all kunskap. Men för att planera pedagogisk verksamhet med hjälp av metodiska förskoleresurser måste man komma ihåg att de små behöver motiveras för att förbli aktiva under dessa uppgifter, vilket innebär att uppgifterna måste utformas efter deras ålder samt vara tillräckligt attraktiva för att väcka intresse.
Naturligtvis vet vi att lärare har den nödvändiga utbildningen för att veta hur man arbetar med barn, men när barnen börjar skolan borde de redan ha fått lite utbildning hemma. Denna period kan användas till att förbereda dem för deras framtida inträde i förskola eller skola, varmed kunskap om specifika metoder kan vara mycket användbart.
5 förskoleresurser du kan använda hemma
Vi kan hjälpa våra barn en hel del om vi själva implementerar några av de verktyg som används i förskolan, eftersom det ger dem en fördel när de är med sina lärare. Hemifrån kan vi hjälpa dem att identifiera färger och former, och även att utveckla sina motoriska färdigheter och relatera till begreppen som används under förskolestadiet.
För att bidra till deras pedagogiska utveckling rekommenderar vi att du tar hem åtminstone följande fem metodiska resurser som vi erbjuder dig nedan. Kom ihåg att dessa är menade som enkla och lustfyllda aktiviteter, och att det viktiga är att dina barn blir motiverade till, och finner nöje i, att lära sig.
1. Pussel
Detta är en grundläggande resurs som är lätt att utföra hemma. Dessutom är pussel enkla att använda och lätta att förklara för barn. I linje med barnets utvecklingsstadium kan pusslet skapas från valfria bilder, men de bör vara små till storleken för att enkelt kunna erbjuda variation genom en högre kvantitet. Dess bitar bör vara stora och få, tre till sex stycken är bra till att börja med.
För att använda den här resursen kan du uppmuntra barnen att skapa en mental bild från fragmenten och fråga dem om de kan föreställa sig hur bilden ser ut; men du kan också be dem att fullborda pusslet utifrån bitarnas former. Det är bäst att använda enkla bilder som är lätta för barnen att känna igen och som har ljusa färger och väldefinierade kanter.
2. Klassificering av färg och form
För att klassificera figurer efter form eller färg måste barnet ha utvecklat grundläggande kunskaper. Det verkar enkelt för vuxna, men för barn kan det vara en utmaning. Så om vi lär dem redan i hemmet kommer de att ha en mycket användbar färdighet för sina skolår. Du kan gå tillväga på olika sätt, men färgade geometriska figurer är att rekommendera.
Du kan köpa färdiga spel, men om du skapar dem hemma med dina små får du värdefull utbildningstid med ditt barn på köpet. Skapa fem till tio geometriska former, var och en med olika färger. Du kan till exempel använda bitar av kartong. Till exempel två cirklar, en blå och en röd; de upprepade figurerna måste ha en annan färg.
För att använda denna resurs ombeds barnet att klassificera objekten. Detta kan göras baserat på deras form, färg eller mängden av var och en. Du kan också be dem att ställa dem i ordning, vilket är användbart för att utveckla språk och matematiska idéer.
3. Tärningar
Tärningar är en mångfacetterad resurs, är lätta att använda och är underhållande för barn. De kan köpas eller tillverkas, och beroende på deras egenskaper kan de användas för att lära ut språk, associering av färger och siffror, med mera. De bidrar också till barnets motoriska utveckling.
Tärningarna bör bestå av kuber av en storlek som står i god proportion mot barnets hand, men samtidigt är lätta att läsa. Det finns olika typer av tärningar: De kan ha prickar, former, texturer, färger och bokstäver.
Syftet med denna resurs är att barn ska lära sig att associera språk med de element de uppfattar. De utvecklar sina motoriska färdigheter när de kastar tärningen, de känner igen när den landar på rött, en sexa, eller på en viss bokstav eller form och så vidare.
4. Domino
Detta läromedel är mycket mångsidigt och precis som med tärningarna ger det möjligheter för barnet att börja associera många delar av språket, deras miljö och matematiska idéer. Aktiviteten består av att matcha tal, och tack vare de olika spelformerna kan barnet utmanas under hela sin barndom och hela vägen till vuxen ålder.
Det finns även dominobrickor med bilder av frukter, geometriska figurer, roliga karaktärer eller bara färger. Tillämpningen av detta material fokuserar på att känna igen bitarna, och deras storlek måste överensstämma med barnets motoriska utveckling.
5. Montessorikuber
Montessorimetoden är ett pedagogiskt element utformat för att främja utvecklingen av barn i olika stadier. Specialister baserar tillämpningen av detta system på det faktum att lärande kommer från observation, experiment och anpassning av det dagliga sammanhanget.
Montessorikuberna baseras på denna filosofi är metodiska förskoleresurser som varieras efter barnets utvecklingsstadium. I det här fallet består materialet av en tärning där varje sida presenterar olika aktiviteter för att främja finmotoriska färdigheter: knyta, stänga, knäppa, avtäcka, dra, och så vidare. De ger också kompetens så att barnet kan fungera bättre i vardagen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Albarracín, A., & Peña, V. A. (2019). El Dominó como Estrategia de Aprendizaje para el desarrollo del Pensamiento Lógico Matemático en el Nivel de Preescolar de una Institución Pública de Bucaramanga [Tesis de maestría, Universidad Autónoma de Bucaramanga]. Archivo digital. Disponible en: https://repository.unab.edu.co/handle/20.500.12749/6958
- Bello, E. Y. (2021). Aprendo en casa: creamos y elaboramos objetos con material reciclado a través del juego. [Tesis de grado, Universidad Nacional de Trujillo]. Archivo digital. Disponible en: https://dspace.unitru.edu.pe/handle/UNITRU/17181
- Casadiego, A., Avendaño, K., Chávarro, G., et al. (2020). Criterios de clasificación en niños de preescolar utilizando bloques lógicos. Revista latinoamericana de investigación en matemática educativa, 23(3), 311-330. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=7676663
- Gasteiger, H., & Moeller, K. (2021). Fostering early numerical competencies by playing conventional board games. Journal of Experimental Child Psychology, 204, 1-15. Disponible en: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022096520305142?via%3Dihub
- Levine, S. C., Ratliff, K. R., Huttenlocher, J. & Cannon, J. (2012). Early puzzle play: a predictor of preschoolers’ spatial transformation skill. Developmental psychology, 48(2), 530-542. Disponible en: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3289766/
- Martín, D. (2022). La metodología de María Montessori [Tesis de grado, Universidad de Valladolid]. Archivo digital. Disponible en: https://uvadoc.uva.es/handle/10324/57869
- Peñaflor, G. (2020). El juego como coadyuvante para la mejorar en el desempeño de las actividades de la vida diaria en el alumno con debilidad visual y discapacidad asociada de un multigrado II [Trabajo de grado, Benemérita y Centenaria Escuela Normal del Estado de San Luis Potosí]. Archivo digital. Disponible en: https://repositorio.beceneslp.edu.mx/jspui/handle/20.500.12584/605
- Zamora, G. C. (2020). Uso del rompecabezas en el aprendizaje de los niños de nivel inicial [Trabajo de grado, Universidad Nacional de Tumbes]. Archivo digital. Disponible en: https://repositorio.untumbes.edu.pe/handle/20.500.12874/2109