Scharlakansfeber hos barn - symtom och behandling
Hälsa är ett av ämnena som ständigt finns i föräldrarnas tankar. Det är viktigt att vara medveten om de vanligaste sjukdomarna för att kunna förebygga dem eller behandla dem i tid. Scharlakansfeber hos barn är en av dem.
Vad är scharlakansfeber?
Scharlakansfeber är en infektion som orsakas av grupp A-streptokocker. Den här bakterien är kapabel att producera ett gift som vissa människor är känsliga mot.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är alla grupp A-streptokocker som producerar gift. Dessutom är det inte alla som är känsliga för det.
Scharlakansfeber hos barn är vanligast i åldrarna 4-8 år och drabbar nästan aldrig barn under 2.
Orsaker till scharlakansfeber hos barn
Dessa strep A-bakterier har en tendens att infektera slemhinnorna. Det vanligaste sättet att smittas på är genom små droppar av infekterad saliv. Dessa frigörs i omgivningen när någon hostar eller nyser.
Det är möjligt att få scharlakansfeber på andra sätt, men det är mycket ovanligt. Exempel på detta inkluderar dåligt rengjord mat eller leksaker eller andra objekt som barnet skulle kunna stoppa i munnen. Det kan också smitta genom var, men ytterst få fall av detta har registrerats.
Scharlakansfeber har en inkubationstid på mellan 2 och 3 dagar. Inkubation är tiden som passerar mellan ögonblicket som man först utsätts för infektionen till uppkomsten av de första symtomen. Under inkubationstiden kan barnen smitta andra människor.
Ett av de vanligaste ställena att smittas av denna, eller vilken annan barnsjukdom som helst, är skolan. Infektionen är särskilt våldsam under vinterhalvåret.
Symtom på scharlakansfeber hos barn
Infektionen manifesterar sig i två steg. I den inledande fasen finns det några varningssignaler som är lätta att blanda ihop med halsfluss. Symtomen är extremt lika.
Den här perioden karaktäriseras ofta av hög feber, som kommer plötsligt. Tillsammans med febern kan barnet ha ont i halsen och huvudvärk.
Kräkning är inte vanligt, men kan vara ett symtom. Dessutom kan vissa lida av magont och en känsla av utmattning.
Den andra fasen av scharlakansfeber innefattar hudutslag. Detta är det mest karaktäristiska kännetecknet av sjukdomen.
Utslagen uppstår vanligen som en rödaktig rodnad på barnets ansikte och hals. De sprider sig sedan nedåt över resten av kroppen.
Till en början kanske utslagen ser ut mest som en solbränna. När man trycker på dem med fingret så förlorar de sin röda färg. Senare förblir huden röd med pyttesmå prickar.
Ett annat viktigt karaktärsdrag hos scharlakansfeber är att utslagen påverkar armbågarna, baksidan av knäna och armhålorna. Utslagen har en tendens att bli värre där huden är veckad och mer känslig.
Normalt sett attackerar det inte området mellan näsa och mun. Tillsammans med hudutslagen kan tungan anta en djupröd färg, och lymfkörtlarna i halsen kommer att svälla upp märkbart.
Runt 5 dagar efter det att utslagen först uppstår, kommer de sakta att blekna. Därefter kommer det påverkade området fjälla, som efter en solbränna. Det kan ta upp till 8 veckor för huden att återgå till det normala.
Hur diagnostiseras och behandlas scharlakansfeber?
Förutom de synliga symtomen, är en bakterieodling från halsen den effektivaste metoden för att diagnostisera scharlakansfeber och utesluta andra sjukdomar. Detta är ett labbtest som omedelbart kommer att upptäcka om det är scharlakansfeber.
I vilket fall som helst är det viktigt att hålla barn borta från folk som har eller skulle kunna ha sjukdomen för att undvika att sprida bakterierna.
Denna barnsjukdom behandlas med antibiotika, vanligtvis penicillin eller amoxicillin. Antibiotikakuren tar åtminstone 6 dagar.
Scharlakansfeber hos barn är normalt sett inte allvarligt och sjukdomen har blivit mer ovanlig. Om den behandlas korrekt bör en scharlakansfeberinfektion inte vara någonting att oroa sig för.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Basetti, S et al. “Scarlet fever: a guide for general practitioners.” London journal of primary care vol. 9,5 77-79. 11 Aug. 2017, doi:10.1080/17571472.2017.1365677
- Palacios-López CG, Durán-Mckinster C, OrozcoCovarrubias L, Saéz-de-Ocariz M, García-Romero MT, Ruiz-Maldonado R. Exantemas en pediatría. Acta Pediatr Mex 2015;36:412-423.
- Wessels MR. Pharyngitis and Scarlet Fever. 2016 Feb 10 [Updated 2016 Mar 25]. In: Ferretti JJ, Stevens DL, Fischetti VA, editors. Streptococcus pyogenes : Basic Biology to Clinical Manifestations [Internet]. Oklahoma City (OK): University of Oklahoma Health Sciences Center; 2016-. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK333418/