Sociometri som ett verktyg mot mobbning
Sociometri är en metod som uppfunnits av J L Moreno för att mäta olika sociala relationer. Metoden kan användas av lärare för att observera förhållandena mellan elever i en klass, och på det här sättet kan man förhindra och upptäcka eventuella fall av mobbning.
“Om ett barn alltid är ledset, ensamt och inte deltar, se till att ingripa, för det är något som händer med det barnet.”
– Carmen Cabestany –
Sociometri som ett verktyg mot mobbning
I en klass skapar elever sociala och känslomässiga band och etablerar vissa roller sinsemellan. Men i vissa fall kan en eller flera elever bli isolerade eller avvisade av sina kamrater och kan också vara måltavlor för mobbning.
Ibland involverar barnen i klassen vissa kamrater endast för grupparbeten, men involverar dem inte i fritidsaktiviteter. Det är mycket svårt för en lärare att se ett barns popularitet bland sina klasskamrater. Det är därför man rekommenderar att lärare använder specifika verktyg, till exempel sociometri.
Metoden är användbar för att:
- Synliggöra elevernas relationer i klassrummet.
- Lära känna arbetsförhållandena mellan eleverna.
- Identifiera varje elevs sociala ställning i klassrummet med särskild uppmärksamhet på barn som verkar bli avvisade och vara utanför.
- Upprätta ett sociogram som underlättar den globala visionen om klassens sociala struktur.
Sociometriska positioner i klassrummet
Baserat på det sociogram som läraren tar fram kan han eller hon sedan identifiera följande sociometriska positioner i klassrummet:
- Ledare: En person som väljs ofta och som sällan eller aldrig blir avvisad. Detta är en populär individ.
- Bakom kulisserna: Bara en av ledarna väljer honom eller henne bland de tre första valda positionerna. Därför har de stort inflytande i gruppen, även om detta inte är lätt att lägga märke till.
- Delvis utanför: Barnet blir oftare avvisat än det blir accepterat. Man kan vanligtvis märka barnets närvaro i gruppen.
- Helt utanför: Barnet blir enkom avvisat. Barnets närvaro kan vara betungande för gruppen och för läraren.
- Kontroversiell: Barnet blir accepterat till viss utsträckning men blir lika ofta avvisat. Dessa barn splittrar vanligtvis gruppen och är en typ av antiledare. De kan ha ett positivt eller negativt inflytande på gruppen.
- Par: Detta är ett ömsesidigt val mellan två individer.
- Triangel: Individer som väljer varandra. Vanligtvis en mycket nära och kompakt struktur.
- Kedja: A väljer B, B väljer C, C väljer D… Ju närmare individen är ledaren, desto bättre blir barnets sociometriska status.
Hur man använder sociometri i klassrummet
För att mäta elevernas relationer till varandra krävs en hel lektion eller en timmes introduktion. Du följer dessa steg:
- Ge varje elev ett sociometriskt test och förklara vad det är, med betoning på att svaren är individuella och att de inte ska visa dem för resten av klassen.
- Eleverna ska besvara frågorna, uttrycka sina preferenser och avslag genom att använda förhållandet i relation till lek och känslor samt arbete och studier.
- När svaren har samlats in måste de korreleras. Läraren upprättar en tabell och kodar elevernas svar.
- Du skapar då skapa två olika sociogram för klassen. Ett av dem relaterar till förhållandena mellan lek och känslor, och det andra till relationen mellan arbete och studier. Läraren tar hänsyn till elevernas tre första val och avslag.
- För att göra detta representerar du flickor med en cirkel och pojkar med en kvadrat, var och en av dem med antalet de upptar i klassen skrivna i motsvarande form.
- För att representera valen eller avvisningarna använder du blå pilar för att indikera de valda individerna, röda pilar för att indikera avvisande och dubbla pilar för att representera ömsesidiga val.
- Tolka och analysera varje elevs position.
Andra sätt att upptäcka mobbning
Förutom sociometri finns det också många andra minst lika användbara metoder för att upptäcka eventuella fall av mobbning i klassrummet, till exempel:
- Frågeformulär som ger en bild av våld i skolan
- Online Victimization Scale
- Screening för trakasserier bland eleverna
Det är lärarens skyldighet att välja något av dessa verktyg och använda dem i klassrummet för att förhindra och identifiera mobbning bland sina elever.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Artigot, M. (1973). La tutoría. Madrid: CSIC.
- García-Román, S. (2013). El uso del sociograma para determinar las relaciones existentes en un aula de 4º de E.S.O (Trabajo de Fin de Máster). Universidad Internacional de la Rioja, España.
