Orsaker till att barn misslyckas i skolan

När barn misslyckas i skolan, skyller vi ofta på dem för att de inte anstränger sig nog. Men det finns många andra faktorer att ta hänsyn till inom familjen och samhället som helhet.

I den här artikeln tar vi en titt på några av orsakerna och faktorerna som kan leda till att barn misslyckas i skolan, vilket innebär att de inte uppfyller de lägsta akademiska kraven i utbildningssystemet. I många länder misslyckas ett stort antal barn att uppfylla dessa normer.

Först och främst är det värt att skilja mellan att misslyckas i skolan och att hoppa av. Studenter som hoppar av kan vara fullt kapabla att uppnå de akademiska kraven, men fullgör inte obligatorisk gymnasieutbildning på grund av att de har beslutat sig för det.

Uttrycket “misslyckas” är i sig kontroversiellt. Det indikerar att individer som inte har formella utbildningsbevis och betyg har misslyckats i sina liv som helhet. Det går också hand i hand med tanken att det är studenten som bär skulden för det.

Faktum är att lärare, föräldrar, utbildningssystemet och staten har en roll att spela när eleverna misslyckas i skolan.

Låt oss ta en titt på några av de viktigaste dragen i akademiskt misslyckande:

Vanliga orsaker till att man misslyckas i skolan

• Brist på motivation eller intresse hos eleven. Det här är vanligare på gymnasiet än i grundskolan. Elever som saknar motivation tenderar att ha föräldrar som inte uppfyller sin roll som guider och mentorer. Barn och unga kan lätt ledsna om det inte finns någon som kan lära dem på rätt sätt för framtiden.
• Intellektuella brister. Studenter med kognitiva begränsningar representerar en överraskande liten andel av dem som inte uppfyller minimikraven inom utbildningssystemet. Studier visar att cirka 2% av eleverna kämpar för att bearbeta koncept, beräkningar och information.
• Inlärningssvårigheter. Dyslexi och dyskalkyli (svårigheter med siffror) är vanliga problem i skolåldern och bidrar till en stor del av misslyckandena i skolan.
• Synsvårigheter. Även om det kan tyckas märkligt kan närsynthet eller andra ögonproblem leda till stor frustration i skolan.
• Familj, socioekonomisk och kulturell bakgrund. Villkoren vi lever i kan påverka vår förmåga att prestera i skolan eller på arbetet. Detta innebär inte nödvändigtvis att barn med föräldrar med högre akademiska kvalifikationer kommer att göra bättre ifrån sig i skolan. Det finns dock studier som både stöder och motsäger denna länk.
• Dålig undervisning. Liksom i alla yrken finns det bra lärare och dåliga. Lärares förmåga att tydligt överföra kunskaper, behandla eleverna rättvist och kontrollera sitt klassrum, kan göra stor skillnad för deras elever. Detta är dock ett sekundärt tillstånd: När en student misslyckas i skolan är en dålig lärare mycket sällan den enda orsaken.

Andra faktorer som leder till misslyckande i skolan

Förutom orsakerna ovan finns det också andra faktorer som kan påverka barnets prestationer i skolan.

En första faktor att överväga är det emotionella sammanhanget. Detta inkluderar barns interpersonella relationer (med familjemedlemmar och skolkamrater), liksom deras känslomässiga balans och förmåga att styra sina känslor och sitt beteende.

Ett annat inflytande är tonvikten på pedagogisk framgång inom barnets familj. Föräldrar måste vara goda förebilder och ge stöd till barn i skolåldern. De måste visa empati för deras kamper och uppskatta deras prestationer.

Barn måste visas att skolan inte är slöseri med tid. De kommer bara att värdera utbildningen om de kan se att det är vägen till en bättre framtid.

En annan läxa för föräldrar är att inte enbart mäta hur mycket barnen har lärt sig på grundval av deras betyg. Skolan är mycket mer än prov och test: det är där vi lär oss att komma överens med andra, umgås, använda vårt förnuft och lösa problem.

Med detta i åtanke behöver vi se utbildningen som en helhet och inte bli alltför fokuserade på statistiken.

Slutligen spelar de socioekonomiska förutsättningarna en obestridlig roll i barnens prestationer i skolan. Enligt Jämlikhetsanden, en inflytelserik studie av ojämlikheter i samhället av de brittiska författarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, finns det en mycket nära relation mellan fattigdomsnivån i ett samhälle och utbildningsförmågan hos barnen.

Skolans misslyckande i siffror

Även om viss statistik även innehåller studenter som hoppar av, finns det några siffror som ger oss en inblick i hur många barn som misslyckas i skolan.

Studier av officiella organ i Europa visar att Spanien och Portugal är de värsta brottslingarna, med ungefär 20% av eleverna som misslyckas i skolan, även om dessa siffror har fallit dramatiskt under det senaste decenniet.

Samtidigt är det hela 7% av studenterna i Sverige som inte uppfyller normerna. De länder där minst elever misslyckas är Kroatien (2,8%), Slovenien (5%), Cypern (5,3%) och Polen (5,3%).