Gulsot hos nyfödda – vad behöver man veta?
Min bebis har under sina första dagar i livet gul hud. Är det normalt? Ja, och det är troligen gulsot. Du behöver inte vara rädd, för gulsot hos nyfödda är vanligt och harmlöst, och det försvinner av sig självt under den andra veckan eller med lite behandling.
Runt 50-60% av alla bebisar har gulsot under den första eller andra veckan av sina liv. Men även om de flesta bebisar lider av det är det inte alltid märkbart.
Det är sällan en anledning att oroa sig, men det är viktigt att vara uppmärksam på det.
Vi ska berätta lite om gulsot hos nyfödda, inklusive hur man upptäcker det, hur man behandlar det och vilka konsekvenser det kan få för ditt barn.
Vad är gulsot?
Gulsot är som sagt vanligt, och är associerat med gul färg på hud och sklera. Det beror på ett överflöd av bilirubin i blodet, som orsakas av en normal nedbrytning av röda blodkroppar.
Normalt sett bearbetas bilirubin i levern och görs av med i form av galla innan det drivs ut från tarmarna som avföring. Men när det händer för snabbt och en nyfödds lever inte kan bryta ner och göra sig av med det inträffar gulsot.
Sammanfattningsvis är gulsot resultatet av leverns brist på mognad och anpassning efter förändringarna som sker under de första dagarna i ett barns liv. Bilirubinet hamnar sedan i flera organ, huvudsakligen huden, vilket ger den en gulaktig nyans.
Hur vet man om ens bebis har gulsot?
Gulsot kan upptäckas av föräldrarna, men det kräver att man är uppmärksam på förändringar i hudens färg, den vita delen av bebisens ögon samt munslemhinnan.
Den mest pålitliga metoden för att upptäcka gulsot är att föräldrarna noggrant observerar den nyfödda i naturliga ljus eller ett rum belyst med lysrör.
Om det finns tvivel kan man varsamt trycka på nästippen, pannan eller bröstet – om huden behåller sin vanliga färg har barnet inte gulsot. Om du märker av en gulaktig nyans ska du kontakta din läkare.
Kan gulsot skada mitt barn?
Sanningen är att ja, gulsot kan skada den nyfödda, men endast om bilirubinet i blodet når för höga nivåer. Allt som krävs är ett litet blodprov för att kolla risken.
För att undersöka och klargöra anledningarna till att barnet har mycket bilirubin krävs dock ytterligare undersökningar av en barnläkare.
Kan jag amma min bebis med gulsot?
Det finns inga problem med att amma ett barn med gulsot, även om det i vissa fall tros förlänga tillståndet. Om så är fallet kan barnläkaren rekommendera att man tillfälligt slutar amma.
I dessa fall är det bra att använda pumpar för att stimulera produktionen av mjölk, så att man kan återuppta amningen efteråt utan problem.
Det är dock alltid rekommenderat att omedelbart tala med din läkare för att vägleda dig och ta nödvändiga åtgärder för att diagnostisera och behandla gulsot på ett tidsenligt sätt.
Hur behandlas gulsot hos nyfödda?
Om nivån av bilirubin är något förhöjd behövs ingen speciell behandling; daglig exponering för solen genom fönstret räcker.
Det är en lockande metod eftersom den nyföddas hud är extremt känslig; så pass att solens strålning försämrar bilirubinmolekylerna och hjälper till att snabbt göra sig av med dem.
Men vid högre nivåer måste man vända sig till en behandling vid namn fototerapi, som beställs och bevakas av barnläkaren. För att göra det använder man speciella lampor som kräver att barnet stannar på sjukhuset i några dagar.
Barnets blod ersätts sällan för att bli av med bilirubin, eftersom proceduren är begränsad till speciella omständigheter. Ingreppet får endast göras på ett sjukhus efter en barnläkares rekommendation.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Doménech, E., González, N., & Rodríguez-Alarcón, J. (2008). Cuidados generales del recién nacido sano. Madrid: Asociación Española de Pediatría. https://www.seneo.es/Portals/0/Articulos/2.pdf
- Failache, O. (2002). Ictericia neonatal. Archivos de Pediatría del Uruguay, 73(3), 143-145. http://www.scielo.edu.uy/pdf/adp/v73n3/v73n3a07.pdf
- Martínez, J. C. (2002). Ictericia neonatal: existe un nivel seguro de bilirrubina. Arch Argent Pediatr, 100(4), 321-325. https://www.sap.org.ar/docs/publicaciones/archivosarg/2002/321.pdf
- Moraes, M., & Bustos, R. (2004). Ictericia grave en el recién nacido sano. Archivos de Pediatría del Uruguay, 75(2), 139-141. http://www.scielo.edu.uy/scielo.php?pid=S1688-12492004000200006&script=sci_arttext&tlng=en