Kan vissa livsmedel påverka fostrets rörelser?
Kan vissa livsmedel påverka fostrets rörelser? Denna fråga har gett upphov till en hel del tvivel och debatt när det gäller vad gravida kvinnor äter.
Det första livsmedlet vi tänker på när denna fråga kommer upp är choklad. Precis detsamma brukar gälla för att äta godis i allmänhet och det ger en ökning av fostrets rörelser.
De flesta blivande mammor försöker att interagera med sina små så mycket som möjligt medan de är gravida. Det är vanligt att vi lägger våra händer på våra magar för att känna barnets rörelser.
Vi spelar också musik och släpper in ljus för att se om vi kan provocera fram någon form av reaktion. Ibland rekommenderar läkare att vi äter vissa livsmedel för att generera ökad aktivitet.
Fostret i magen rör sig flera gånger om dagen utan att behöva dessa yttre stimuli.
Rörelser är nödvändiga – trots allt är ditt barn levande och livskraftigt. Din lilla kan gäspa, röra på sina armar och ben, vända och sträcka på sig, allt inom din mages mjuka gränser.
Fostret rör sig eftersom det är friskt och utvecklas normalt. Det övar på att andas, svälja och suga och det ger också upphov till en viss rörelse.
Gravida kvinnor kan inte alltid känna av dessa rörelser utanför livmodern. De kan emellertid lätt observeras i ett ultraljud.
Relationen mellan mat och fostrets rörelser
Som sagt är fostret i ständig rörelse genom hela graviditeten, även om mamman inte alltid är medveten om det. För att mamman ska kunna känna sin bebis rörelser behöver det vara kontakt med livmodern.
Med andra ord går de flesta av den ofödda bebisens rörelser förbi obemärkta. Emellertid kommer en ultraljudsbild vid 8 veckors graviditet att avslöja ett mycket aktivt foster.
En blivande mamma kommer sannolikt att behöva vänta tills minst 16 veckor för att kunna känna sitt barns rörelser på egen hand. Men ibland kan fostret göra en plötslig rörelse som är kraftig nog att sätta press på buken.
Generellt uppträder denna känsla i relation till någonting som modern har ätit. Läkare indikerar att det har att göra med påverkan av glukosnivåer.
Kan vissa livsmedel påverka fostrets rörelser?
Under en 24-timmarsperiod ska mödrar känna att deras barn rör på sig minst 10 gånger under den senare delen av graviditeten. Rörelserna tenderar att öka i frekvens omkring 30-60 minuter efter att kvinnan har ätit.
Alla de livsmedel vi äter kan omvandlas till glukos, vilket kommer att stimulera fostret. Detta ämne når barnet via navelsträngen.
“Fosterrörelser uppträder för det mesta när mamman är aktiv, när det finns ljud och rörelse som orsakar vibrationer i livmodern, under natten och efter att hon har ätit. Den nyintroducerade glukosen når fram till och aktiverar barnet.”
-Alvaro Cano, Perinatolog-
Därför kan vi bekräfta att livsmedel faktiskt påverkar fostrets rörelser. Med andra ord blir de vanliga subtila rörelserna hos det växande barnet mer intensiva efter att modern har ätit.
Dessutom kan vi dra slutsatsen att sötare livsmedel ger mer aktivitet eftersom de genererar mer glukos.
Men kom ihåg, mat behöver inte nödvändigtvis vara söt för att få igång en reaktion från din lilla. All mat kan leda till att fostrets aktivitetsnivå ökar.
Andra stimuli som ger upphov till fosterrörelser
Gynekologen Guillermo Obando har bekräftat att en minskning av sockernivåerna kan få fostret att röra sig mindre. I allmänhet har en mammas näringsintag ett direkt förhållande till hennes fosters regelbundna rörelser i livmodern.
Men när nivån av glukos i hennes blod ökar, kommer barnet också att få motsvarande ökning.
På samma sätt är andra aspekter av livsmedel också relaterade till fostrets rörelse. Till exempel orsakar kalla rätter en ökning av aktiviteten.
Dessutom kommer moderns aktivitetsnivå att få barnet att röra på sig mer eller mindre. Därför rekommenderar läkare ibland att väcka barnet genom att stimulera honom eller henne med mat.
