Matsmältningsproblem hos för tidigt födda barn

Prematura barn kan ha många olika hälsoproblem. Här är några av de vanligaste matsmältningsproblemen man ser hos för tidigt födda barn.

Eftersom de fortfarande inte är fullt utvecklade finns det en större sannolikhet för vissa hälsoproblem i anslutning till födseln hos prematura barn. Även om vissa problem inte medför alltför stora risker tack vare vetenskapliga framsteg finns det fortfarande en oro, och deras korrekta diagnos och behandling är av yttersta vikt. I den här artikeln kommer vi att fokusera på några vanliga matsmältningsproblem hos för tidigt födda barn.

Matsmältningsproblem hos för tidigt födda barn

Gastroesofageal refluxsjukdom

Gastroesofageal refluxsjukdom är när innehållet i magen tar sig upp till matstrupen efter att barnet har ätit. När det gäller för tidigt födda barn, och en del andra nyfödda, inträffar det på grund av en underutvecklad gastroesofagussfinkter.

Detta är en muskel i magmunnen som är ansvarig för att generera ett tryck nedåt i området där matstrupen möter magen. När den fungerar ordentligt ser den till att maten inte kan stiga igen efter att den har passerat in i magen.

Reflux hos spädbarn är ofta i form av lite av den mjölk som de har ätit. De kan kräkas upp den, eller till och med stöta upp den och sedan svälja ner den igen, utan att vi märker det. I vissa fall kan detta få barnet att bli andfått. Det kan få för lite syre och läpparna kan bli lite blåa på grund av syrebrist.

Gastroesofageal refluxsjukdom diagnostiserar man vanligtvis genom att observera barnets symptom, och man behöver vanligtvis inga ytterligare tester. Om det inte finns några ytterligare komplikationer är medicinering inte nödvändig. Din läkare kommer att rekommendera andra åtgärder för att lindra problemet.

Det kan vara en rekommendation att barnet äter och sedan ligger i sängen ett tag efter måltiderna, eller att barnet äter mat oftare men i mindre mängder. Om dessa åtgärder inte hjälper kan din läkare påbörja behandling med läkemedel mot reflux.

Mekoniumileus hos prematura barn

Mekonium (barnbäck) är den nyföddas första avföring. Den består av slem, galla och de döda cellerna som sträcker sig över väggen i barnets mage och tarmar. Barnet bajsar vanligtvis ut mekoniet under de första timmarna i livet.

Mekoniumileus är ett tillstånd där barnet inte har producerat mekonium inom några timmar efter födseln. Det beror på att den tjockare mängden av detta mekonium blockerar tarmen och inte låter det komma ut.

Därför kan läkaren diagnostisera detta tillstånd om barnet inte har haft sin första avföring under de första timmarna efter födseln.

Det kan förekomma isolerat, eller så kan det vara ett tecken på allvarligare sjukdomar, som cystisk fibros. Det är därför läkare även utför andra undersökningar, såsom röntgenundersökning av buken, i de flesta fall där ett barn lider av mekoniumileus. De gör detta för att utesluta andra associerade sjukdomar eller missbildningar i tarmen som förhindrar utvisning av mekonium.

När de har fastställt diagnosen och undersökt förhållandet till andra möjliga sjukdomar måste de behandla förstoppningen.

För att göra detta börjar läkaren först med att stimulera anusområdet. Om detta inte får barnet att utvisa det kan man också använda lavemang eller mycket fina sonder som man introducerar genom barnets anus i ett försök att ta bort blockeringen. Om det inte räcker heller måste de så småningom operera barnet och ta bort mekoniet.

Nekrotiserande enterokolit

På grund av att barnets tarmar är omogna och underutvecklade är de mer benägna att drabbas av vissa skador och infektioner.

Nekrotiserande enterokolit är inflammation i väggarna i barnets tarm. Detta kan uppstå på grund av missbildningar i tarmarna eller en infektion av mikroorganismer som virus och bakterier.

Dessa inflammerade väggar blir mycket känsliga och kan bli perforerade eller upphöra att vara livskraftiga på grund av syrebrist. Symptomen varierar och beror på inflammationsgraden.

Symptomen kan variera från att barnet vägrar att äta till kräkningar eller svullnad i magen. I allvarligare fall kan barnet ha blodig avföring, och detta kan även påverka barnets allmänna tillstånd, vilket gör det mer irriterat eller dåsigt.

Diagnosen ställer man utifrån barnets symptom. Dessutom utför man vanligtvis laboratorie- och bildundersökningar, som röntgenundersökningar, för att kontrollera tarmens tillstånd. Behandlingen börjar med en specifik kost. Genom att hjälpa tarmen att vila får den en chans att regenerera sig och bli bättre. I komplicerade fall kan det vara nödvändigt att operera barnet för att laga tarmen.

Till sist…

Förutom matsmältningsproblem hos för tidigt födda barn är det vanligt att de har många andra hälsoproblem. När ett barn föds för tidigt måste man därför observera och övervaka det längre än ett fullt utvecklat barn.

När ett för tidigt barn föds blir föräldrarna vanligtvis instruerade i vilka slags situationer de måste vara mest uppmärksamma på, och de får lära sig hur man agerar snabbt för att undvika komplikationer.

Det här kanske kan intressera dig…