7 sätt att förbättra läsförståelsen hos barn
Det är viktigt att se till att läsförståelsen hos barn är tillräckligt bra för att de ska kunna göra bra ifrån sig i skolan. När de inte förstår vad de läser kan det naturligtvis får dem att känna sig frustrerade.
“Varje elev kommer ha mer eller mindre utvecklade förmågor och behov. Läraren måste därför lära sig att ta hand om och utveckla dem enligt vad var och en behöver.”
Om du undrar varför ditt barn inte lyckas bra i skolan eller har problem med vissa ämnen är det viktigt att du kontrollerar ditt barns läsförståelse. Man kan som tur är öva upp det hemma.
Hur man kan förbättra läsförståelsen hos barn
Etablera kopplingar till verkligheten
När du läser med ditt barn bör du visa att koncepten han eller hon läser om kommer från det verkliga livet. Faktum är att ett av de bästa tricken för att komma ihåg vad man läser eller lär sig är att se hur det kan användas i praktiken.
Be först och främst ditt barn att identifiera dessa kopplingar verbalt. Därefter kan han eller hon göra det i tystnad och på ett mer roligt och oberoende sätt.
Ställ frågor för att förstå texter
Om du ställer barnet frågor rörande informationen i en text lär du honom att leta efter ledtrådar. Motivera honom till att interagera med texten och välja ut den information som är relevant för honom.
En av egenskaperna hos en bra läsare är förmågan att ställa frågor och hitta svar. Man kan också använda en text eller andra källor.
Skapa mentala bilder som underlättar läsförståelsen
Texter är inte bara papper som är fulla med bokstäver; de är universum där man upptäcker och utforskar. Dina barn föreställer sig och återskapar berättelserna genom att använda sin fantasi så att de kommer ihåg dem bättre.
Man kan be barnen att rita sammanhang och koncept enligt hur de upplever dem. De läser inte bara med sina ögon, utan de kommer ihåg med alla fem sinnena.
Föreslå hypoteser om vad de läser för att förbättra läsförståelsen
Man kan utforska texterna genom exakta frågor och svar. Man kan också be barnen att fundera över orsaken till ett problem, eller fråga vad de tror kommer hända härnäst i boken de läser för att uppmana dem att tänka på konsekvenserna av en situation.
Identifiera huvudidéerna
Det är viktigt att barnen tydligt kan identifiera huvudidéerna i det de läser. Med andra ord, de händelser och karaktärer som har en direkt påverkan på berättelsens utveckling.
Det är därför bra att man ger dem olika genrer. De bör läsa både skönlitterära texter och faktatexter. De lär sig då att identifiera olika former av typsnitt, bilder och innehållsförteckningar.
Andra tips för att förbättra läsförståelsen hos barn
Läs om de delar som barnet inte har förstått
Ni kanske inte förstår allt första gången ni läser något. Ibland kommer ni behöva läsa om samma del ett par gånger för att verkligen förstå vad det handlar om.
Varje gång ditt barn läser kommer hon lära sig fler detaljer som hjälper henne att förstå stycket. Faktum är att det ibland är bättre att läsa det i tystnad, och ibland är det bättre att läsa det högt.
Håll utkik efter okända ord
Det är omöjligt att helt förstå en text om det finns många ord som man inte förstår. Kolla upp definitioner med ditt barn genom att använda ledtrådar som kan förbättra hans ordförråd. Hängivna läsare har också förmågan att leka med definitioner i sina egna skrifter.
Som du kan se kan du genom att förbättra dina barns läsförståelse stärka deras kommunikationsförmågor och kognitiva förmågor. Faktum är att du kan hjälpa dem att bli bättre i skolan. De lär sig också att utveckla kritiskt tänkande när de läser.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Córdoba Rey, E. M., Cadavid Ruíz, N., & Quijano Martínez, M. C. (2015). Hábitos y expectativas lectoras de padres de niños con dificultad lectora. CES Psicología, 8(2), 31-46. http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S2011-30802015000200003
- Cova, Y. (2004). La práctica de la lectura en voz alta en el hogar y en la escuela a favor de niños y niñas. Sapiens. Revista Universitaria de Investigación, 5(2), 53-66. https://www.redalyc.org/pdf/410/41050205.pdf
- Díaz, J. Q., & Domingo, B. G. (2008). Aproximación didáctica al tratamiento que recibe la lectura en el aula de Infantil y Primaria. In Educación, ciudadanía y convivencia. Diversidad y sentido social de la educación: comunicaciones del XIV Congreso Nacional y III Iberoamericano de Pedagogía (pp. 1095-1104). Sociedad Española de Pedagogía.
- Fonseca, L., Migliardo, G., Simian, M., Olmos, R., & León, J. A. (2019). Estrategias para mejorar la comprensión lectora: impacto de un programa de intervención en español. Educational Psychology, 25(2), 91-99. https://journals.copmadrid.org/psed/art/psed2019a1
- Monroy Romero, J. A., & Gómez López, B. E. (2009). Comprensión lectora. Revista Mexicana de Orientación Educativa, 6(16), 37-42. http://pepsic.bvsalud.org/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1665-75272009000100008
- Palomino, J. G. (2011). Comprensión lectora y rendimiento escolar: una ruta para mejorar la comunicación. COMUNI@ CCIÓN: Revista de Investigación en Comunicación y Desarrollo, 2(2), 27-36. https://www.redalyc.org/pdf/4498/449845038003.pdf
- Raynaudo, G. M. (2020). Educar en el mundo digital: Un estudio empírico con niños preescolares. https://ri.conicet.gov.ar/handle/11336/155689
- Sanz, M., & León, J. A. (2010). Estimular la comprensión lectora. Padres y Maestros/Journal of Parents and Teachers, (333), 25-29.
- Serrano-Puche, J. (2014). Hacia una “comunicación slow”: el hábito de la desconexión digital periódica como elemento de alfabetización mediática. Trípodos, (34), 201-214. http://www.tripodos.com/index.php/Facultat_Comunicacio_Blanquerna/article/view/172