De 6 viktigaste faktorerna för kvalitén på akademiska prestationer
Kvalitén på akademiska prestationer påverkas av en mängd olika fysiska och psykologiska faktorer som måste beaktas för att möjliggöra akademisk framgång. Dessa kan även bidra till att förbättra den generella inlärningsförmågan.
När det gäller studier kommer de olika faktorerna som är inblandade i studentens prestation att integrera innehållet till större eller mindre grad.
Kvalitén på akademiska prestationer och mental hygien
Innan vi går in på de olika fysiska och psykologiska faktorerna som påverkar kvalitén på akademiska prestationer, låt oss se närmare på vad vi menar när vi pratar om mental hygien. Konceptet kan definieras som en uppsättning villkor – mentala, fysiska och psykologiska – som gynnar intellektuella uppgifter.
Många gånger kan det vara en konsekvens av sinnestillståndet huruvida man når framgång eller misslyckas med det som görs. Självförtroende och tillräcklig motivation är nödvändiga för att anskaffa kunskap effektivt. Detta påverkas främst av följande aspekter:
- Fysiologiskt tillstånd; avslappningsgrad, muskelspänningar, trötthet, aktiveringsgrad och kroppens allmänna funktion.
- Konceptet som man har om sig själv; beroende på om det är positivt eller negativt kommer det att påverka en när det gäller att nå framgång. En person som tror på sig själv kommer oftare att söka framgång tills den uppnår det.
Därmed är det mycket viktigt att ha en positiv inställning till sina kognitiva förmågor och på så sätt få större förtroende för sina förmågor och färdigheter.
Fysiska faktorer som påverkar kvalitén på akademiska prestationer
Fysiska faktorer är avgörande när man utför en intellektuell uppgift. Kroppsligt välbefinnande och fysisk hälsa spelar en viktig roll för kvalitén på arbetet. Låt oss ta en titt på några av dessa faktorer:
Kosthållning
Det är viktigt att äta en hälsosam och balanserad kost. Den bör innehålla grönsaker, frukt, fisk, ägg, och så vidare. Måltiderna behöver inte vara rikliga, särskilt de som äger rum på kvällen. Balansen mellan fysisk aktivitet och en hälsosam kost måste alltid vara nyckeln.
Motion
Att träna ofta har en positiv inverkan, men det måste ske kontinuerligt, inte bara vid särskilda tillfällen (och då ofta till överdrift). En god träningsrutin hjälper till att sänka stressnivån; vilken annars skapar irritation, mottaglighet för sjukdomar, brist på uppmärksamhet, med mera.
Rätt mängd god sömn
Den genomsnittlige studenten behöver sova mellan 7 och 9 timmar per dygn. Det är viktigt att vila för att återhämta sig från den fysiska och mentala ansträngning som utförs under dagen. Tänk också på att kvalitén på sömnen är viktigare än kvantiteten. När du vaknar bör du ha känslan av att vara utvilad. För att detta ska kunna ske kan följande rekommendationer vara effektiva:
- Eliminera konsumtionen av energigivande drycker, särskilt innan du går och lägger dig.
- Ät tidigt och välj lättsmält mat.
- Försök att bestämma en fast tid för att somna och undvik att stirra på skärmar under de sista 2 timmarna innan du lägger dig.
- Utöva fysisk träning eller sport.
- Undvik, om möjligt, att ta med dig olösta problem till sängen (absolut lättare sagt än gjort).
- Undvik att bli beroende av lugnande medel.
- Genomför avslappningsövningar 30 minuter innan du går och lägger dig.
- Om du inte kan sova är det bättre att gå upp och göra något annat som gör dig sömnig än att ligga kvar i sängen och vrida sig.
Psykologiska faktorer som påverkar kvalitén på akademiska prestationer
Vi har redan sett de fysiska faktorerna som påverkar kvalitén på akademiska prestationer men vi får inte glömma de psykologiska, eftersom dessa också spelar en viktig roll. Oro, motivation, självkänsla, ångest och hela vårt känslomässiga tillstånd i allmänhet spelar alla sin roll.
Entusiasm och självförtroende
Du måste lita på dig själv och din egen förmåga, arbeta med komplex och vara säker och entusiastisk över det du gör.
Nivån av självförtroende
Självförtroende indikerar nivån av tilltro man har för sig själv och sin förmåga att uppnå goda resultat inom vilket område som helst. För att göra detta måste du vara medveten om dina egna styrkor och begränsningar. Du måste ha en positiv attityd och vara övertygad om att du med tid och ansträngning kommer att uppnå det du tänkt dig, samt att du kommer att kunna nå framgång.
Nyfikenhet och intresse för att lära, att vara mottaglig
Om eleven är predisponerad och intresserad av att lära sig och skaffa sig ny kunskap så blir dess akademiska prestation mycket bättre. Nyfikenhet och intresse kommer att få dig att konsultera lärare och böcker och kommer att ge dig en kulturell berikning som hjälper dig att prestera bättre.
Som vi har sett är kvalitén på akademiska prestationer inte en exklusiv konsekvens av studentens intellektuella kapacitet. Det är snarare många faktorer som påverkar prestationen. Dessa faktorer kan hjälpa till att förklara varför vissa elever underpresterar.
När en elev har problem i skolan är det viktigt att undersöka för att se vilka faktorer som kommit i vägen, för att därmed hitta en lösning och tillhandahålla nödvändiga åtgärder eller verktyg för att förbättra situationen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gómez-Sánchez, D., Martínez-López, E. I., & Oviedo-Marín, R. (2011). Factores que influyen en el rendimiento académico del estudiante universitario. Tecnociencia Chihuahua, 5(2), 90-97. https://www.researchgate.net/publication/305335495_Factores_que_influyen_en_el_rendimiento_academico_del_estudiante_universitario
- Garrido Macías, M., Jiménez Luque, N., Landa Sánchez, A., Páez Espinar, E., & Ruiz Barranco, M. (2013). Factores que influyen en el rendimiento académico: la motivación como papel mediador en las estrategias de aprendizaje y clima escolar. https://digibug.ugr.es/handle/10481/27620
- Gaxiola, M. I. B., & Armenta, M. F. (2016). Factores que influyen en el desarrollo y rendimiento escolar de los jóvenes de bachillerato. Revista Colombiana de Psicología, 25(1), 63-82. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=5395094