Kan man lära sig genom osmos?
Med “lära sig genom osmos” menar vi att man befinner sig i en omgivning där man naturligt tar del av information och genom detta lär sig.
Det finns massor av sätt för barn att lära sig; tro inte att klassrummet uteslutande är där barn erhåller mest kunskap! Alla metoder och platser som bidrar till utökad kunskap är meningsfulla. Att många inlärningsmetoder är mindre uppmärksammade än andra betyder inte att de är mindre effektiva.
En inlärningsmetod som hamnat i skymundan är inlärning via osmos. Läs vidare för att lära dig mer om detta fenomen.
Kan man lära sig genom osmos?
Inlärning genom osmos pratas ofta om med en gnutta tveksamhet, eller kanske till och med sarkasm. Vad många är ovetande om är att det faktiskt är möjligt att lära sig genom osmos!
Osmos är en vetenskaplig process som går ut på att två gaser eller flytande ämnen transporteras och kan blandas, trots att de är åtskilda av ett semi-kompakt cellmembran. När man talar om att lära sig genom osmos menar man alltså att individer som vistas i samma omgivning påverkar varandra. Detta resulterar i nya förmågor och lärdomar då man utbyter kunskap.
Inlärning genom osmos grundar sig i att observera och imitera det man ser sina medmänniskor göra. Det förekommer naturligt hela tiden, både i den akademiska världen och i vardagslivet. Det är inte alltid vi ens är medvetna om att vi observerar och tar efter.
Att lära sig av sin omvärld
Eftersom den här metoden för lärande grundar sig i att interagera med andra blir praktiskt lärande en naturlig del av processen. Genom att observera, imitera och memorisera lär vi oss bland annat sociala koder och uppförande. Inte minst får vi information från verbal kommunikation.
Vissa omgivningar är dock mer stimulerande än andra. Hur stimulerande en miljö är beror på dess egenskaper och komponenter. Likaså kan en omgivning utgöras av mer eller mindre intressanta och pratglada individer.
Vi stöter också på situationer där vi känner oss obekväma, och dessa är inte mindre lärorika. Vi lär oss alltså i alla sorters miljöer; sådana vi är bekväma i, liksom sådana som utgör en utmaning.
Genom interaktioner lär vi oss inte bara fakta och sociala koder, utan också vad som inte är sant och hur vi inte borde uppträda. Även detta bidrar till att forma oss som människor.
Osmos-lärandets egenskaper
Några viktiga egenskaper relaterade till att lära sig genom osmos är följande:
- Lärandet tar plats i olika (och ibland vitt skilda) omgivningar och situationer, och till stor del genom interaktion med andra.
- Det involverar observation av medmänniskors beteende, exempelvis lärare, vänner och karaktärer i filmer.
- Det resulterar i imitation och repetition, vilka båda är sätt att bearbeta den nya kunskapen. Vi imiterar exempelvis värderingar, språk och kroppsspråk. Vi imiterar även genom att undvika saker vi lärt oss är dåliga.
- Lärandet händer naturligt. Även om osmos är en viktig del av den traditionella skolgången lär vi genom osmos även när vi inte är i skolan. Vi lär oss till och med utan att märka det.
Vikten av att ha en förebild
Precis som alla andra inlärningsmetoder bör osmos-lärandet kompletteras med andra metoder. Eftersom omgivningen är avgörande för att lära sig genom osmos kan det skynda på lärandet att vistas i stimulerande miljöer.
Miljöer utgörs inte bara av icke-levande komponenter, utan även av de personer som befinner sig i omgivningen. För barn och ungdomar är det väldigt viktigt att vistas i miljöer där de har förebilder, som föräldrar och lärare. En bra förebild bör vägleda och hjälpa barn och elever att tolka och bearbeta den information de får av sin omgivning.
Slutligen…
Att lära sig genom osmos är oundvikligt. Det händer hela tiden, vare sig det är avsiktligt eller inte. Varenda erfarenhet i livet involverar lärande genom osmos. För barn som vistas i en positiv och stimulerande miljö med bra förebilder runt sig kan lärandet dock bli ännu mer effektivt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Díaz Vicario, A. y Gairín Sallán, J. (2014). Monográfico: Entornos escolares seguros y saludables. Algunas prácticas en centros escolares de Cataluña. Revista Iberoamericana de Educación, nº 66, pp. 189-206. Recuperado de https://rieoei.org/historico/documentos/rie66a12.pdf
- Bower, G. H y Hilgard, E. R. (2007). Teorías del Aprendizaje. Editorial Trillas. México.