Undervisning i fritid och vikten av ledig tid
Det är viktigt att vi lär oss att verkligen värdera och utnyttja vår fritid på bästa sätt. Även när vi inte är på jobbet är inte all ledig tid egentligen “ledig”.
Vi behöver tid för att tillgodose våra biologiska behov, och vi behöver tid för att pendla till och från jobbet och göra hushållssysslor och ta hand om familjen. Det tar också tid att springa ärenden, hålla ordning på viktiga papper och hantera andra administrativa uppgifter.
Så hur kan vi lära oss att utnyttja vår fritid på bästa sätt?
Undervisning i vikten av ledig tid
Det är viktigt att veta hur man utnyttjar sin lediga tid till fullo. Men hur bär man sig åt för att lära sig detta?
Termen leisure education, eller undervisning i fritid, hänvisar till utbildning om fritid och fritidsaktiviteter för barn, ungdomar och vuxna. Målet med den här typen av utbildning är att förstå hur man bäst kan utnyttja sin lediga tid genom att ta del av gynnsamma aktiviteter.
Målet är inte att få individer att söka mer utbildning under sin lediga tid, utan att uppmuntra dem till att helt enkelt delta i lärorika aktiviteter på fritiden.
Exempelvis förklarar International Charter for Leisure Education (1993) hur utbildningen bör involvera ämnen som är lämpliga och relevanta för undervisning i fritid.
På samma sätt bör utbildningen främja införlivandet av fritid som ämne i alla utbildnings- och kulturaktiviteter, både i och utanför skolan.
Utbildning som behandlar fritid som en del av människans utveckling
Tack vare spridningen av teknik och hur lätt det är att dela information idag har en stor industri kring fritid vuxit fram. Vi ser mängder av annonser om fritidsaktiviteter och evenemang varje dag.
Men ofta är syftet med sådana kampanjer att främja försäljning och konsumtion. De anser inte riktigt ledig tid vara en källa till utveckling eller personlig tillväxt.
Målet med leisure education är raka motsatsen: människor måste lära sig att värdera sin fritid. Vi måste medvetet njuta av vår lediga tid eftersom det är viktigt för välbefinnandet.
I detta avseende ger Westland (1987), citerat av Mendo (2000), en förklaring till hur utbildningen ska genomföras:
- Varför: Det är viktigare att “vara engagerad” än att “se ut som att göra” något. “Att skapa” är viktigare än “att konsumera”, och “att delta” är viktigare än “att titta på.”
- Vad: Människor behöver lära sig vad fritid och ledig tid betyder och ta vara på dem som en del av livet.
- Hur: Människor kan ta del av leisure education genom konkreta utbildningsaktiviteter. Det är viktigt att utbilda individer så att de förstår den viktiga roll som fritid spelar i ens personliga utveckling.
Ledig tid och fritidsaktiviteter
Genom utbildningen lär man sig vissa kriterier för att planera aktiviteter och spendera sin fritid.
För det första lär den ut värdet av att vara kritisk till sina alternativ, med tanke på hur mycket det finns att välja mellan. Man bör aktivt granska och lära sig att välja vad man verkligen är intresserad av och som ger ett visst utbyte.
För det andra bör aktiviteterna man väljer få en att känna sig lycklig. Ledig tid bör anses vara en belöning och bör bidra till att uppnå balans – särskilt med tanke på hur mycket frustrationer vi utsätts för i vardagen.
Resor och solsemestrar är inte det enda sättet att spendera ledig tid. Det finns mängder av andra fritidsmöjligheter, aktiviteter som har viktiga pedagogiska komponenter och som främjar hälsosam social interaktion och personlig utveckling.
Lokala festivaler och utomhusaktiviteter tar oss närmare naturen, till exempel camping eller dagsturer. Man kan också gå på bio, se en föreställning på en lokal teater och ta del av en mängd andra aktiviteter som är avslappnande och hjälper en att lära sig nya saker och stressa ner.
Sammanfattningsvis
Att njuta av din fritid på produktiva och berikande sätt är direkt kopplat till att ta hand om din hälsa. Ett av de främsta målen med leisure education är att hjälpa individer att maximera fördelarna de kan få ut av sin lediga tid.
Alla vet att det är viktigt med avkoppling, men vi lär oss också nya saker om vi medvetet använder vår lediga tid till aktiviteter som är lika avkopplande som de är lärorika. Vi lär oss sociala förmågor och hur vi kan vara mer kreativa. Att utnyttja fritiden på ett bra sätt bidrar också till att förebygga riskabelt beteende hos barn och ungdomar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Mendo, A. (2000). Acerca del ocio, del tiempo libre y de la animación sociocultural. Educación Física y Deportes. Revista Digital, (23).
- Trilla, J. y Puig, J. (1987). “La Pedagogía del Ocio”. Editorial Laertes. Barcelona
- Pérez Serrano, G. (1988) “El ocio y el tiempo libre: ámbitos privilegiados para la educación” en Comunidad Educativa, (161): 6-9.
- Otero López, J. C. (2009). La pedagogía del ocio: nuevos desafíos. Editorial Axac. Lugo. Recuperado de https://www.academia.edu/3565346/La_pedagog%C3%ADa_del_ocio_nuevos_desaf%C3%ADos