Vad ska man göra när barn andas genom munnen?
Det är vanligt att barn andas genom munnen. I nästan alla fall har det att göra med en delvis blockerad luftväg, och det bör behandlas. Så frågan är vad föräldrar bör göra om deras barn andas genom munnen?
Andning är hur vi överlever, men att andas genom munnen kan ha en negativ inverkan och leda till konsekvenser som sömnapné, hosta och sneda tänder. Det här är bara några av problemen som kan uppstå.
Idag ska vi dela med oss av information om problemet så att du kan lära dig att identifiera orsakerna till denna dåliga vana. Vi berättar också om några av de behandlingar som rekommenderas av experter i området.
När barn andas genom munnen
Andningsorganen uppfyller olika funktioner som håller oss levande och friska. Det är naturligtvis nödvändigt för oss att kunna andas genom munnen. Det påverkar inte kroppen negativt om man byter mellan det och att andas genom näsan.
Att endast andas in och ut genom munnen kan för barn dock indikera specifika patologier och även ge upphov till andra åkommor.
När kroppen andas in och ut luft genom lungorna kallas det ventilation. Det är en automatisk muskulär mekanism som styrs av neuroner i hjärnan, som skickar order till nerverna att aktivera in- och utandningen.
Alla människor föds med en reflex som säger till oss att andas in och ut genom näsan.
I och med det kan det vara något fel om ett barn inte kan ventilera luft som kroppen omedvetet har förmågan att göra. Vi kan dra slutsatsen att det finns en obstruktion i en eller flera av delarna som utgör respirationssystemet.
Varför andas barn genom munnen?
Anledningarna till att barn andas genom munnen kan variera. Det kan vara ett resultat av något övergående, till exempel en täppt näsa från en förkylning eller hösnuva. Det kan också vara från obstruktiva problem som förstorade tonsiller.
Det här är bara några av anledningarna till att barn andas genom munnen. Nedan följer några av de vanligaste orsakerna:
- Avvikelser i näshålan eller hinder i det området.
- Problem relaterade till muskelhypotoni eller låg muskelton i ansiktet.
- Problem med barnets bett som får barnet att hålla munnen öppen.
- Förstorade adenoider eller polyper.
- Förstorade tonsiller.
- Tillfälliga orsaker: förkylningar eller allergier.
“Att endast andas in och ut genom munnen kan för barn indikera specifika patologier och även ge upphov till andra åkommor.”
Konsekvenser
Nu när vi har gått över möjliga orsaker ska vi titta närmare på konsekvenserna. De mest uppenbara är följande:
- Episoder av hosta och snarkning under natten.
- Sömnapné.
- Felaktigheter i käken och en bred gom.
- Atypiska sväljmönster.
- Hörselproblem.
- Bihåleinflammation.
- Öroninfektion.
- Påsar under ditt barns ögon.
- Trötthet.
- Torra läppar.
Medicinska lösningar
Som du kan se kan problemet vara ett resultat av vitt skilda orsaker. Några av dessa är lyckligtvis tillfälliga och övergående. När du ser att din lilla andas genom munnen bör du ta upp det med din barnläkare.
En medicinsk specialist kommer att kunna avgöra orsaken och hänvisa till rätt specialist. Det kan vara en pulminolog, öron-, näsa- och halsläkare eller en tandreglerare.
Terapi
En annan möjlighet är att din barnläkare rekommenderar att du söker behandling hos en talterapeut, som är specialist på frågor kopplade till tal och hörsel.
Behandling kan då bestå av en av två typer av terapi. Den första kallas andningsbehandling och inkluderar både passiva och aktiva övningar. Den andra typen är oral myoterapi.
Under respiratorisk behandling utför ditt barn övningar som gör det möjligt för honom eller henne att omprogrammera hjärnan för att vänja sig av vid den felaktiga andningen. Terapin baseras på fysiska övningar och betingning.
Den andra metoden består däremot i att korrigera problem med låg muskelton eller problem med att svälja i samband med fysiologiska hinder.
Som ett slutgiltigt förtydligande är det värt att påpeka att andning genom munnen påverkar ett barns hälsa på ett flertal sätt.
I så pass stor utsträckning att många barn som andas bara genom munnen har problem i skolan. Dessutom kan många inte delta i fysiskt ansträngande aktiviteter.