Vad innebär en missad abort?
Under samtliga graviditeter är det upp till 20 % chans att graviditeten avbryts innan barnet blir levnadsdugligt utanför livmodern. Missfall åtföljs vanligtvis av buksmärtor och blödningar genom vilka den embryonala vävnaden som bildas inuti livmoderhålan drivs ut. Det finns dock vissa fall då en spontan abort inte åtföljs av någon typ av symptomatologi, detta eftersom embryot eller fostret då hålls kvar i livmodern. Detta är känt som en missad abort, och vi kommer att berätta mer om detta på följande rader.
Vad är en missad abort?
En missad abort (förkortas ibland MA) är ett avbrytande av graviditeten där det livlösa embryot eller fostret inte kommer ut från moderns kropp. Detta beror på att kvinnans kropp inte upptäcker förlusten av barnet utan moderkakan fortsätter att fungera i några dagar till.
I sin tur drar då inte livmodern ihop sig för att driva ut embryot och resterna av moderkakan. Detta är anledningen till att de karakteristiska symtomen som blödning, kramper och smärta inte förekommer vid denna typ av missfall.
Kvinnan kan ha kvar det livlösa fostret i kroppen i flera dagar, till och med veckor, och därmed ökar risken för allvarliga komplikationer som systemisk infektion.
Vet orsakerna till en missad abort
Orsakerna till en missad abort är desamma som de som orsakar symtomatiska avbrott och bland dem sticker följande ut:
- Genetiska förändringar i embryot, såsom kromosomavvikelser.
- Problem i livmoderhålan: Myom, livmoderhypoplasi eller cervikal inkompetens, bland annat.
- Autoimmuna störningar, såsom systemisk lupus erythematosus.
- Endokrina problem: Dessa orsakar 5 till 10 % av missfallen och inkluderar diabetes mellitus, polycystiskt ovariesyndrom, sköldkörtelsjukdomar och vissa hormonella störningar.
- Moderns infektioner: Sexuellt överförbara sjukdomar kan störa den korrekta utvecklingen av graviditeten, såväl som mykoplasma- eller cytomegalovirusinfektioner och toxoplasmos, bland annat. Alla av dem attackerar direkt embryot eller fostret under dess formation och kan orsaka medfödda missbildningar eller till och med dödsfall.
- Koagulationsproblem: Trombofilier och andra blodsjukdomar kan utlösa missfall.
- Andra mödrasjukdomar, såsom cancer, hjärtsjukdomar eller okontrollerat högt blodtryck.
Tillsammans med detta kan kvarhållandet av den lilla kroppen i livmodern vara relaterat till en förträngning av livmoderhalsen som inte tillåter utdrivning av de vävnader som bildas under graviditeten. Också med frånvaro av sammandragningar eller med avsaknad av lösgöring av embryot från endometrium.
Vilka är symtomen som följer med en missad abort?
Det speciella med denna typ av missfall är att den i allmänhet inte åtföljs av någon karakteristisk symptomatologi. Det vill säga att det vanligtvis inte förekommer någon blödning eller buksmärta som tyder på att något händer inuti livmodern.
Vissa kvinnor kan ha milda symtom, såsom lätt bäckenbesvär eller plötsligt försvinnande av graviditetssymptom (illamående, ömma bröst eller dåsighet, bland annat).
Hur diagnostiseras en missad abort?
I frånvaro av symtom kan en missad abort endast upptäckas genom specifika tester, såsom ultraljud. Under en sådan undersökning kommer läkaren då inte att upptäcka fostrets hjärtslag. I andra fall kan en graviditetspåse utan embryo ses.
Det är också möjligt att diagnostisera en missad abort med hjälp av blodprov, till exempel ett seriellt blodprov för humant koriongonadotropinhormon. Resultaten kommer att visa en kraftig nedgång i nivåerna av detta hormon.
Tidig diagnos av en missad abort är nyckeln till att upprätthålla kvinnans hälsa. Behållen embryonal vävnad kan leda till livshotande komplikationer, såsom intraabdominal infektion, sepsis, konsumtionskoagulopati eller hydropisk degeneration av korionvilli.
Vilken behandling ska utföras?
När en specialist upptäcker en missad abort måste den besluta om lämplig behandling för att få fostret att komma ut. Man kan vänta på en naturlig upplösning eller ta till farmakologisk eller kirurgisk behandling.
Om graviditeten är mindre än 8 veckor gången kan läkaren indikera farmakologisk behandling med Misoprostol, vilket är ett läkemedel som vidgar livmoderhalsen och skapar sammandragningar. Detta gynnar den naturliga utdrivningen av embryot.
Om den missade aborten inträffar efter detta stadium är det lämpligaste alternativet istället en kirurgisk behandling. Detta består av en livmoderkurettage, som tar bort fostret och kvarvarande livmodervävnader.
I de flesta fall då en missad abort sker så var det oundvikligt. Däremot kan komplikationer förebyggas. Därför är det bäst att gå till barnmorskekonsultationerna i tid och följa specialistens rekommendationer till punkt och pricka.
Efter ett missfall kan en ny graviditet påbörjas. Det är dock bäst att vänta minst 2 eller 3 menstruationscykler så att kvinnan är förberedd, både fysiskt och psykiskt, för en ny början.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Diaz, L. et al (2010). Toxoplasmosis y embarazo. Revista de Obstetricia y Ginecología de Venezuela Vol. 70. N° 10. Recuperado de: http://ve.scielo.org/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0048-77322010000300006
- Escribano, G. et al (2014). Uso de misoprostol en el tratamiento de abortos diferidos del primer trimestre. Progresos de Obstetricia y Ginecología Vol. 57. Núm. 6. Recuperado de: https://www.elsevier.es/es-revista-progresos-obstetricia-ginecologia-151-articulo-uso-misoprostol-el-tratamiento-abortos-S0304501314001113
- Ministerio de salud pública de Ecuador. (2013). Diagnóstico y tratamiento del aborto espontáneo, incompleto, diferido y recurrente. Guía de Práctica Clínica (GPC). Quito-2013: 1ª edición. Dirección Nacional de Normalización.
- Organización mundial de la salud. (2019). Tratamiento médico del aborto. Recuperado de: https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/328166/9789243550404-spa.pdf?ua=1
- Ruiz, J. et al (2006). Embrioscopía en aborto retenido. Revista Colombiana de Obstetricia y Ginecología Vol 57 N° 3. Recuperado de: http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0034-74342006000300009