Vad innebär basal stimulering?

Visst har du hört talas om multisensorisk stimulering och vård vit för tidig födsel. Men vet du vad basal stimulering innebär?
Vad innebär basal stimulering?
Ana Couñago

Skriven och verifierad av psykologen Ana Couñago.

Senaste uppdateringen: 22 december, 2022

Utvecklingen av barns hjärnor är beroende av kvantiteten och kvaliteten på de stimuli de upplever. Av denna anledning är sensorisk stimulering viktig hos spädbarn, särskilt hos personer med någon form av funktionshinder. Även om det finns flera sätt att utföra multisensorisk stimulering, fokuserar vi i denna artikel på basal stimulering.

Vad innebär basal stimulering?

På 1970-talet utvecklade Andreas Fröhlich basal stimulering med avsikten att stödja, följa med och underlätta integrerad utveckling av personer med funktionsnedsättning.

Ordet “basal” avser att tillhandahålla en grundläggande kunskapsbas, men från ett läge utan krav på förutsättningar. Samtidigt hänvisar begreppet “stimulering” till aktiviteten att ge barnen enkel stimuli för att göra dem intresserade av sig själva, för andra och för omgivningen.

Därmed kan man påstå att basal stimulering är en modell för psyko-pedagogisk intervention som ger möjlighet till interaktion och ett personligt tillvägagångssätt. Även då det tydligt finns svårigheter med kommunikativa och mentala funktioner.

En baby som ligger med magen ner och tittar leende upp.


Modulerande principer

Enligt socialpedagogen Carlos Luis Pérez finns det en serie modulerande principer som styr denna interventionsmodell:

  • Principen för struktur: Det finns en serie rytmer som markerar och styr en människas livstid, som erbjuder oss en viss struktur. Den mest omedelbara är den biologiska rytmen, såsom andning eller hjärtslag.
  • Principen för kontrast: Detta är närvarande i alla områden av människans tillvaro (rörelse-stillhet, ljud-tystnad, anknytning-distans, ljus-mörker). Att uppleva kontrasterande situationer vidgar och berikar barnets upplevelser.
  • Principen för balans: Vårdgivaren presenterar situationer på ett strukturerat sätt och ger kontrasterande upplevelser i en balanserad fysisk och social miljö.
  • Principen för symmetri: Barnet berikas med upplevelser som anpassar sig till deras fysiska entitet. Till exempel bör barnet få en så fullständig bild av sin kropp som möjligt.
  • Personlig interaktion: Vårdgivaren som praktiserar basal stimulering måste vara motiverad, involverad och visa en gynnsam inställning till interventionen.
  • Principen för latens: Inom interventionen, genom basal stimulering, är det viktigt att medvetet införa pauser så att barnet kan svara i sin egen takt. Det är viktigt att ha tålamod medan du väntar på att svaret ska inträffa.
  • Naturalisering: Utveckling som en naturlig process sker inte på ett segmenterat sätt utan holistiskt. Barnet reglerar sitt beteende när det måste välja stimuli. Intervention bör hjälpa barnet att genomföra denna självreglering.
  • Individualisering: Slutligen bör basal stimulering baseras på barnets individuella historia och bakgrund. I det avseendet är det viktigt att tillämpa en personlig och specialiserad intervention med hänsyn till barnets utmaningar och behov.
En mor som smeker sitt nyfödda barns huvud.

Angående de viktigaste områdena för intervention vid basal stimulering

Det är viktigt att notera att det vid basal stimulering finns tre grundläggande ingripande områden:

  • Somatisk: hänvisar till förmågan att känna med hela kroppen genom huden.
  • Vestibular: upplevelsen av gravitation och position i rymden är en del av de grundläggande mänskliga behoven. Det beror på att det hjälper till med att förbättra balansen och samordna synen.
  • Vibrerande: hjälper barn att känna insidan av sin egen kropp genom vibrationer, och dessutom använda rösten för vibrationsöverföring som kan fungera som en anknytning till hörseln.

Sammanfattningsvis är dessa tre områden grunden för en god utveckling av de andra sinnena. Samtidigt är de nära förbundna med dem. Från dessa områden kan vi föreslå meningsfulla och strukturerade aktiviteter så att barn kan känna sina egna kroppar, utveckla sin egen identitet och gå in i en relation med andra och med omgivningen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Duch, R. y Pérez, C. (1995). La atención a los alumnos plurideficientes profundos: aportaciones desde el modelo de estimulación basal. En L. Arbea et al. (Ed.), La atención a alumnos con necesidades educativas graves y permanentes. Pamplona: Gobierno de Navarra, Departamento de Educación, Cultura, Deporte y Juventud.
  • Roller, B. (1999). La estimulación basal y la importancia de la comunicación para el proceso de la individuación. Barcelona: Editorial Balmes II.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.