Andra stimuli relaterade till fostrets rörelse innefattar ljus, buller och vibrationer. Mot slutet av graviditeten kommer de blivande mödrarna att märka en ökning av intensiteten i deras barns rörelser.
Läkarna rekommenderar att man räknar ett barns sparkar för att vara säker på att allt är som det ska. Om du tycker att ditt barn rör sig för lite så är det första du kan göra för att stimulera det att äta något sött.
Kommunikationen mellan din bebis och omvärlden är inte lika begränsad som man kan tro!
Din lilla kan höra ljud utifrån och till och med uppfatta några av dina känslor. Det växande barnet kan också ha kontakt med omvärlden genom vibrationer och andra externa förändringar.
Huvudlänken har dock att göra med de ämnen som den gravida kvinnan stoppar in i sin kropp. Därför är det mycket viktigt att vara försiktig med vad du äter och dricker när du är gravid.
Dessutom, kom ihåg att tobak, droger och alkohol är alla extremt farliga under graviditeten. Du bör undvika dem helt för att ta hand om det liv som växer inom dig.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bradford, B., & Maude, R. (2014). Fetal response to maternal hunger and satiation – novel finding from a qualitative descriptive study of maternal perception of fetal movements. BMC Pregnancy and Childbirth, 14(1). https://doi.org/10.1186/1471-2393-14-288
- Stanford Medicine Children’s Health. (s. f.). Conteo de movimientos fetales. Consultado el 21 de mayo. https://www.stanfordchildrens.org/es/topic/default?id=fetalmovementcounting-90-P05559
- Calvo, N., Pilar, Y., Fernández, A., Bosque, L., Larrosa, I., & Espinosa, E. (2023). Alimentación en el embarazo, revisión bibliográfica. Revista Sanitaria de Investigación. https://revistasanitariadeinvestigacion.com/alimentacion-en-el-embarazo-revision-bibliografica/
- Valencia-Rincón, E., Reyna-Villasmil, E., Torres-Cepeda, D., Mejia-Montilla, J., Reyna-Villasmil, N., Fernández-Ramírez, A., Rondon-Tapía, M. (2017). Disminución de los movimientos fetales y resultante perinatal en embarazos a término. Avan Biomed, 6, 98-104. https://www.redalyc.org/journal/3313/331355420002/html/
- Ricaurte Mena, S. M. (2019). La música como factor de estimulación prenatal: enfoque científico – ontológico. PUCE – Quito. http://repositorio.puce.edu.ec/handle/22000/17848
- Latif R. (2019). Maternal and fetal effects of chocolate consumption during pregnancy: a systematic review. The journal of maternal-fetal & neonatal medicine : the official journal of the European Association of Perinatal Medicine, the Federation of Asia and Oceania Perinatal Societies, the International Society of Perinatal Obstetricians, 32(17), 2915–2927. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29534636/
- Moraes, M., Sosa, C., González, G., Umpiérrez, E., Berta, S., & Borbonet, D. (2014). Relación entre el consumo de mate en el embarazo con el peso al nacer. Archivos de Pediatría del Uruguay, 85(1), 18-24. http://www.scielo.edu.uy/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1688-12492014000100004&lng=es&tlng=es.
- Sánchez-Muniz, F., Gesteiro, E., Espárrago Rodilla, M., Rodríguez Bernal, B., & Bastida, S. (2013). La alimentación de la madre durante el embarazo condiciona el desarrollo pancreático, el estatus hormonal del feto y la concentración de biomarcadores al nacimiento de diabetes mellitus y síndrome metabólico. Nutrición Hospitalaria, 28(2), 250-274. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0212-16112013000200002
- Barreda-Abascal, R., Molina, L., Haro-Valencia, R., Alford, C., & Verster, J. C. (2012). Actualización sobre los efectos de la cafeína y su perfil de seguridad en alimentos y bebidas. Revista Médica Del Hospital General de México, 75(1), 60–67. https://www.elsevier.es/en-revista-revista-medica-del-hospital-general-325-articulo-actualizacion-sobre-efectos-cafeina-su-X018510631223160X