Celiaki: Allt du behöver veta
Det bästa sättet att undvika symptomen på celiaki, eller glutenintolerans, är att förstå tillståndet. I den här artikeln tar vi upp allt du behöver veta.
Vad är celiaki?
Vissa har en genetisk predisposition för förändringar i deras autoimmuna system. Detta kan visa sig som en intolerans för gluten, även känt som celiaki.
Vad är gluten och varför är det inte bra för vissa människor?
Gluten består av hundratals proteiner som är sammanbundna med disulfidbindningar. Det har en hög koncentration av gluteliner och prolaminer. Det finns i spannmål som vete, korn och råg. Havre kan också påverka vissa människor, men det innehåller inte gluten.
Prolaminerna skiljer sig något mellan olika säteslag: gliadin finns i vete, sekalin i råg och hordein i korn. Det är dessa som orsakar celiaki. En reaktion inträffar när immunsystemet hos personer med celiaki detekterar dessa ämnen. Det skapar en inflammatorisk reaktion som skadar villi på tarmväggarna.
Detta innebär att näringsämnena inte kan absorberas ordentligt, med möjliga kliniska och funktionella konsekvenser. Det beror dock på personens ålder och specifika patofysiologiska tillstånd.
Vid vilken ålder uppstår celiaki?
Celiaki kan uppträda i alla åldrar och är ett livslångt tillstånd. Men det förekommer oftast hos barn mellan 1 och 3 år och vuxna mellan 30 och 50 år.
Vilka är de kliniska aspekterna av celiaki?
Beroende på personens ålder kan de kliniska aspekterna av celiaki variera. Här har vi listat de viktigaste symptomen och tecknen man kan se i olika åldersgrupper:
BARN | TONÅRINGAR |
SYMPTOM |
Diarré | Många uppvisar inga symptom alls |
Anorexia | Huvudvärk |
Kräkningar | Buksmärtor |
Buksmärtor | Artralgi, eller smärta i lederna |
Irritabilitet | Försening av första menstruationen |
Apati | Oregelbundenheter i menstruationen |
Nedstämdhet | Förstoppning |
Introversion | Oregelbundna tarmrörelser |
TECKEN PÅ SJUKDOMEN |
BARN | TONÅRINGAR |
Undernäring | Munblåsor |
Uppblåsthet | Emaljhypoplasi i tänderna |
Hypotrofi | Hypotrofi |
Försenad utveckling avseende längd och vikt | Uppblåsthet |
Järnbrist eller anemi | Muskelsvaghet |
Kort längd | |
Artrit | |
Follikulär keratos |
Hur behandlar man celiaki?
För att leva ett liv utan att se några symptom på glutenintolerans är den enda effektiva behandlingen hittills en glutenfri kost.
Med en balanserad kost som utesluter gluten kan du förbättra dina symptom efter bara två veckor. På samma sätt finns det efter två år med kosten en god chans att återfå dina tarmvilli.
En bra sidoeffekt av att upptäcka sjukdomen tidigt är att barn vanligtvis kan acceptera, anpassa sig och följa kosten bättre än tonåringar och vuxna, men bara om deras föräldrar hjälper dem att göra det.
Det är därför värt att betona vikten av goda matvanor bland barn, särskilt bland de som har matrelaterade sjukdomar.
Näringsrekommendationer
Här nedan har vi samlat ihop några grundläggande näringsrekommendationer för barn med celiaki.
- Ät inte produkter gjorda med sädesslag som innehåller gluten som vete, råg och korn.
- Var försiktig med bearbetade livsmedel. Många ultrabearbetade livsmedel i hel- och halvfabrikat kan innehålla mjöl eller andra ingredienser som innehåller gluten, även om det kanske inte verkar göra det. Det bästa du kan göra är att undvika dem helt.
- Läs alltid innehållsförteckningarna noggrant.
- Undvik föroreningar när du lagar mat. Använd inte samma köksredskap som har använts för att laga mat med gluten. Använd inte samma matolja för att steka eller fritera i etc.
- På restauranger, se till att de har glutenfria rätter på menyn och att de följer goda hygieniska standarder för att undvika föroreningar.
- Försök hitta alternativ till vanliga spannmål. Prova till exempel amarant, quinoa, majs, hirs, sorghum och bovete.
- Om du samtidigt är laktosintolerant kan du försöka äta mejeriprodukter utan laktos.
- Se till att du får rätt mängd vitaminer och mineraler genom att äta frukt, grönsaker och baljväxter.
Till sist vill vi poängtera att det är viktigt att gå till en expert om ditt barn lider av celiaki, så att det inte blir ett hinder för ditt barns utveckling, varken fysiskt eller socialt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Polanco I. (2015). Actualización en enfermedad celíaca: diagnóstico y actuación clínica y dietética. Nutrición Clínica en Medicina.
- Rodríguez L. (2010). Enfermedad celiaca. IT Sist Nac Salud. 2 (34): 49-59
- Catassi C. (2018). El mapamundi de la enfermedad celíaca [Internet]. Drschaer-institute.com.
- Polanco I, Ribes C. Enfermedad Celiaca. (2010). In Acuña MD, Franch M, Calvo C, Bedate P, Medina E. Protocolos diagnóstico-terapéuticos de Gastroenterología, Hepatología y Nutrición Pediátrica. Madrid: Ergón; 2010. p. 37-46.