Att söka tröst efter förlossningen: Varför är det så viktigt?

Tiden som följer efter ett barns födelse kan vara särskilt utmanande för den nyblivna mamman. Att söka tröst efter förlossningen är en av de saker som vi kanske inte tänker på. Det är viktigt att vi svarar på vårt behov av att vara öppen och dela våra tankar och känslor.

Att söka tröst efter att ha fött barn är en extremt viktig del av din fulla återhämtning. Detta gäller särskilt om du hade en erfarenhet under graviditet eller förlossning som påverkat dig negativt.

Ibland förhindrar dessa erfarenheter oss från att leva ett lugnt liv i harmoni med oss ​​själva.
Kanske var ditt barns förlossning svår eller så gick den inte helt bra. Eftersom den medicinska personalen inte respekterade dig… Eller för att du upplevde svåra smärtor… Eftersom du fruktade för ditt liv eller för ditt barns liv… Eller för att du kände dig ensam… Eller för att du möttes av omänskliga medicinska protokoll…

Vad som än är fallet måste du uttrycka dina känslor om situationen som gjorde dig illa. Att göra det är ett viktigt steg i att läka och gå vidare.

I följande artikel tittar vi närmare på vikten av att söka tröst efter förlossningen.

Lyckligtvis har många medicinska inrättningar förbättrat sina procedurer och protokoll när det gäller förlossningar och mödravård.

Vi har dock alla hört historier om kvinnor som har haft obehagliga födelseupplevelse.

Orsaker till känslomässiga skador

• Episiotomi.
• Akut kejsarsnitt.
• Okänslighet och brist på empati från den medicinska personalen.
• Separation från barnet innan mamman har haft sin första kontakt med honom. Detta kan vara medan personalen badar barnet, klipper av navelsträngen etc.
  

  

Att finna modet att öppna upp och söka tröst efter förlossningen när man samtidigt har en nyfödd att ta hand om, är inte lätt, men det är av stor vikt. Av en eller annan anledning är vi ovilliga att återuppleva vår negativa erfarenhet. Men vi måste “få det ur oss” för att kunna läka.

Det är inte lätt att börja detta samtal. För många av oss kan det vara smärtsamt och till och med få oss att skämmas.

Men det spelar ingen roll hur svår, komplicerad och smärtsam din erfarenhet har varit. Det kommer alltid att finnas någon som är villig att lyssna och påminna oss om att livet handlar om mer än bara detta ögonblick.

Trots den fientliga, likgiltiga eller negativa behandlingen du kanske har fått på sjukhuset fortsätter livet. Det är viktigt att komma ihåg det, och veta att du kan fortsätta.

Allt du behöver göra är att släppa fram dina känslor och ta hand om de obehagliga känslorna. Det är det som att söka tröst efter födseln handlar om.

Brist på respekt för kvinnor som föder gör skada

Allt börjar med några sammandragningar och värkar. Lite i taget blir dessa sammandragningar mer frekventa och kommer tätare och mer intensivt.

Vi upplever en ständigt ökande smärta i njurtrakten. Vissa blivande mammor åker in till sjukhuset, bara för att skickas hem igen eftersom de inte är tillräckligt öppna.

“Du är inte där än,” säger de. Hemma fyller hon badkaret med varmt vatten, eller börjar vanka av och av, eller lägger något varmt på sin rygg.

Detta är en fysiskt intensiv och smärtsam process. Trots detta upplever de flesta kvinnor en oförglömlig spänning och lycklig förväntan vid denna tidpunkt.

Men när ditt fostervatten går, finns det ingen återvändo. Det här är när de ofta invasiva medicinska protokollen börjar.

Vaginala undersökningar, avklädd och utsatt, omgiven av främlingar, liggandes på en brits…
Många terapeuter förklarar att varje mamma drömmer om att ha “den perfekta förlossningen”.

När förlossningen inte blev som du tänkt

Men de flesta kvinnor vet att förlossningen sällan blir allt vi drömde att den skulle vara. Att föda gör ont, det är inte lätt, och det är vanligtvis inte särskilt trevligt.

Inget barn kommer in i världen utan tårar. Verkligheten är att mammorna inte behöver en perfekt förlossning. Men de behöver medicinsk personal som respekterar dem – och detta sker inte alltid.

Från den minut som de kommer in på sjukhuset, upplever många kvinnor det kalla medicinska protokollet. Innan de ens kan uppge sitt namn kommer en sjuksköterska för att undersöka hennes livmoderhals. Ibland talar sjuksköterskan inte ens med kvinnan eller tittar på den blivande modern för att ge lite tröst.
Tiden går och de vaginala undersökningarna fortsätter, plus fosterövervakning för att kontrollera barnets hjärtfrekvens. I många fall får kvinnan en injektion av syntetiskt oxytocin för att accelerera sammandragningarna och förlossningen.
Och tyvärr finns det fortfarande institutioner som rakar kvinnans sköte och/eller ger ett lavemang. Detta blir mer och mer ovanligt, men det förekommer fortfarande.

Under starka vita strålkastare beordras mamman att göra en sak: krysta. Och hon får bara en position att göra det i: Liggande ner på en sjukhusbädd.

Att söka tröst efter förlossningen: Berätta din historia

Under födelseprocessen finns det ett antal situationer som kan uppstå som ingen kvinna är förberedd på.

Och om bemötandet från den medicinska personalen är omänsklig, så får det de blivande mödrarna att känna sig som ett tomt kärl. De är levande babybehållare, och barnet måste komma ut.

Kvinnor bör inte ignorera denna typ av trauma. Vi måste söka efter tröst så att vi kan läka och bli fria. Vi måste tillåta oss att gråta och sätta ord på våra känslor.

Det är därför som att söka tröst under förlossningen är så viktigt, och det är inget att skämma över.

Du bör aldrig trycka undan dina känslor och låta traumat fortsätta. Det är mycket bättre för dig och din familj att du delar din erfarenhet med andra mammor, vänner eller familjemedlemmar.

Gråt om din rädsla, släpp ut smärtan, ilskan och hjälplösheten som du har genomlidit.

Dessutom måste vi kämpa för ett adekvat och humant medicinsk förlossningsprotokoll samt personal med känslomässig intelligens för att minska smärtan och lidandet och förbättra födelseupplevelsen helt och hållet.